Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Svenskar i FN tjänst är inte kända för att vara fredsskadade. Tvärtom. Ett gammalt exempel:
http://community.seattletimes.nwsour...6&slug=1730265

Däremot är Svenskar väldigt restriktiva att börja använda våld. Att vara först att bruka våld är inte en Svensk värdering
Det misstolkas av många för feghet. Det är tvärt om klokhet till en viss gräns.

Problemet idag är att polisens ledning överlåtit våldsmonopolet till förbrytare på grund av politisk styrning.

Den dag staten tar tillbaka våldsmonopolet med alla till buds stående medel kommer många bli väldigt förvånade.

Detsamma gäller faktiskt i mediekriget om mångkulturen.
Den dag när staten tar tillbaka verklighetsbeskrivningen från Lindberg, FI och andra aktivister med full kraft kommer dessa aktivister att försvinna från medierna för lång tid framåt.

De kommer att avslöjas som de påverkansoperatörer de är för främmande intressen som inte vill Sverige väl.

Hur kan en västerländsk regering utan kritik från andra partier regera med hjälp av kommunister? 100 år efter revolutionen?
Skäms ta mig faan.

Det jag missade att skriva i första inlägget är att det är samma kappvänderi med myrsteg som Lindberg & co försöker med. Politikerna inser att det inte kommer att leda någonstans, men man kommer att föreslå dylikt under valåret för att inte tappa ansiktet inför media. På samma sätt kappvänder media mycket sakta för att inte kritiseras av andra media eller politiker. Man bevakar varandra helt enkelt för att inte riskera att bli utan stol när hela havet stormar.

Det här är naturligtvis inget nytt för trådens skribenter, men det är värt att än en gång påpeka att pendeln har börjat svänga och att det kommer att fortsätta under 2018.

Men det som är intressantast är kanske inte det meningslösa skådespel av offentliga uttalanden som vi kommer att beskåda i media under 2018. Det är framför allt två processer som kittlar mitt intresse mer:

1) ökning av takten i samhällsförfallet i jämförelse med ökning av takten i kappvänderi i opinionen. Än så länge accelererar den förstnämnda mer, men vid något tillfälle tror jag den senare kommer ikapp. Tveksamt dock om det hinner ske under 2018.

2) ökning av omfattandet av svenska värderingar bland den svenska folkgruppen i jämförelse med ökning av omfattandet av svenska värderingar i hela den svenska innevånarpopulationen. Här kommer som sagt det att läggas krut på det senare från regimhåll, men jag tror det får svårt att fästa. Jag är mer benägen att tro att den förstnämnda processen kommer att ta fart ordentligt redan under 2018.

Ylvas utspel är troligen dels att de förstår att det finns ett problem dels en anpassning mot SD, men ”lösningen” är befängd. Inte ändrar man på folks fundamentala värdegrund med en ytlig kort ”utbildning”. Alltså mer dimridåer, frågan är om de ens förstår detta själv.

Lindberg:

I grunden är vänsterns problem likartade över hela västvärlden. Den moderna högerpopulismen får arbetare att rösta efter kultur och identitet i stället för sociala och ekonomiska frågor.

Vänstern vet hur man ska hantera klasskonflikter - men inte politiska kulturkrig om invandring, feminism, islam och HBTQ-frågor.

Ett av problemen med den stora koalitionen i Tyskland var att den ytterligare suddade ut konflikten mellan höger och vänster. När alla samlades i mitten blev frågor om invandring och identitet i stället avgörande och många väljare gick till AfD.

Vänstern som själva varit de mest drivande i frågan om identitetspolitiken har spänt bågen för hårt.
När till och med politruken Lindberg inser det är det stort. Det tog stopp.
Identitetspolitiken, mångkulturen i praktiken, dödar vänstern. Visst är det härligt?

Åsa Linderborg på samma tidning har sedan länge motsatt sig identitetspolitiken från sitt kommunistiska synsätt.
Oavsett utgångspunkt kommer nu omvärderingen av identitetskulturen, dvs mångkulturen, få konsekvenser för den förda politiken. Frågan är hur.
Svensk uniform? Förbjuda hijab? Tvångsarbete? Social värnplikt för nyanlända? Något radikalt och progressivt lär komma. Det är ju ändå valår.

Nu lär det bli ett mantra för hela vänstern. Alla är Svenskar. Alla. Allah!

Det som kan rädda vänstern vid makten i valet är väl att Sverige vinner VM i fotboll, som 2018 går i Ryssland, med en rad importer. En nationell stolthet i Ryssland med politiska konsekvenser där alla kan deltaga och heja på Sverige vore ett historisk skämt.

Att överföra svenska värderingar på en invandrad population tar tid. Det klassiska svenska uppfostringsbegreppet "Uppför dig som folk!" har ju divergerat lite. Politikerna kommer naturligtvis att hitta på någon sorts värdegrundskurs där man får lära sig att inte våldta, inte slå kvinnor, inte kasta småsyrror från balkongen, inte klanmörda grannen, inte hota vårdpersonal och vifta med flaggan i någon bögparad. Sen blir man "diplomerad svensk" och så kan regimen hävda att dom lyckats med integrationsarbetet trots att dom helt missat målet.

Problemet är att för att få svenska värderingar måste man hela tiden umgås och hackas på och tillrättavisas av svenskar. Detta sker vanligtvis i arbetslivet - vi ser ju att vissa invandrargrupper som klarar sig bra på arbetsmarknaden klarar av att föra sig bland svenskar. Problemet med "diplomerad svensk"-linjen blir ju att dessa kaozindivider som diplomeras tar tunnelbanan hem till att bara umgås med sina egna igen. Det får ingen svenska värderingar av.

Sen har vi generationsproblemen. Svenska barn som växer upp och tillrättavisas och lär sig regler och normer i svenska familjer får svenska värderingar. Men dom "diplomerade svenskarna" kommer ju fortsätta att uppfostra sina barn i sin egen klankultur.


Det är naturligtvis så att det genom historien har varit svårare att bo i Sverige, än på varmare ställen, bara på grund av vårt klimat och vintrar. Det har naturligtvis präglat oss som folk, och vilken genetik som förts vidare. Dock är ju IQ att som att se som en oskriven bok. IQ är antalet sidor i boken.

Någon måste ju skriva överlevnadsguiden på sidorna och det görs genom uppfostran och överföring av svenska värderingar och normer. Har man 70 sidor att skriva på istället för 102 får man plats med mindre svenska värderingar och normer och "knowhow". Speciellt om någon annan redan har skrivit om Sharia på 57 av dom 70 sidorna.

Kunde inte hoppas du hade mer rätt men jag är mer inne på att allt kommer bli en värre variant än vi redan har på problematiklösning/avslöjanden.

D.vs en fortsatt medial diskussions & åsiktsprojicering helt utan huggtänder och praktiskt handlande
(eller praktexemplet Löfvens standardfras: Detta är helt oacceptabelt , det tolererar vi INTE.

Det uppbackat av det regimtrogna media, feminismen och det anmärkningsvärt avskärmade Svenska folket som gör allt i sin värld för att främja fortsatt förnekelse.

Frågan är hur hårt omvärlden trycker tummen i ögat på Sveriges feministiska regering? Sverigebilden solkas dagligen och stundligen av multikultirelaterade tråkigheter. Det här t ex är ju ingen vidare reklam för det påstått förträffliga "svenske tillstandet", vad än vår feministiska regering påstår:
Tre terrormisstänkta med Sverigekopplingar gripna på kort tid
https://www.dn.se/nyheter/sverige/tr...a-pa-kort-tid/

Den korta tiden är så kort som en vecka och de länder i vår omvärld som tvingats befatta sig med "svenska" terrorister är Danmark, Storbritannien och Nederländerna. Den svenska aktien har nog inte precis stigit i aktningskurs som resultat av den svenska terroristexporten. Hur kommer svenska politiker att under valåret positionera sig i förhållande till det svenske tillstandet som för alla utomstående betraktare uppenbart inte är gott? Lika uppenbart är att det svenske tillstandets bedrövliga skick har rot och grund i svensk handhjärtepolitik och regimdrivet önsketänkande kring en utopisk mångkultur. Så här inför stundande valrörelse kan det vara intressant att läsa hur en norsk debattör såg på saken i samband med förra valrörelsen och det valresultat vi lever med idag.

Sverige vet fortfarande inte vad invandringen kostar och våra grannar har knappast sedan 2014 fått mindre anledning att oroa sig för vad vi har för oss. Även om få tyckonomer lika högljutt som under Sandvikenrapportparadigmets storhetstid lovprisar massinvandring från dysfunktionella kulturer som en vinstmaskin för Sverige har de inte tystnat helt. Det är bara tidsperspektivet som förlängts. Faktaunderlaget för någon form av välunderbyggt frälsningshopp utifrån den monstruösa mängd svårintegrerbara muslimer och annat klanfolk vi samlat på oss är lika tunt inför kommande val som inför det förra.

Här i Sverige gillar vi mer friserade siffror och Sandvikenrapporter. Blir bättre Sverigebild då.

Nej fy för den lede, så pass nedslående framtidsförutsägelser vill vi för allt smör i Småland inte ta i med tång ens. Rimmar inte riktigt väl med de svenska värderingar vi har och som ger vid handen att om de invandrade bara får tillräcklig mängd handhjärtan, bidrag och kärleksbombning av sina omhuldade hemlandsinstitutioner kommer de invandrade snart nog bli lika svenska som den islamistinfiltrerade Fridolin. Vilket bevisas genom den svenska modellen för statistiska data kring svenskar och "svenskar". Alla blir helt enkelt svenskar efter senast en generation. Eventuella kvardröjande skillnader förlägger vi smidigt till diffusa socioekonomiska orsaker. Absolut inte till kvardröjande hemlandsvärderingar. Men vi borde vilja veta mer om vilka det är som utgör de förtretliga sänkena i de förtretligt uteblivna framstegen i frågor om egenförsörjning och utbildningsresultat om vi nu vill göra något åt eländet.

Men att inget veta om det som är verkligt relevant är förstås en ganska fiffig strategi för göra-ingenting-linjen i politiken. Här verkar svensk forskning ligga i betryggande framkant.

Så praktiskt. Beslut fattade utifrån oanvändbar data kan ingen lastas för. Oavsett utfall. Bara att gasa på utifrån ideologisk övertygelse.

Med en granne som Sverige sover man inte gott om natten. Inte som svensk i Sverige heller, så ja tack, hjälp oss gärna att få ordning på informationen i stundande valrörelse
https://www.svd.se/sverige-vet-inte-...dringen-kostar

Ps. Länkar
Brochmannrapport 1, 2011
https://www.regjeringen.no/contentas...000dddpdfs.pdf
Brochmannrapport 2, 2017
https://www.regjeringen.no/contentas...000dddpdfs.pdf
Etniske minoriteter og de nordiske velferdsstatene
http://www.fafo.no/images/pub/1999/304.pdf
Skandinavisk komparativ statistikk om integrering: Innvandrere i Norge, Sverige og Danmark
http://www.ssb.no/befolkning/artikle...ts=142b30e57f8
Opphold i asylmottak
http://www.fafo.no/images/pub/2017/20615.pdf

Ann Heberlein har skrivit en text som sätter fingret på det viktigaste förhållandet vad gäller mångkulturen: altruism är en biologiskt nedärvd egenskap som, normalt, avtar med minskande blodsband: familj-släkt-folk. Västvärldens kollaps beror på att vi har prioriterat andras barn framför våra egna.

En perifer bekant låter sin treåring stanna på dagis till sex varje dag för att hon ska kunna läsa läxor med barn i förorten, en annan lämnar sina barn ensamma hemma för att sitta på språkcafé och lära nyanlända prata svenska. Listan på exempel kan göras mycket längre – men jag tror att ni förstår vad jag är ute efter. En god människa, en människa som är i grunden god, förstår att hon bör prioritera sina egna barn och åldriga föräldrar. Den som väljer bort sina egna barn för att engagera sig i andra barn gör sig skyldig till ett moraliskt klandervärt beteende och riskerar att skada sitt eget barn känslomässigt.

https://ledarsidorna.se/2017/12/vans...sann-historia/

Tove Lifvendahl i SvD framhåller att rasism och främlingsfientlighet knappast motverkas av tvivelaktiga "faktapåståenden", eller fake news som det numera heter på nysvenska. Hennes fokus är den beramade Sandvikenrapporten, och dess efterbörd. Hennes konstateranden är förvisso korrekta, men man får väl säga att de är en smula senkomna, och det är inte utan att läsaren kan fundera på om dessa senkomna insikter - som andra på SvD:s ledarsida omfattat sedan länge - sammanhänger med M:s omsvängning i dessa frågor efter att Reinfeldts efterträdare efterträtts.
https://www.svd.se/hur-man-gynnar-de...aste/om/ledare

Hon ifrågasätter inte att man med rapporten ville stävja främlingsfientlighet, utan det var fakta som inte stämde. Men som du noterar är Lifvendahl sent ute i det fallet. Givetvis måste hon nämna att satsningar på företagande. Det vill säga en fortsättning på lägre lägsta löner och så vidare.

Det låga i texten är givetvis att hon inte ens reflekterar över själva grejen med satsningar mot främlingsfientlighet. Som om det vore det mest akuta i dessa tider med systemkriser, bråk i offentliga rum och allmänt kaos.

Lifvendahl har gjort sig själv irrelevant. Jag kommer ihåg statsvetaren Heinös schemabild
https://www.facebook.com/photo.php?f...type=3&theater
över svenska ledarskribenter. "Är det viktigt att ha en åsikt?" -> "Ja" -> "Har du bestämt vad du tycker?" -> "Nej" -> "Tove Lifvendahl"

Tove är hopplöst frånåkt, när Matteus tyckte att "jag är åsiktskorridoren" så blev Tove ett rundningsmärke. Ingen bryr sig om stackars Tove. Inte ens den största av kaozliberal.

Ja, alltså Lifvendahls problem är att hon är för mycket insyltad i Svenskt Näringsliv. Hon är deras representant i media. Svenskt Näringsliv vill ha stor invandring eftersom mer folk betyder större produktion. Märkvärdigare än så är inte deras argument. Men man bryr sig inte om social oro, systembelastning och kriminalitet. Det kravet tycker jag dock att man kan ställa på en journalist. Lifvendahls argument är som alltid bättre för företag och lägre löner. Det börjar bli väldigt tjatigt det där. Andra har redan förkastat sådana lösningar (bland annat Sanandaji, Dahlberg och Bali) eftersom man redan har prövat dem och de leder inte till några resultat.

Fast det är som du säger att det inte spelar någon roll längre. Hade hon släppt sargen före 2015 kanske hon hade varit relevant. Men idag när fakta och verkligheten är så uppenbart påtagliga kan hon bara konstatera det andra varnade för länge sedan.