Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Ja först handlar det om att erkänna att landet har problem och att de beror på den vårdslösa asylinvandringen. Vi är inte ens där. I stället blir det en sorts metadebatt där man går som katten runt het gröt och använder språket för att distansera sig från de materiella problemen. Det blir "utmaningar" i stället för problem och "integration" i stället för invandring. Politiker och medier samverkar i detta. Jag vet fan inte vad som måste till för att politiker och medier ska börja tala klarspråk. Man varken vill, kan eller vågar förrän det kommer order uppifrån verkar det som. Hmmmm...kan vara värt en egen mässa detta.

Jag lyssnade på en intervju med S och M:s partisekreterare i SR:s lördagsintervju med anledning av Trumps etablissemangskritik. Båda hade ett administrativt syntetiskt språk och undvek nogsamt att säga något som kunde antyda någon form av självprövning. "Vi är beredda att lyssna" - typ och liknande snömos var så långt man orkade. Som sagt: innan man ens vill erkänna problemen har vi inte kommit någonstans.

"Oro" eller "rädsla" eller "rädda vita män" är skitsamma. Vi har sett från idiotvänstern inklusive varenda jävel på Aftonbladet skriva texter om hur "rädda" och "livrädda" dom är, efter SDs framgångar, och nu efter Trumps framgångar. Aldrig dock med tillstymmelse till lösning på den uppkomna akuta situationen. Alltid dessa nödrop på hjälp till andra att "samla skarpa hjärnor" och tänka ut vad som behöver göras.

Jag tror det är så enkelt så att tokvänsterns skribenter de facto är livrädda för vad dom ställt till med, och det hela handlar om projicering. Dom projicerar sin egen paniska rädsla på oss vita män. Därför blir vi i deras texter "vita rädda män".

Det har ingenting med sakförhållanden att göra. Bara projicering.

Det har blivit klart i valet i USA att mediaföraktet är utbrett. Det är lika utbrett i Sverige fast inte lika uttryckt. Vi skribenter har väl lite annat än långfingrar till övers för MSM-skribenterna som skriver om mäns rädsla och kvinnors mod.

Kvinnor som har modet att stå i kondensen av sina egna regnkläder på södermalm för att känna godhetskickarna för en kort stund.

Kan det vara så att oron egentligen handlar om oro för att den vita, arbetande svensken faktiskt kan tänkas börja kräva särrättigheter för egen del? Hur skulle etablissemanget hantera det? Tänk om vita svenskar, utifrån exakt samma argumentationslinje som diverse andra förment förfördelade identitetskollektiv använder, började kräva exempelvis trygga rum för den egna gruppen. Tänk om den skattebetalande vita svensken börjar kräva att de egna barnen ska få undervisning i trygga rum utan risk för hot och våld från kaosskapande invandrarbarn. Med vilka argument ska man kunna neka? Är inte rädda vita svenska barn också lika mycket värda? Om inte lärarna vill arbeta i skolan, varför ska barnen tvingas göra det?

Socialstyrelsen presenterade i oktober sin slutrapport angående Hälso- och sjukvård och tandvård till asylsökande och nyanlända. Det är bitvis en helt absurd läsning om hur många svenskars arbetsplatser ser ut. Syftet är förstås inte att kasta ljus över arbetsmiljöfrågor utan det handlar om att de arma flyktingarna riskerar att inte få sina gigantiska behov av vård tillgodosedda i tillräcklig omfattning och tillräckligt snabbt. Behovet av vård, inte minst psykiatrisk, förväntas öka nu när asylreglerna skärpts upp.

Som vi noterat på sistone är förlossningsvården ett särskilt krisområde inom vården. Massuppsägningar från barnmorskor hör numera till ordningen för dagen. Det brukar heta att orsaken är låg lön och dåliga scheman men jag skulle tro att själva arbetsmiljön till följd av den gigantiska asylinvandringen är en tyngre vägande orsak. Vem, som inte måste, vill utsätta sig för det högriskkaos svensk sjukvård utvecklats till?
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/...2016-10-13.pdf (s.30)

Särskilda utmaningar för mödra- och förlossningsvården som nämns är oplanerade besök, fler komplicerade graviditeter, smitta som kräver särskilda insatser och problem relaterade till könsstympning. De nya svenskornas födslobestyr är mer resurskrävande på alla plan. Det behövs tolkar som av kulturella skäl oftast måste vara kvinnor. Besöken tar längre tid eftersom de blivande mödrarna ofta inte, trots tolkmedverkan, förstår instruktioner och inte har kunskap om normala kroppsfunktioner.

Mödra- och förlossningsvården måste ständigt omprioritera verksamheten då det oavbrutet dyker upp oplanerade men särskilt resurskrävande patienter. Isoleringskrav för varje multiresistent bakteriebärerska, tbc-, lus- eller skabbangripen föderska. Tolkar, tolkar, tolkar. Enkelrum under eftervården, varje barnmorska blir bunden till en enda förlossning, m.m. Detta är ju illa nog men "utmaningarna" slutar inte där. Nej, nej, nej. Till förlossningen anländer blivande mödrar, oftast utan förvarning, vid vilket som helst stadium av graviditeten med följden att vårdpersonal får lägga ansenlig tid åt att ordna logistiken kring hemtransport av dessa kvinnor som inte ska föda än på länge. Ofta vägrar dessa kvinnor också att lämna förlossningen efter förrättat värv då de inte anser att deras boende erbjuder optimala förhållanden för spädbarn. Men trots de nämnda svårigheterna måste ändå medföljande släktingar ta priset i utmaningsväg för förlossningspersonalen. Ibland är hela klaner med och skapar en rent otroligt stökig miljö på hela avdelningen, ibland kommer kvinnan själv men med alla sina andra barn i släptåg varpå förlossningspersonalen mitt uppe i allt måste vara barnvakt.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/...2016-10-13.pdf

Det är verkligen inte konstigt att barnmorskorna flyr sin arbetsmiljö och detta är alltså bara ett av de områden där förhållandena blivit olidliga. En ytterst relevant fråga är därför varför etniska svenskar i längden skulle acceptera att föda barn i denna högriskmiljö. Vad blir lösningen? Troligen profilerade privata lösningar för vård, skola, omsorg, säkerhet, boende och arbete. Kosta vad det kosta vill och kosta lär det komma att göra, särskilt om lagstiftning mot vinster i välfärden kommer till stånd. Det är nog en sådan utveckling oron gäller. Svensken tar sin hatt och går till egna privata lösningar medan "det allmänna" får ta hand om folkimporten.

Det handlar alltså inte bara, förmodligen inte ens främst, om låga löner och usla scheman när vita svenskar flyr vissa arbetsplatser. Vi vet att white flight handlar om att lämna en närmiljö som nått ett visst mått av "rasifiering", och därmed otrygghet för den vita ursprungsbefolkningen. Vem ska köpa tidningen liksom. Knappast den icke svenskspråkiga, funktionellt analfabetiska "allmänna" befolkningen och definitivt inte svenskarna som rest sig, tagit sin hatt och gått. För att överleva i djungeln behöver man förlita sig på betydligt mer tillförlitliga djungeltrummor än MSM.

Någon delade precis det här på Facebook och jag är imponerad över hur allt som är fel med vänstern, liberaler och den politiskt korrekta diskursen kan artikuleras och söndermalas på knappt 5 minuter av en brittisk komiker som dessutom är vänster själv. Här framkommer precis allting som är fel med dagens "vänster", men jag tror knappast att de närmast berörda kommer ta det till sig.

https://www.youtube.com/watch?v=GLG9g7BcjKs

Hade man fått en spänn varje gång någon inom MSM uttalat de bevingade orden om att alla nu måste börja ta människors oro på allvar..så hade man varit rik vid detta laget.
Parallellerna med det aldrig upphörande snacket om att nu måste integrationen börja förbättras är slående,liksom all avsaknad av konkret handling för att uppnå vad som är det uttalade målet.
Likaledes gällande tidningar som ABs ledarredaktioner där det minsann problemformuleras men där samtidigt avsaknaden av all problemlösning är fullkomligt statisk.Ingvar Persson är i sammanhanget en galjonsfigur.

Det är å andra sidan inte lätt att lösa problem som är otvetydigt sammanbundna med en elefant i ett rum.Det är MSMs gordiska knut som inte ens Anna Dahlberg pallar att ge sig på fullt ut.

Jan Tullberg har skrivit något av en praktika i Fria Tider, för oppositionella mot nomenklaturans regim, Statsmakten:

Lärdomen från Trump: Anfall är bästa försvar






http://www.friatider.se/l-rdomen-fr-...-b-sta-f-rsvar

Tilliten - som uppstod genom infriandet av gemensamt hållna dygder - vittrar säkerligen bort från en generation till nästa och inom den vuxna generationen som insett att Statsmakten inte är på deras sida. Tilliten har blivit ett exploaterbart handikapp, akilleshäl. Dock är det viktigt ur moraliskt hänseende för dissidentariatet (finns det en mångfald även här, och i så fall synliggörs den först när etablissemanget, den gemesamma fienden, störtats?) att känna tillit inom dissidentariatet; med oppositionella mediekanaler och en delad, levd, verklighet som korrektur till Statsmaktens propaganda.

Ingen som lyssnade på "Medierna" i P1 idag? Om inte, gör det!

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt...programid=2795

Första delen handlar om oppinionsundersökningarnas sammanbrott. Inte ett speciellt upphetsande ämne och inget nytt. Men när, vad jag tror var en kvinnlig SVT-korre i USA (kommer inte ihåg och orkar inte lyssna igenom igen), kommer till tals, så näms det igen: vit identitetspolitik.

Så, först Boström på GP. Sedan Arpi. Och nu en SVT-människa. En, två, tre, flera. Kanske är nu anden ur flaskan, ta mig tusan.

Som om inte detta räcker, så poppar Chang Frick upp i andra inslaget, som handlar om förslaget till nytt presstöd. Han kritiserar förstås förslaget utifrån sin libertarianska syn. Och han tillåts själv säga att han är libertarian. Kritiken illustrerar han med risken att en SD-ledd regering kommer att påverka det föreslagna medierådets sammansättning och därmed kan medverka till att alternativmedia får ett utökat stöd på bekostnad av annan media.

Man kan nog betrakta Chang Fricks deltagande som lite schizofrent. Å ena sidan är det ögonbrynshöjande att Nyheter Idag ges utrymme i public service mediegranskande program. Å andra sidan är hans kritik sådan att den passar public service som hand i handske.

Chang Frick balanserar på en rätt slak lina. När hans libertarianism leder till vänskap med P1, så känns Nyheter Idag helt plötsligt inte så där speciellt spännande. Även om han har helt rätt i sak.

Nu ska man väl ha i beaktande att "Medierna" är något av P1:s alibi. Där får några journalister ha lekstuga i en för P1 ickestereotyp granskning. Resten av tiden gäller folkuppfostran och socialistisk rättning i leden.

Men vad i hela friden har vi här? En solskenshistoria om invandrad företagsamhet som går både i moln och ner. Det ser vi inte ofta minsann. Federico Moreno berättar i Expressen historien om Sularpsfarmen. Sju invandrade bröder och deras far har byggt upp en verksamhet som blivit vida berömd och prisad i alla upptänkliga tonarter. Sularpsfarmens fanbase är enorm och kritiska röster möts av hatfyllda och hotfulla utfall. Moreno själv blev hotad innan han ens hunnit ställa en enda kritisk fråga. http://www.expressen.se/kvallsposten...g-att-spricka/

Kan inte påminna mig att jag läst någon så rättfram skildring av det typiska blattebeteende så många svenskar vid det här laget är allt för bekanta med. Än märkligare är att de drabbade svenskarna får komma till tals utan skuldbeläggande pekpinnar eller paternalistiskt tillrättavisande. Har det verkligen hänt något på allvar?

Ja visst är det sjukt, vi är så svältfödda på framgång från importmaterialets sida så vi är beredda att svälja vad som helst med hull och hår bara dessa kretiner säger sig vilja göra något överhuvudtaget. Vi ser exakt samma fenomen med överflödet av icke etniskt svenska föreningar som fullkomligt dränks i bidragsmiljoner för att ägna sig åt sina egna angelägenheter i sjuttielva olika tappningar på temat undvika integration i svenska samhället. Där granskas det inte heller över hövan.

Vad som också är intressant med Morenos artikel är att den typiska mellanösterska basarmentalitetens frånstötande blandning av exceptionell dumhet och listig slughet framstår i hela sin flagranta prydno. Statsminister. Eller hur. Han tror säkert på det själv eftersom han lyckats fiffla sig till lokal framgång. Bara fortsätta på samma sätt liksom, med lögner, arrogans och hot.

Men enligt utfästelser från politiskt och medialt etablissemang i kvällens Agenda ska nu problematiken med de massinvandrades negativa påverkan på Sverige få börja diskuteras. Vi får se om löftena infrias.

För inte alltför länge sedan så hade en sådan här artikel varit helt omöjlig i svensk media. Fenoment med kriminella invandrare som samarbetar med politiker är ju inget nytt. Lagar och regler är bara för svenskar.
Tidigare hade en sådan som Nabil Fakhro enkelt kunnat göra politisk karriär. Nu blir det nog svårt. Kanske kan gå i moderaterna. Miljöpartiet eller V går ju, men mp åker kanske ur riksdagen 2018.

Men att något har hänt med expRGessen är ju helt klart. Vi får se hur övrig vänstermedia reagerar. Troligen med tystnad, skulle jag tro.

Munkavlen är nog av för nu skulle jag tro. Vanligt folk har börjat få luft igen och insikten att man inte är en genomusel människa för att man gärna vill känna igen sig i sitt eget land börjar fästa. Känslan av att ha rätt att vara vanligt normal är befriande. MSM har missbrukat förtroendet dithän att folk inte längre snällt gapar och sväljer deras moralpastejer och luftpuddingar. Folk tänker och pratar med varandra numera, och vi har koll på alternativmedia. Medborgarjournalisterna är i Wiki Leaks spår efter Crooked Hillary and Puppet Obama för fullt och nu har man också fått upp spåret på George Soros i och med de orkestrerade upploppen i USA efter valet. Man samlar bevis, och man hittar dem. Dessutom har man fullt klart för sig globalisten Soros avsikter med NWO och total dominans över bl a MSM. Davosklassen är skakad nu. Kanske därför Wolodarski gjorde en så blek figur i kvällens Agenda. Han är väl, med rätta, rädd för vad som ska hända. Han är ju bl a en av dem som lobbat hårdast för rysskräcken och NATO. För att inte tala om den livsnödvändiga massinvandringen och mångkulturen.

Ann Heberlein vill veta mer om våra våldtäktsmän. Eller i vart fall etniciteten på dem. Idel självklarheter men det är tillfredsställande att konstatera att Ann H tagits till nåder och får husera i andra mediala utrymmen (av numerär vikt) än Ledarsidorna. Ett tag trodde jag att hon var helt satt i frysboxen för publicering i MSM. Om Ann fortsätter på den inslagna vägen (vilket vägbyte någon trådskribent framhöll var initierad av en kärleksaffär) så tror jag hon kan komma att utgöra ett viktigt inslag i mediakriget. Budskapet är det inget fel på, bara bristen på mediaexponering.