Början på ett mediakrig om mångkulturen?

"För" fri invandring är ju subkulturellt trams, inom den upplysta samhällselitens subkultur. Iallafall ibland de som inte är förskrumpnade mumier som kommer mumla förbannelser på sin dödsbädd. Ingen förutom de helt förryckta tror på sådant i nuläget men det låter tjusigt att nämna. De dansar kring varandra och håller gott uppförande och god etikett sinsemellan, som under danserna i barock tid. Det brinner fortfarande för lite för att fler skall våga, eller inse, att det är läge för en hårdare diskurs.

Jag ska hjälpa dig att tolka:

"Jag är för fri invandring...": Ja, här borde det stå klart för var och en vad Alice menar. Alla mentala bilder av Alice som står i ett stridsvagnstorn och heilar medan hon leder den svenska motståndsrörelsen mot förorten för att ta ner mediakriget på marken och bekämpa muselmanen går tyvärr upp i rök. Alice vill i stället se Sverige fyllas av muselmaner. Kan det bli tydligare? Säg gärna till i tråden om du ändå inte förstår så ska jag försöka illustrera hennes ord med en pantomim som jag lägger upp på Youtube.

"... men inser att det inte är realistiskt givet det samhällssystem vi har idag": Här har vi det lilla problem som retar Alice et consortes till vansinne, nämligen samhällssystemet. Tyvärr finns det ett hinder för Alices dröm om att fylla Sverige med muselmaner, och det är välfärden. Alice sitter dessutom säkert och retar upp sig på att det finns pensionärer som får färdtjänst eller att svenskar utan högskoleutbildning får sjukvård, men att just välfärden förhindrar hennes religiösa vänner att komma till Sverige gör extra ont i själen. Alice vill nämligen att vi ska fylla Sverige med muselmaner så att det finns någon som kan bära hennes handväska på Arlanda när hon skyndar runt i Sverige för att propagera för Timbros räkning.

Tack för att du delar med dig av dina fantasier.

Precis så. Så här resonerar Neuding i en ledare från 2011:




http://www.svd.se/hur-klara-oppenhet-utan-laglonejobb

Ovanligt tydligt klarspråk från Gudmundsson i SvD:

"Känslorna är dessutom minst sagt kluvna inför de entreprenörer som tänker sig håva in stora skattepengar på den flyktingkris som etablissemanget har tvingat på befolkningen."

Vore bra om allt fler påpekar att flyktingkrisen inte alls var något oundvikligt, utan ett högst förutsägbart resultat av åratal av ansvarslös politik som förts mot folkets vilja.

Utmärkt klarspråk. Om man inte är lika "kluven" som Gudmundson till asylprofitörerna, så kan man i stället för "håva in stora skattepengar" även med fördel skriva: Plundra skattebetalarna.

----

På Expressens debattsida skriver Jonas Andersson, tidigare omnämnd i tråden: "Därför växer förortskalifaten fram"


Hans debattartikel är möjlig att läsa som ett klander av etniska svenskar, som "flyttat från förorterna" och därmed övergett muslimska migranter, som "ofta saknar verktygen för att förstå vår självklara syn på religion som något privat".

Jag är lite osäker på, om skribenten själv anser, att det är de svenskar, som i praktiken jagats bort av alltför många antisociala migranter, som ska klandras för att förortskalifaten växer fram? Men, det är ju medias helt dominerande narrativ, att allt är svenskarnas fel (tänk t.ex. på Johanna Langhorst), varför artikeln sannolikt kommer att läsas så av många.

Jonas Andersson ställer avslutningsvis frågan:

"Hur stor invandring av icke-sekulära klarar ett sekulärt samhälle som Sverige, utan att tvingas till reträtt?"

http://www.expressen.se/debatt/darfo...alifaten-fram/ (ej unvisad länk)

Jag ser inget direkt klander av svenskarna, bara ett konstaterande av vad som händer när demografin i ett område förändras. Om det finns en vaghet där så är den till för att slippa säga det självklara rakt ut: invandringen är och har varit för stor och nu måste man göra något verkligt åt saken.

Samtidigt förstår jag mig inte på den här Jonas Andersson. Hur kan man år ut och år in jobba inom "asylbranschen" (som han kallar det), och dessutom med det vidriga fenomenet "ensamkommande flyktingbarn", och samtidigt vara invandringskritisk (mycket av det han skriver kunde vara hämtat ur det sverigedemokratiska skafferiet)? Eller är han inte invandringskritisk? Vill han snarare städa upp systemet i rädsla för att det kan stoppas efter alla dessa avarter och bisarrerier som är förknippade med det svenska "flykting"mottagandet?

Det är skarpt läge nu och det går inte längre att bara lufta lite allmänna funderingar och försöka föra in lite nyanser och eftertanke i debatten - när samhället är hotat tvingas man ta ställning. I grunden kan man faktiskt inte både leva av det migrantindustriella komplexet och vara emot det. Att JA stannar kvar inom det får ses som en lojalitetsförklaring och det är utifrån den horisonten jag anser att man ska läsa hans texter.

"Och då infinner sig den oundvikliga frågan: Hur stor invandring av icke-sekulära klarar ett sekulärt samhälle som Sverige, utan att tvingas till reträtt?"

Ja, vad säger du själv, Jonas? Att bara ställa frågor räcker inte.

Nej, det finns inte något explicit klander, varför jag skrev att det var *möjligt* att läsa in: OM bara de sekulära svenskarna inte hade flyttat, så hade det inte uppstått några förortskalifat. Tänk på Johanna Langhorst, som 2010 i SvD klandrade dem, som inte bodde i Tensta, för kriminaliteten i Tensta. Langhorst gjorde ett radioprogram - "Tensta ligger mitt i Sverige" med samma innehåll och följde upp med en bok: "Förortshat" (med samma innehåll).


Johanna Langhorst avslutar: "Efter att ha bott i Tensta i 17 år har jag och min familj mot vår vilja nu tvingats flytta. Äldsta sonen blev rånad två gånger och vågade inte längre gå hem från tunnelbanan."

Kriminaliteten i Tensta t.ex. att Johanna Langhorsts son blev rånad och inte längre vågade gå ut - det beror alltså på den resursstarka, svenska medelklassen, som underlåtit att bosätta sig i Tensta.

http://www.svd.se/gangen-ges-spelrum-i-fororten

Jag såg också den möjliga vinklingen, men i kombination med slutcitatet samt vad han skrivit på andra håll (i synnerhet denna) tror jag att denna krönika är menad att vara deskriptiv snarare än normativt klandrande. Underförstått så växer förortskalifaten fram för att det kommer för många icke-sekulära till delar av Sverige för att de sekulära ska orka bo kvar på dessa platser, oavsett vad vi tycker om detta. Vill vi ha färre förortskalifat kan vi inte ta in hur många icke-sekulära som helst, för vi svenskar kan inte på individuell nivå tvingas hjälpa invandrarna att assimileras. (EDIT: ser nu att Aristides var inne på precis samma sak...)

Jag tror att Andersson personligen befinner sig någonstans i den riktning Sveriges overtonfönster är påväg, och att det upplevda klandret av etniska svenskar mest är ett finkänsligt knep för att maximera acceptansen för hans invandringskritik givet var fönstret just nu befinner sig. Det är trots allt rätt ovanligt fortfarande att denna typ av text får publiceras i svensk gammelmedia av en pursvensk debattör utan så mycket som ett utländskt klingande efternamn.

Ja, och enda anledningen till att Andersson tillåts göra det är att han är verksam inom det migrationsindustriella komplexet och därför inte är automatiskt misstänkliggjord som rasist och främlingsfientlig. En liknande position har kanske en sådan som Per Brinkemo som arbetat med en massa integrationsprojekt kring somalier.

MSM:s default-läge är att varje etnisk svensk som yttrar någon som helst kritik mot den förda migrationspolitiken och mångkulturen så långt som möjligt bör hållas kort, då man annars inbillar sig att man släpper loss fruktansvärda, otämjbara krafter (som om dessa skulle regleras av något så futilt som vad som står i svenska massmedier, och inte - mer egentligt - har med den mänskliga naturen att göra). Denna utgångspunkt är en närmast direkt avspegling av det förhållningssätt globalisterna har till vita människor i stort. Det antivita är vår tids överideologi.

Ett tecken på samhällets tillfrisknande från den kollektiva mentala kollapsen är att polisen (förutom den högste) inte längre vill sjunga med i journalisternas pekoral.

Aftonbladet har en högst indignerad artikel med rubriken

Polis kallar flyktingar för "skräp".

De har mha Nyheter24 grävt i en polismans personliga facebooksida och har detta dramatiska fynd:

Polismannen säger i ett inlägg på sin egen Facebooksida att han vill få "stopp på allt skräp som kommer in över våra gränser". Dessutom använder han glåpord som "skäggbarn" om flyktingar, och skriver "skräp som dagligen kommer över våra gränser utan någon som helst kontroll".
Det var Nyheter24 som först uppmärksammade inläggen.

Det första som slår en är att Aftonbladet inte har något stöd för sin rubrik. Polisen har inte kallat flyktingar för skräp.

Det andra som slår en är hur Aftonbladet ger sig självt rätten att kalla migranter för "flyktingar" (men det är ju inget nytt).

Det tredje som slår en är att polisens ord är sådana som susat runt i huvudet på en kvalificerad majoritet av Sveriges befolkning. Och det han säger håller många med om i tysthet, men färre vågar säga det högt. Detta är ju det stora syftet med artiklar av detta slag - att skrämma folk att våga säga eller ens tänka vad de egentligen vill.

Det fjärde som slår en om man läser vidare är att Aftonbladet - denna tidning som vilt kämpade för det fria ordet på 1800-talet - försöker hindra misshagliga åsikter genom att ta upp den idiotiska hets mot folkgrupp-lagen. De är så vidriga när de förföljer den lilla människan.

Men det femte och allra viktigaste är att polismannens chef, Erik Nord, väldigt bestämt försvarar sin anställde. Det blir ingen ursäkt. Kvar står Aftonbladet med gylfen öppen och undrar vad som har hänt och vad som gjorde att de inte fick den tillfredsställelse som de hade räknat med.


”Får tycka vad man vill”
Erik Nord, chef för polisen i Storgöteborg, anser att inläggen är olämpliga men säger att det inte handlar om hets mot folkgrupp.
– Man kan diskutera lämpligheten i det men man kan också diskutera lämpligheten i att en arbetsgivare sitter och värderar vilka uttryck man använder i den privata sfären

[...]


Erik Nord jämför med om en polisman skulle vara med i ett politiskt parti.
– Men man får inte låta det färga verksamheten.
Men det är väl stor skillnad på att vara aktiv i ett politiskt parti och att kalla minoriteter för nedvärderande saker?
– Nu är det ju inga minoriteter han skriver om där, utan det ska sättas i sammanhang hur det skrivs på Facebook och på Twitter. Det är ju punchiga one-liners där, som går ut på att man ska rycka till sig lite uppmärksamhet, och då är det lätt att det glider över. Det var precis vad jag sa till honom.
Finns det inte en risk att den här polismannen kommer att göra skillnad på människor i sin tjänsteutövning?
– Så kan det ju vara, men det får inte förekomma. Det kan bli fråga om tjänstefel om man åsidosätter vad man har att utföra i sin myndighetsutövning.
Aftonbladet har sökt polismannen för en kommentar.

Journalisternas egen tolkning, i deras krympande radikalisering, tror jag är att den tilltagande rasismen/xenofobin ökat farligt mycket. Jag vet efter samtal med värdegrundsfrälsta att de ffa använder gallupundersökningarna för att se på SD:s siffror hur många som är rasister i Sverige i dag. Dessa människor kommer aldrig att byta spår.


http://www.aftonbladet.se/nyheter/article23198970.ab

Är det inte ett rätt stort självmål att jämföra med Schweiz? Alla som är minsta lilla medvetna om sin omvärld vet att Schweiz är Europas kanske mest välmående land, medan UK för alla utom de 30% mest högavlönade är ett skithål. Att ta upp Schweiz som en negativ motpol till UK förutsätter att man ser massinvandring från u-länder (Schweiz har en stor invandring från Europa) som en given faktor som inte kan ändras. Endast då kan UK se bra ut.

Fråga svenska väljare "vill vi bli som Schweiz, eller som UK?" och jag är rätt övertygad om att storkapitalisterna får rejält med stryk.

För övrigt är jämförelsens timing så här månaden efter Brexit och med Trumps nominering... tveksam. Som om man inte ens har uppfattat missnöjet inom de egna befolkningarna.