Början på ett mediakrig om mångkulturen?

I SvD skriver idag 222 (ja, du läste rätt) godhjärtade akademikersjälar ett upprop för att hörsamma Hans Roslings maning i SvT:s Aktuellt häromdagen, om att avskaffa det så kallade transportörsansvaret:
http://www.svd.se/lat-manniskor-pa-f...risen-i-europa

Om någon sökte bevis för kulturmarxismens inflytande över den akademiska sfären så behöver man inte se längre än till detta upprop och dess undertecknare. Man undrar om de inte ser framför sig en gyllenbrun marknad för framtida socialt arbete med invällande guldklimpar.

Jag håller med om att tråden ignorerar mycket av det som sker inom alternativmedia. Det beror ju mycket på att tråden skapades med utgångspunkten att beskriva en konfliktlinje inom vanlig media, och det var ju en korrekt verklighetsbeskrivning efter valet 2010. Dock börjar ju den blir allt mer inaktuell nu i takt med att alternativmedier fortsatt att växt sig allt starkare. I nuläget så sker det ju helt klar rapportering i alternativmedia som är högst relevant i kampen om verklighetsbeskrivningen i takt med att media gör sig allt mer irrelevanta som informationskälla för en stor del av befolkningen. Alternativmedia blir ju allt mer agendasättande och svarar på vanlig medias agerande. Jag nämnde det kort förut, men det har skett en viktig sak på Avpixlat också just genom att man kommit igång med mycket fler notiser som sammanfattar de mest obekväma nyheterna som etablerad media inte vågar ta upp. Så här ser toppen av nyhetsflödet ut för min del just nu om jag surfar in på Avpixlat:

http://sv.tinypic.com/view.php?pic=i1cow8&s=8

Sedan förra veckan har man trampat på gasen ordentligt. Man bara öser på med den här typen av notiser. Tidigare fanns det bara par enstaka notiser, nu är det massor, och det är bättre länkar. Notisen som refererar till Wall Street Journal är för övrigt samma artikel jag länkade till i natt. Avpixlat har en rätt bra tipsfunktion så det räcker med att läsarna börjar skicka in tips av den här typen så får man med litet arbete fram en heltäckande lista över det som svensk media inte tar upp. Samtidigt blir ju etablerad media allt mer akterseglade vad gäller intellektuell substans i debatten. Johannes Nilsson kommenterar Hans Rosling ur ett vänsterperspektiv på Det Goda Samhället:
http://detgodasamhallet.com/2015/09/...rale-fralsare/

Som sagt, nästan allt värt att läsa publiceras numera på nätet och då utanför mainstreamkanalerna om man är intresserad av seriösa analyser och seriös debatt. I etablerad media släpper man istället fram ännu ett upprop för en humanitär politk, vilket nu betyder att vi ska släppa på alla reserestriktioner och låta folk flyga direkt till Sverige. Underskrivet av mer än 200 akademiker med stor slagsida åt Göteborgs universitet eftersom det var där man tog initiativet.

http://www.svd.se/lat-manniskor-pa-f...risen-i-europa

Tittar man igenom titlarna så är det en fullkomligt överväldigande dominans av folk från samhällsvetenskapliga fakulteten och humanistiska fakulteten. Man har inte lyckats skaka fram en enda person från en teknisk eller naturvetenskaplig fakultet vad jag kan se. Det finns bara tre personer från en medicinsk fakultet där Henry Ascher är en av dessa, och han är ju ökänd kommunist aktiv långt ut på vänsterkanten så det räknas knappt. Det finns också bara en ekonom vad jag kan se, och då dessutom från Södertörn, ingen från Handelshögskolan som bara ligger ett par hundra meter bort i Göteborg har ju skrivit på. Det finns också enstaka personer inom juridik men även det området lyser med sin frånvaro. Man har ju princip bara frågat runt i sin egen korridor, och då är ju frågan hur många som vågar att neka i det läget... Jaja, det var ju inte bara avdankade idrottare och kulturnissar den här gången.

SvD kör i dag en artikel på förstasidan, som hela 222 akademiker undertecknat!
http://www.svd.se/lat-manniskor-pa-f...risen-i-europa

Artikeln ger massor av data att analysera. Jag har inte tid med någon djupare analys just nu men man kan se att 81 / 222 är doktorander, doktorer, docenter, professorer och gud vet vad inom "socialt arbete", något som i alla fall jag aldrig hört talas om tidigare. 110 / 222 har *.soci*. som ämnesområde. Sedan finns många statsvetare, fredsvetare, och pedagoger i listan.

Det finns också några som sticker ut, exempelvis 4 st personer som arbetar inom medicin, och en idéhistoriker.

Utöver några medicinare kunde jag inte hitta några naturvetare eller matematiker när jag skummade igenom listan.

Det är Göteborgs universitet som ligger bakom artikeln, och de flesta som skrivit under verkar jobba där. Sannolikt har det detta gått som en löpeld genom de sociala institutionerna, med stort kollegialt grupptryck som följd. Listan bör väl läsas med den vetskapen.

I slutet av artikeln står att läsa:

Frågan är då än en gång om en statlig myndighet (GU) bör sysselsätta sig med dylikt politiskt arbete.


Edit: Pucktvåa, men inlägget kanske tillför något ändå.

Sannolikt har dessa funnit varandra i någon Facebook-grupp för akademiker med vänstervridning. Man kan också se att det är en övervikt av kvinnor. Givetvis säger man det inte rakt ut, men den politiska präglingen är stark.

Får mig att tänka på när mindre kända, men ändock journalister, på frågan om opartiskhet helt öppet säger att dom har en agenda. Det är en logik som jag tror är vedertagen bland journalister men som är ganska svår att motivera med logik. Den går i princip ut på att journalisterna rapporterar opartiskt, men med en politiskt vinkling. Begreppet opartisk har alltså två olika betydelser. Grundproblemet om jag förstått saken är att journalistetiken nuförtiden mer eller mindre säger att man ska ta ställning i frågor och alltid vinkla till den "maktlöses" fördel. På så sätt är man alltså oberoende och opolitisk, men har en agenda. Agendan räknas dock inte som agenda utan är den värdegrund dagens journalister har.

Det hänger såklart ihop med moral. Moral är subjektiv, men moral används också av olika grupper som en del i sin propaganda. Här finns det stora likheter mellan religiösa organisationer och politiska partier. Journalistkåren delar moral med vänsterspektrat av svensk politik.

Här får också de som vill lägga ner public service vatten på sin kvarn. Dessa institutioner är så präglade av värdegrundsjournalistik att det är svårt att se att det går att förändra. En total nedläggning är förmodligen det enklaste sättet att lösa problemet.

Det är märkligt att undertecknarna eller författaren till artikeln inte bemödat sig med att förklara varför just Europa skall fyllas med utlänningar. Kanske de anser det självklart. Det finns ju andra kontinenter.

Pathos, Ethos och Logos.

Vad saknas i dessa listor av namn?

*trumvirvel*
Logos.

Vad drar man för slutsats av det? Jo, igen så tycks, tros, känns, anas och anses såå mycket. Ändå VET ingen ett dyft.

Gulliga kattungar på bild, det är vad det handlar om. Förnuft och Bonnförnuft har flygit ut genom fönstret för länge sedan.

Nu börjar vi hamna off topic, men just det här uppropet är ju inte officiellt ordnat av Göteborgs universitet, med tanke på att en i universitetets allra högsta ledning står som ansvarig och den man ska höra av sig till, så är det väl dock mer eller mindre de facto anordnat av universitetet. Inte minst eftersom GU officiellt stödjer kvällens demonstration på Götaplatsen ikväll:
http://medarbetarportalen.gu.se/aktu...me-.cid1320681

Den här typen av mycket direkta politiska ställningstaganden från en statlig myndighet som omsätter nästan 6 miljarder varje år kan man prata länge om. I nuläget så är det 19000 som skrivit att de ska komma och 4400 som skrivit kanske på evenemangets sida på Facebook. Eftersom det ser ut att blir rätt bra väder ikväll i Göteborg är det verkligen inte otänkbart att det kommer fler personer på det här evenemanget än det i helgen. Eftersom journalisterna inte verkar ha noterat att det här blir av ikväll (det sker ju på landet...) så är det däremot mycket möjligt att man missar att rapportera om det evenemanget som åtminstone kanske kan låtsas att de står för brett folkligt engagemang. Det finns inte en rad om det i "riksmedia" vad jag kan se i nuläget. Mycket fascinerande lista för övrigt med deltagande organisationer.

https://www.facebook.com/events/816999638397554/

Kanske OT men vad menas med Refugees welcome? Betyder det att icke-flyktingar inte är välkomna eller tvärtom att alla som kommer automatiskt ska betecknas som välkomna flyktingar?

Dick Erixon tar verkligen bladet från munnen.

"Självklart har Widar Andersson rätt. Lägg märke till innehållet i de anglosaxiska medier jag ovan citerar och innehållet i svenska medier. Sverige befinner sig på dagisnivå intellektuellt sett: “vi måste va snälla”, ungefär. Mer får vi inte säga, för då är vi hemska cyniker. Hur ska Sverige och EU kunna ledas om vi intellektuellt inte får lämna daghemmet?

Detta samtidigt som EU, till vilken vi fört allt större delar av nationalstatens befogenheter, inte klarar av att upprätthålla någonting alls av de regler och lagar man infört. Frågan är om medlemsländerna ens kan erkännas som stater längre. Kravet för att erkänna en stat är enligt internationell rätt att den har kontroll över sina egna gränser. Det kan ingen hävda att EU-länderna idag har. Vi sjunker ner mot Somalias status som “failed state” om inte makthavarna förstår att detta är verklighet och inte en lekstuga för inkompetenta politruker.

Vad ska vi göra åt statsförfallet i EU där alla regelverk kollapsar så fort de möter verkligheten? Det tycker jag vore ett mer produktivt tema än hejarop om att vara emot allt ont."

http://erixon.com/blogg/2015/09/nar-...rar-fornuftet/

Den som har utgångspunkten att nationalism inte nödvändigtvis är något ont vänder sig som bekant med fördel till dansk media. Idag har Jyllands-Posten en ledare som handlar om hur Tyskland pådyvlar resten av Europa sina neuroser och trauman. Men med vilken rätt? Ledaren utmynnar i ett försvar av nationalstaten, den liberala nationalismen och de östeuropeiska ländernas hållning i migrationsfrågan.

http://jyllands-posten.dk/debat/lede...opas-paradoks/

Ett sådant ställningstagande skulle väl knappast någon svensk MSM-publikation tillåta. Däremot finns det på vissa håll utrymme för problematisering och debatt. Om vi erkänner att det är omöjligt att rädda alla - vilket vi rimligtvis bör göra om vi är realister - måste även obekväma frågor ställas. Torbjörn Elensky gör just det i en nyanserad text (recension av Joseph H Carens bok "The Ethics of Immigration") i Axess. Är alla flyktingskäl likvärdiga? Görs det tillräcklig skillnad mellan flyktingar i egentlig mening och ekonomiska migranter? Hur stora diasporor kan ett mottagarland hantera? Var går gränsen mellan migration och kolonisering? Är vårt ansvar mot ”dem” per automatik alltid större än vårt ansvar för ”oss”? Och gynnar migrationen verkligen ursprungsländerna (genom globala remittensströmmar, vilket ofta hävdas) eller resulterar den bara i brain-drain? Elensky presenterar själv inte några svar på dessa frågor, men bara det att han efterlyser en saklig debatt som utgår från verkligheten istället för från utopiska idealtillstånd är lovvärt.

http://axess.se/magasin/default.aspx...2#.VfAHCn1S8SU

Edit: Såg nu att Elenskys recension skrevs i våras. Hoppas att den hade kunnat publiceras även idag. Hur som helst är Carens bok högst relevant när det gäller moraliska aspekter på migrationspolitiken. Man kan önska att fler etiker och filosofer vågar börja diskutera frågan.

Jag tycker TS-analysen 2011 håller ännu. Det är en klyvning genom MSM som kan ha nått en topp i somras, med anklagelser om brunifiering av liberalt borgerliga skribenter, som s a s normaliserar SD:s problemformulering eller hur det brukar heta från vänsterhåll. Eller normaliserar det normala, istället för (höger)extremistförklaras (av vänsterextremisterna själva). Det som skett sen 2011 är förstås SD:s framväxt i opinionen och den ökade marknadsandelen hos alternativmedier som antar en mer normerande roll. Tonläget har därför blivit helt hysteriskt bland pro-mångfalds-MSM, inte minst SVT. Precis som TS kungjorde redan då så är förvirringspubliceringen genom DN högeligen aktuell idag.

Även om politiken fortgår och rent av eskalerar, så börjar i alla fall samtalet om (desperata) åtgärder väckas med anledning av migrationstsunamin som ingen vet när den kulminerar; somliga tror att det är ett långvarigt skeende, något som kan permanentas mer eller mindre. Det är inte jag så säker på, men den skada på nationell integritet som inträffar, oavsett durationen på välfärdsmigrationen, har redan inträffat och kommer att göra sig kännbar även vid ett hypotetiskt tvärstopp. Medielandskapet har förändrats, politiken har ställts på sin spets (DÖ-överenskommelsen) och pressen på EU att koka ihop något hållbart. Det kommunala självbestämmandet är hotat inrikes och något liknande kan det bli frågan om nationellt mellan EU/Europa och medlemsstaterna.

Mer uppfordrande brösttoner, känslosvall och undertryckandet av fakta är pro-MSM:s strategi och ett medlöpande laissez faire-MSM av slentrian (eller när saker ställs på sin spets och redaktörer måste välja sida, visa sin "humanitet"). Taktiken är förvirring, manifestationer/mobilisering. Den vetgiriges motgift är alternativmedier, "brunifierade" sossar och borgerliga inom MSM samt utländska medier. Än så länge funkar det med MSM:s gravt vinklade och emotionspockande misärfrossande på många unga, en hel del gamla och framför allt kvinnor i alla åldrar.

Vi kan välja att se det som en del av de statliga myndigheternas inträde i mediekriget (Migrationsverket med sin utagerande GD får väl sägas utgöra myndigheternas avantgarde i detta avseende). Som du skriver kan man dock diskutera detta mycket länge och det är inte min mening att vi ska bli för långrandiga.

Men jag måste ändå få påpeka att medan det inte står att Göteborgs universitet officiellt anordnat uppropet så står prorektor som initiativtagare, och vi hänvisas till råga på allt till initiativtagarnas statliga e-postadresser. Om GU inte vill stå för detta officiellt, vilket väl är en sak för styrelsen att avgöra, så bör initiativtagarna få en reprimand för att de inte använder sina privata e-postadresser. Om GU däremot officiellt vill stå för detta kan det vara ett fall för JO.

Varför ange sin arbetsgivare om man skriver i egenskap av privatperson? Jag skulle inte göra det. Det är fullgott att underteckna sina privata förehavanden på följande vis: Turistparadiset, politisk journalist.