__________________
Senast redigerad av baggebo1 2016-09-23 kl. 11:57.
Senast redigerad av baggebo1 2016-09-23 kl. 11:57.
__________________
Senast redigerad av Passepartout 2016-09-23 kl. 13:11.
Senast redigerad av Passepartout 2016-09-23 kl. 13:11.
__________________
Senast redigerad av Cannabisministern 2016-09-23 kl. 20:31.
Senast redigerad av Cannabisministern 2016-09-23 kl. 20:31.
Citat:
Den här identitetspolitiken som alla verkar ha gått igång på, var inte det, det som en massa farbröder och tanter propagerade för på 20- och 30-talet, understödda av futuristiska kulturpersonligheter som ansåg att man måste förinta historiska strukturer för att bygga det nya samhället. Futurismen i början på seklet var fascismens klotterkultur. Sorry alla, [mycket] fredag, lite för mycket vin men tanken slog mig, var går gränsen mellan fascism och identitetspolitik?
Själva tankegodset att mänskligheten inte kan gå vidare utan att vi utplånar vår historia och i princip börjar om med ett vitt papper med kollumner strikt uppdelade efter rådande samhällsklimat?
Själva tankegodset att mänskligheten inte kan gå vidare utan att vi utplånar vår historia och i princip börjar om med ett vitt papper med kollumner strikt uppdelade efter rådande samhällsklimat?
Du skriver ju själv att du druckit vin, så jag snyggade till din text. Det är ett slags hang-up jag har, att rättstava och att flytta kommatecken och punkter mellan mellanslagen. Och ändå blir det sällan helt som jag tänkte att det skulle bli. Nåja, jag har väl bott för länge i Tyskland och blivigt anal eller nåt. Men jag rår inte för det. Själv ser jag det som ett slags skriftlig torrettes. Men nåt sånt finns ju inte. Inte än i alla fall. Och den här kommentaren kommer jag inte att rättstava. Jag ska kämpa emot, stå emot, besegra min inre tvångsdemoner. Kämpa, kämpa, kämpa. Kämpa ... upprepar jag tyst för mig själv ... kämpa ... inte rättstava och redigera ... kämpa ...
Nej, men allvarligt talat. Det som fått mig att engagera mig så pass att jag registrerat mig som pajasclownen Naranbaatarkhan på Flashback, det är just den sjukt äckliga identitetspolitiken. Den är det äckelpäcklet som fått mig att börja tala någorlunda fritt. Visst har jag alltid haft egna idéer om hur svensk invandringspolitik är utformad, men så länge det bara handlade om det kände jag inget behov att att uttrycka mig. Men ju mer jag upplevt mångkulturens avskrädesskit, så har ett behov av att protestera vuxit inom mig. Möjligt att min tid i Tyskland på ett undermedvetet analt sätt transformerat mig till dödsknarkarrasistnazist, visst kan det vara så. Men jag tror ändå inte det, även om södermalmarna är av den uppfattningen.
Att ständigt få höra att jag svensk inte finns. Inte finns på riktigt. Att min bakgrund är en föraktansvärd konstruktion. Att min familjs historia än nåt slags hittepå, ungefär som mitt låssasnamn Naranbaatarkhan. Helt enkelt att jag svensk är oönskad i mitt eget land Sverige. Till och med detta har jag kunnat stå ut med. Men när jag sett vilka som säger att jag svensk bara är en konstruktion. När jag sett vilka som hånflinande frågar vad en riktig svensk är. När jag sett vilka det är som säger såna saker. När jag sett att det är judar, kurder, bosniaker, palestinier och andra som säger sånt. Då blir jag lite irriterad. Och när alla dessa andra efter att ha hånat mig svensk och mitt land Sverige, går hem till sig själva och är så djävla kurdiska, judiska och allt annat, då där hemma hos dem själva, är så djävla allt annat än svenska det bara går, då blir jag till och med lite upprörd.
Och direkt konfrontativ känner jag ett behov av att vara när jag ser detta. Utlänningar föraktar mig svensk öppet. När dessa andra helt öppet i ena stunden förringar mig, helt öppet pissar på mig svensk. Påstår att jag svensk är rasist, när jag bara gör det de själva gör. De andra pissar på mig svensk när allt jag gör är att angående min egen identitet förhålla mig till den, som judar, kurder, palestinier och alla andra förhåller sig till sina egna specifika särskiljbara och okränkbara speciella identiteter. När jag flinar och förringar dem, då är det hets mot folkgrupp. När de förringar mig, då applåderar svenska politiker och svenska jounarlister och humflum-akademiker. Och jag undrar vad alla dessa andra tänkt? Och vad tänker egentligen svenskarna som spelar med i detta narrspel? Tänker det att det kommer att gå bra? Gå bra i Sverige? Jag bara undrar. Bara undrar.
Nä vet du vad. Identitetspolitiken är bara skit. Men vill man ha den. Vill de andra ha den. Ha den i Sverige. Ja då är jag inte sämre än att jag kan bjuda upp till dans. En lustiger dans till och med. Och vad jag märkt är det fler och fler svenskar - och utlänningar för den delen - som inte vill vara sämre än vad jag är.
Nu avslutar jag för i dag och ger mig av till en middagsbjudning. Där serveras det vin och öl, gissar jag. Vet jag. Och i förväg säger jag. Skål! För när jag börjat dricka börjar jag visserligen stava rätt, men innehållet i det jag skriver kan bli lite väl provokativt. Och provokativ vill jag ju egentligen inte vara. Och var gränsen mellan identitetspolitik och fascismen går, det vet nog bara identitetsivrarna. Jag vet det inte. Men ändå. Skål Tom i skallén. Skål tamejfan! Och framtiden ser ljusare ut än på länge ur ett svenskt perspektiv, skulle jag säga. Och det är ju en liten tröst. Bara liten, men det är ändå något.
Jag överdriver så klart. Men det måste man göra ibland. Det blir roligare för andra att läsa då. Eller tråkigare, om man ideologiskt sett är lagd åt det hållet. Jag bjuder på båda reaktionerna. Och kriget om mångkulturen lär gå vidare en liten tid till, som tur är.
Trevlig helg!
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
