När PTO sätter sitt hopp till en liberalism som måste "leverera eller dö", och Carl Rudebeck för längesen modstulet lade sin "barnsliga liberalism" i malpåse, så har det idag på tråden refererats till Chris Forsnes artikel på Ledarsidorna om språkets makt och maktens språk samt att ta ansvar. K-O Arnstberg ger här prov på hur de politiskt korrekta genomsyrar alla instanser i samhället och hur "de intellektuella" blivit förvaltarna av dogmerna i denna mutation av kulturmarxismen som utgör PK-samhället:
https://morklaggning.wordpress.com/2...et/#more-15669
K-O Arnstberg anger bl a neofili (det ska var nytt, nytt, nytt för att fylla tomrummet och byta ut varandra godtyckligt eller efter behag) och hedonism som ett par karaktäristika för PK-samhället; jag kommer att tänka på Thomas Nydahls tankar om konsumismen. (Och hur upphaussad var inte årets Black Friday, jisses. Snart har vi väl en Black Week...) Inversion är också ett karaktäristikum, som han exemplifierar genom kvoteringar av minoriteter för att styra representationen men också beteenden som ökad pappaledighet osv. Enligt Arnstberg är väl alla samhällen meritokratiska, bara det att det skiljer sig åt vad som är att betraktas som meriterande.
PK:s och MSM:s språkvård slår tillbaka som en bumerang och biter hantlangarna och strategerna i röven. I form av ett vredgat språk bland vanmäktiga kontrahenter och fallande tillit till medierna, politikerna och samhällsinstitutionerna. Det framkommenderade ansvaret som vältras på svenskarna hotar hela samhällskontraktet. Tack och lov så har den kvävande värdegrunden tvingat fram en rikhaltig debatt i syrerika kollateraler, med internet som medium.
Citat:
De intellektuella är den politiska korrekthetens fronttrupp, de som förvaltar dogmerna. Medierna levererar sin dagliga predikan medan den månghövdade byråkratin verkställer den politiska korrektheten, inte särskilt intresserade av att dra till sig vare sig de intellektuellas eller journalisternas uppmärksamhet. Eftersom ideologin har total hegemoni, så går det inte att göra karriär i något av dessa tre fält utan att bejaka den politiska korrektheten. Det vi drabbats av är vänsterliberalernas triumf och seger över det verklighetsrelaterade och förutsättningslösa tänkandet. Hela den svenska överheten, såväl till höger som till vänster, är i dag politiskt korrekt.
Eftersom honnörsorden är så entydigt positiva blir det möjligt för de politiska korrekta att definiera sig själva som goda, oavsett hur de klarar att styra landet. Här gör den politiska korrektheten sitt mest grundläggande och största misstag. Det finns nämligen bara ett sätt att avgöra om handlingar är goda eller onda. Det är att se till konsekvenserna.
Eftersom honnörsorden är så entydigt positiva blir det möjligt för de politiska korrekta att definiera sig själva som goda, oavsett hur de klarar att styra landet. Här gör den politiska korrektheten sitt mest grundläggande och största misstag. Det finns nämligen bara ett sätt att avgöra om handlingar är goda eller onda. Det är att se till konsekvenserna.
Citat:
För att alls överleva var marxismen tvungen att kapa banden till konsekvenserna. I sin andra muterade form – den politiska korrektheten – är denna ruptur fullt genomförd. Det gör det möjligt för de politiskt korrekta att skambelägga kritiker och klistra politiska epitet på dem. Deras protester är inte verklighetsrelaterande utan språkliga etiketter: vi som står med fötterna på jorden och tillämpar det sunda förnuftet är högerextremister, fascister, nazister etc.
PK-folkets viktigaste intellektuella aktivitet består i att behärska språket samt tvätta och rensa det. Det är en egendomlig tvätt som lämnar kvar könsorden och svordomarna, rentav bejakar dem.
PK-folkets viktigaste intellektuella aktivitet består i att behärska språket samt tvätta och rensa det. Det är en egendomlig tvätt som lämnar kvar könsorden och svordomarna, rentav bejakar dem.
Citat:
När klyftan mellan den politiskt korrekta språkverkligheten och verkligheten blir för stor så ”vinner” verkligheten alltid. Frågan är inte om den gör det utan när det sker. Samt, det som kanske är mest oroande, till vilket pris? Hur många människor ska dö? Vilka kulturella erövringar överlever?
De politiskt korrekta transformerar samhällskritik till sjukdom, ondska, något lägre stående, vilket är en från Frankfurtskolan ärvd härskarteknik. Fienden måste förgöras, men samtidigt som man konstaterar att PK-folket är skoningslöst mot sina kritiker, så behöver PK-ideologin sina fiender. Den behöver rasisterna, den förtryckande vite mannen och klimatförnekarna för att motivera sitt maktinnehav. Den ska ju skapa en bättre värld genom att förgöra ondskan. Hittar den ingen ondska, så måste den konstruera en sådan, för att sedan bekämpa den. Praktexemplet är att den som på goda grunder är kritisk mot islam definieras som islamofob och islamofobi måste bekämpas. Islamofober är ju onda! Att tala om muslimers västfobi och dess konsekvenser finns inte på kartan.
De politiskt korrekta transformerar samhällskritik till sjukdom, ondska, något lägre stående, vilket är en från Frankfurtskolan ärvd härskarteknik. Fienden måste förgöras, men samtidigt som man konstaterar att PK-folket är skoningslöst mot sina kritiker, så behöver PK-ideologin sina fiender. Den behöver rasisterna, den förtryckande vite mannen och klimatförnekarna för att motivera sitt maktinnehav. Den ska ju skapa en bättre värld genom att förgöra ondskan. Hittar den ingen ondska, så måste den konstruera en sådan, för att sedan bekämpa den. Praktexemplet är att den som på goda grunder är kritisk mot islam definieras som islamofob och islamofobi måste bekämpas. Islamofober är ju onda! Att tala om muslimers västfobi och dess konsekvenser finns inte på kartan.
Citat:
Fråga: Varför drar alla åt samma håll, varför kritiserar inte vänstern högern och tvärtom?
Svar: Vänstern står för den högsta moralen genom sina krav på ett samhälle inriktat på rättvisa, jämlikhet, jämställdhet, mångkultur, värdegrundskonsensus etc. Eftersom medierna serverar den enda gemensamma verkligheten, så drabbar indoktrineringen alla. När man väl accepterat målsättningarna är det för väldigt många omöjligt att gå emot strömmen. Vem vill ha ett orättvist, ojämlikt, kvinnoförtryckande och rasistiskt samhälle? Alla som vill vara innanför gemenskapen och vill göra karriärer, bli gillade och framgångsrika, måste bejaka dessa normer. Det är både attraktivt och rätt, så länge man inte kopplar samman det som anses gott med dess konsekvenser.
Svar: Vänstern står för den högsta moralen genom sina krav på ett samhälle inriktat på rättvisa, jämlikhet, jämställdhet, mångkultur, värdegrundskonsensus etc. Eftersom medierna serverar den enda gemensamma verkligheten, så drabbar indoktrineringen alla. När man väl accepterat målsättningarna är det för väldigt många omöjligt att gå emot strömmen. Vem vill ha ett orättvist, ojämlikt, kvinnoförtryckande och rasistiskt samhälle? Alla som vill vara innanför gemenskapen och vill göra karriärer, bli gillade och framgångsrika, måste bejaka dessa normer. Det är både attraktivt och rätt, så länge man inte kopplar samman det som anses gott med dess konsekvenser.
https://morklaggning.wordpress.com/2...et/#more-15669
K-O Arnstberg anger bl a neofili (det ska var nytt, nytt, nytt för att fylla tomrummet och byta ut varandra godtyckligt eller efter behag) och hedonism som ett par karaktäristika för PK-samhället; jag kommer att tänka på Thomas Nydahls tankar om konsumismen. (Och hur upphaussad var inte årets Black Friday, jisses. Snart har vi väl en Black Week...) Inversion är också ett karaktäristikum, som han exemplifierar genom kvoteringar av minoriteter för att styra representationen men också beteenden som ökad pappaledighet osv. Enligt Arnstberg är väl alla samhällen meritokratiska, bara det att det skiljer sig åt vad som är att betraktas som meriterande.
PK:s och MSM:s språkvård slår tillbaka som en bumerang och biter hantlangarna och strategerna i röven. I form av ett vredgat språk bland vanmäktiga kontrahenter och fallande tillit till medierna, politikerna och samhällsinstitutionerna. Det framkommenderade ansvaret som vältras på svenskarna hotar hela samhällskontraktet. Tack och lov så har den kvävande värdegrunden tvingat fram en rikhaltig debatt i syrerika kollateraler, med internet som medium.
