__________________
Senast redigerad av CrispyKreem 2015-11-29 kl. 23:27.
Senast redigerad av CrispyKreem 2015-11-29 kl. 23:27.
Svara
- Ämnesverktyg
- Hitta inlägg efter datum
Citat:
Jag såg inte Agenda men jag var helt säker på att Reinfeldt hade tillrättavisat Billström om "volymer". Anledningen till att jag minns det är att jag då var helt övertygad om att Billström hade skickat ut en testballong från Reinfeldt men efter statsministerns tillrättavisning stod det klart att Billström hade agerat på egen hand, varför han nu gjorde det. Nå i alla fall, så här sa Reinfeldt någon dag efter Billströms uttalande:Ja, det var bra, men kavalkaden slirade lite på sanningen när det kom till Billström eftersom tillrättavisningen gällde uttalandet om att det "inte är blonda och blåögda som gömmer flyktingar" i Orrenius intervju med Billström i DN. Agenda ägnar sig åt mild historierevisionism.
Först ser man Billström i Agenda med datumet 3 februari i rutan. Där nämner han volymer. Sedan kommer direkt ett klipp där Reinfeldt säger att han tillrättavisat Billström, och Billström säger att han bett om ursäkt. Men det klippet är från 13 mars och gäller alltså någonting helt annat. Speakerrösten får det att verka som att det hänger ihop. Faktum är att Reinfeldt inte hade några synpunkter på ordvalet volymer, han var i Gomorron Sverige dagen därpå och backade upp Billström. Det var med DN-intervjun en månad senare som det skar sig. Inte bara med Reinfeldt. Pettersson på Aftonbladet krävde hans avgång.
Först ser man Billström i Agenda med datumet 3 februari i rutan. Där nämner han volymer. Sedan kommer direkt ett klipp där Reinfeldt säger att han tillrättavisat Billström, och Billström säger att han bett om ursäkt. Men det klippet är från 13 mars och gäller alltså någonting helt annat. Speakerrösten får det att verka som att det hänger ihop. Faktum är att Reinfeldt inte hade några synpunkter på ordvalet volymer, han var i Gomorron Sverige dagen därpå och backade upp Billström. Det var med DN-intervjun en månad senare som det skar sig. Inte bara med Reinfeldt. Pettersson på Aftonbladet krävde hans avgång.
Citat:
http://www.svt.se/nyheter/inrikes/re...andringsfragan
Den moderate migrationsministern Tobias Billström hävdade i ett utspel i fredags att volymen av invandrare bör minskas. I dag dömde Fredrik Reinfeldt helt ut Billströms uttalande.
– Det kan inte vara utgångspunkten. Invandring berikar Sverige. Det är ett väldigt viktigt värde att människor kan komma till Sverige, och det har betytt mycket för Sveriges utveckling, sa Fredrik Reinfeldt i dag.
– I partistyrelsens uppdrag till den här arbetsgruppen så pratar vi inte på det sättet. Invandring berikar Sverige och ett ansvarsbärande parti som Moderaterna vill bli en balanserande röst mellan de som aldrig ser några problem och de som aldrig ser andra människor.
– Det kan inte vara utgångspunkten. Invandring berikar Sverige. Det är ett väldigt viktigt värde att människor kan komma till Sverige, och det har betytt mycket för Sveriges utveckling, sa Fredrik Reinfeldt i dag.
– I partistyrelsens uppdrag till den här arbetsgruppen så pratar vi inte på det sättet. Invandring berikar Sverige och ett ansvarsbärande parti som Moderaterna vill bli en balanserande röst mellan de som aldrig ser några problem och de som aldrig ser andra människor.
Tack Min-Jeddak och Meiji för läsvärda inlägg vad gäller utopiker och deras framfart. Jag vill bara tillägga en liten detalj, och det är i skillnaderna mellan olika människotypers uppfattning av tid och skeenden.
Utopikerna ser alltid tiden -- eller historien -- som en linjär process. Allting blir bara bättre och bättre, vi lever i den lyckligaste av världar, men vi kan alltid bli bättre, och en dag ska vi vara där!
Pragmatikerns tids- och historieuppfattning är cyklisk. Pragmatikern vet att civilisationer föds och dör, och att vissa typer av handlingar ofelbart kommer leda till att en uppåtkurva övergår i en nedåtkurva.
Utopikerna vill pusha på. Bara lite till! Vi har kommit så långt! Alla ska få allt! Vi är rika och måste ge! Frälsningen är nära! Detta på grund av att uppfattningen av tid är ett uppåtlutande plan som har ett mål. Eventuella problem är bara små ojämnheter i planet, som enkelt kan övervinnas om bara alla hjälper till lite mer, ÄR GODARE, och de SOM INTE ÄR GODA måste bort! Tystas! Förintas.
För utopiker är "onda människor" hinder på vägen, farliga fiender.
Pragmatikerna, med sin tidsuppfattning, vill undvika katastrofen. Därför bromsar de utopikerna så gott det går för att rädda det bästa av sin verklighet och hindra att hjulet snurrar för långt. Inga pragmatiker anser att det finns absolut goda människor eller att vissa människor i framtiden kan uppnå absolut godhet.
För pragmatiker är "onda människor" något man helt enkelt måste ta hänsyn till i sin planering.
När många på Flashback, och vissa inom SD, till medias förvirring och harm verkar "omfamna katastrofen" så är det för att dessa har insett att cykeln nu har snurrat för långt och att katastrofen kommer inträffa. Det är trösterikt eftersom det bekräftar den cykliska världsbilden; man vet också att ett nytt samhälle kommer resa sig, och det gäller att stå rustad i detta (eller överge det för ett annat). Man har försökt hindra ett skeende, men nu är det här, och det är bara att kämpa sig igenom den negativa delen av cykeln och ta sats inför uppåtfärden.
Saken är den att det är mycket osexigt att vara pragmatiker. Pragmatikern är den som letar fel, utopikern är den intressante killen på festen som "vågar drömma". Den som påpekar att kakan är bränd får inte ligga.
Men detta gäller bara på fester.
När nöden står för dörren letar man inte efter någon som drömmer om himmelriket. Man letar efter någon som hade rätt, har rätt, och fortsätter att ha rätt. Det har varit utopikernas, eller om man vill fanatikernas, tidevarv. Nu är det pragmatikernas tur och vissa av oss hälsar detta med en slags bister tillfredsställelse trots att vi vet att fimbulvintern är här.
Vissa journalister -- de mer verklighetsbaserade, eller kanske de som mest umgås med vanligt folk -- verkar ha övergett en tidigare utopisk världsbild och nu anammat en mer cyklisk förståelse för verkligheten. Andra kör vidare i sina gamla hjulspår, men deras imaginära färd mot stjärnorna divergerar nu alltför mycket från de som beskriver den cykliska verkligheten. Inom mycket kort kommer utopikernas inlägg i debatten att framstå som rena dårtirader, konstiga prästers predikanden på utdöda tungomål. "Krympandets radikalisering" kan också uttryckas som "divergeringens jihad": ju längre från verkligheten en åsikt befinner sig, desto mer fanatiskt måste den skrikas, dyrkas, och krigas för.
Utopikerna ser alltid tiden -- eller historien -- som en linjär process. Allting blir bara bättre och bättre, vi lever i den lyckligaste av världar, men vi kan alltid bli bättre, och en dag ska vi vara där!
Pragmatikerns tids- och historieuppfattning är cyklisk. Pragmatikern vet att civilisationer föds och dör, och att vissa typer av handlingar ofelbart kommer leda till att en uppåtkurva övergår i en nedåtkurva.
Utopikerna vill pusha på. Bara lite till! Vi har kommit så långt! Alla ska få allt! Vi är rika och måste ge! Frälsningen är nära! Detta på grund av att uppfattningen av tid är ett uppåtlutande plan som har ett mål. Eventuella problem är bara små ojämnheter i planet, som enkelt kan övervinnas om bara alla hjälper till lite mer, ÄR GODARE, och de SOM INTE ÄR GODA måste bort! Tystas! Förintas.
För utopiker är "onda människor" hinder på vägen, farliga fiender.
Pragmatikerna, med sin tidsuppfattning, vill undvika katastrofen. Därför bromsar de utopikerna så gott det går för att rädda det bästa av sin verklighet och hindra att hjulet snurrar för långt. Inga pragmatiker anser att det finns absolut goda människor eller att vissa människor i framtiden kan uppnå absolut godhet.
För pragmatiker är "onda människor" något man helt enkelt måste ta hänsyn till i sin planering.
När många på Flashback, och vissa inom SD, till medias förvirring och harm verkar "omfamna katastrofen" så är det för att dessa har insett att cykeln nu har snurrat för långt och att katastrofen kommer inträffa. Det är trösterikt eftersom det bekräftar den cykliska världsbilden; man vet också att ett nytt samhälle kommer resa sig, och det gäller att stå rustad i detta (eller överge det för ett annat). Man har försökt hindra ett skeende, men nu är det här, och det är bara att kämpa sig igenom den negativa delen av cykeln och ta sats inför uppåtfärden.
Saken är den att det är mycket osexigt att vara pragmatiker. Pragmatikern är den som letar fel, utopikern är den intressante killen på festen som "vågar drömma". Den som påpekar att kakan är bränd får inte ligga.
Men detta gäller bara på fester.
När nöden står för dörren letar man inte efter någon som drömmer om himmelriket. Man letar efter någon som hade rätt, har rätt, och fortsätter att ha rätt. Det har varit utopikernas, eller om man vill fanatikernas, tidevarv. Nu är det pragmatikernas tur och vissa av oss hälsar detta med en slags bister tillfredsställelse trots att vi vet att fimbulvintern är här.
Vissa journalister -- de mer verklighetsbaserade, eller kanske de som mest umgås med vanligt folk -- verkar ha övergett en tidigare utopisk världsbild och nu anammat en mer cyklisk förståelse för verkligheten. Andra kör vidare i sina gamla hjulspår, men deras imaginära färd mot stjärnorna divergerar nu alltför mycket från de som beskriver den cykliska verkligheten. Inom mycket kort kommer utopikernas inlägg i debatten att framstå som rena dårtirader, konstiga prästers predikanden på utdöda tungomål. "Krympandets radikalisering" kan också uttryckas som "divergeringens jihad": ju längre från verkligheten en åsikt befinner sig, desto mer fanatiskt måste den skrikas, dyrkas, och krigas för.
En obarmhärtigt naken artikel i GP om Ahmad Mahmoud, en man som vuxit upp i ett segregerat muslimskt område i Danmark. Han talar om "halalhippiesarna" som har tigit ihjäl problemen (osökt kommer jag att tänka på svenska batikhäxor och multikultikramare).
"– Jag kämpar mot föräldragenerationens kultur, mot det rasistiska Dansk Folkeparti och mot halalhippiesarna som vägrar se att det finns några problem i gettona.
Halalhippie är en beteckning som länge har använts i Danmark om de välmenande kulturrelativister, som befolkar skolorna, socialtjänsten och medieredaktionerna. Det är en figur med stort genomslag även i den svenska offentligheten.
– Om jag ser ett missförhållande och inte gör någonting åt det, är jag ännu värre än personen som gör fel. Sådan är halalhippien. Han eller hon gör sig blind och säger: Ja, men detta är ju en underbar kultur, exotisk och spännande, här finns det inget att anmärka på. Men det är aldrig fel att peka på det som är dåligt."
http://m.gp.se/kulturnoje/1.2910647-....AV1aJYtg.dpuf
Edit: Halalhippiesar i Sverige har tigit om missförhållandena för de ensamkommande barnen. Istället för att problematisera de vuxna män som låtsas vara barn på boendena har de offrat de som verkligen är barn. Vad har de mer tigit med? Har de sett mellan fingrarna på övergrepp också? Kan inte minnas att jag har läst om ett enda sådant fall i Sverige, men det verkar osannolikt att inte ett enda barn har blivit utsatt för dessa vuxna män på något boende.
"– Jag kämpar mot föräldragenerationens kultur, mot det rasistiska Dansk Folkeparti och mot halalhippiesarna som vägrar se att det finns några problem i gettona.
Halalhippie är en beteckning som länge har använts i Danmark om de välmenande kulturrelativister, som befolkar skolorna, socialtjänsten och medieredaktionerna. Det är en figur med stort genomslag även i den svenska offentligheten.
– Om jag ser ett missförhållande och inte gör någonting åt det, är jag ännu värre än personen som gör fel. Sådan är halalhippien. Han eller hon gör sig blind och säger: Ja, men detta är ju en underbar kultur, exotisk och spännande, här finns det inget att anmärka på. Men det är aldrig fel att peka på det som är dåligt."
http://m.gp.se/kulturnoje/1.2910647-....AV1aJYtg.dpuf
Edit: Halalhippiesar i Sverige har tigit om missförhållandena för de ensamkommande barnen. Istället för att problematisera de vuxna män som låtsas vara barn på boendena har de offrat de som verkligen är barn. Vad har de mer tigit med? Har de sett mellan fingrarna på övergrepp också? Kan inte minnas att jag har läst om ett enda sådant fall i Sverige, men det verkar osannolikt att inte ett enda barn har blivit utsatt för dessa vuxna män på något boende.
__________________
Senast redigerad av Passepartout 2015-11-30 kl. 00:46.
Senast redigerad av Passepartout 2015-11-30 kl. 00:46.
Citat:
Kul att Agenda laddade upp rejält med flyktingsnyft innan intervjun med Fridolin. Bra att de tog upp att det länge varit uppenbart att EU inte har någon lust att bedriva svensk flyktingpolitik. Det enda Fridolin hade att komma med var att "om EU hade gjort mer....bla bla bla". I en annan verklighet hade kanske Miljöpartiets invandringspolitik funkat, men att drömma om alternativa verkligheter som politiker är det sista man ska göra.
Agenda gjorde också en liten tillbakablick. Billströms gatlopp i media för att han tog upp ett konkret problem och den tabubelagda diskussionen om volymer är det nog många som kommer ta sig en funderare kring om det var så lämpligt. Intressant att den tidigare åsiktskorridoren gjordes synlig. Reinfeldt framstår verkligen som en psykopat.
Den där Turkietkännaren gick inte av för hackor. Äntligen är det någon som tar upp det uppenbara i för svenska journalister, nämligen att hela "flyktingkrisen" är orkestrerad av Turkiet i syfte att utpressa Europa om eftergifter för sin politiska agenda.
Agenda gjorde också en liten tillbakablick. Billströms gatlopp i media för att han tog upp ett konkret problem och den tabubelagda diskussionen om volymer är det nog många som kommer ta sig en funderare kring om det var så lämpligt. Intressant att den tidigare åsiktskorridoren gjordes synlig. Reinfeldt framstår verkligen som en psykopat.
Den där Turkietkännaren gick inte av för hackor. Äntligen är det någon som tar upp det uppenbara i för svenska journalister, nämligen att hela "flyktingkrisen" är orkestrerad av Turkiet i syfte att utpressa Europa om eftergifter för sin politiska agenda.
Agenda idag var mest relevant när man slaååppte fram en turk (möjligen kurd) och turkietkännare, och vi (tror jag) för första gången i Svt fick svart på vitt vem som startade "flyktingkrisen" och vad Turkiet vill uppnå med den.
EUs torskar ställer med pressade leenden upp och betalar Turkiet som den hora den är. Varför stänger inte Europa helst sonika sina yttre gränser. Billigt, effektivt och utan att få torsken bittra eftersmak? EU är verkligen genomruttet i denna fråga. Med en IQ och konsekvensanalys som påminner om det svenska etablissemanget faktiskt.
Asylsvenskans kålsupare till ledare ondgör sig över SD:s breddningsförsök; intentioner och bakgrund, "DNA", är viktigare för Asylsvenskans förbittrade diskriminering än faktisk politik, i synnerhet nu när regeringen och alliansen krupit till korset och implicit vidimerar SD:s politik:
Ett försök till breddning av partiet hjälper inte SD. Sekten är värst.
SD är inte extremt. Sjuklöverns extremism däremot har mildrats genom massiv kappvändning på sistone. Nu approprieras SD:s problembeskrivning även om Sjuklövern naturligtvis helst låtsas som inget. Det stämmer ej heller att SD är ett enfrågeparti, de söker däremot en breddning. Även om det vore ett enfrågeparti så är det med tyngdpunkten på den fråga som är av tveklöst störst betydelse, massimmigrationens samhällsomstörtande magnitud och sviter. Den schavotterades glädje kan förstås genom det folkliga stödet för partiet och i ännu högre grad folkopinionen för minskad invandring, utöver det faktum att Sjuklövern approprierat SD:s problemsbeskrivning. Hade SD:s måttfulla politik, europeisk mainstream, implementerats för flera år sen så skulle inte Sverige drunkna i tsunamin. Som Bergsturk var inne på så kan den cykliska historieuppfattningen, civilisationens konjunkturer, förstås så att kriser är vändpunkter, eller, med ett annat ord från tråden, en pendelrörelse. Från mörker till ljus.
Kålsuparen Asylsvenskan talar om sekten, men är ju själv en av MSM:s proaktiva sekterister; politikens gnostiker med multikulti som mässans eviga liturgi. Istället för att dra in marginella Jehovas vittne vore det mer relevant med kritisk självbetraktelse eller kritik av islamistiska samfund. Men då blir det kanske plötsligt desto farligare att vara "journalist" eller "redaktör" för det fria ordet.
---
Den sekulära staten, utan nationell självkänsla eller likabehandling - men med en famös åsiktskorridor med plats för en åsikt åt gången - är lovligt byte för antisociala och egoistiska klaner och kriminella; inte mycket att sätta emot. Om vi ändå är inne på kristna "sekter", dessa marginella företeelser, så kan man i Dagens Samhälle läsa följande av Magnus Westergård, skolchefen för Livets ord:
Kristna skolor ger trygg miljö på stabil etisk grund
NB: min fetning ovan. Det ska nog inte tas som utslag av relativism/nihilism av positivismen i det sekulära, teknologiska samhället, men mer en erinran om det svenska konsensussamhällets efemära värdegrund. Den uppifrån dikterade svenska värdegrundens utopister stångas av tusenårig islamism och muslimska utopister som ser jungfrulig mark och otrogna att exploatera. Det är en enkelriktad kamp där den angripne har svårt att inse, eller våga inse, att vederbörande är under attack. Gökungen kom emellertid inte objuden, den möttes av öppna hjärtan i de offentliga proklamationerna.
Ett försök till breddning av partiet hjälper inte SD. Sekten är värst.
Citat:
På Gastelyckan i Lund, mittemot hotellet Scandic Star där Sverigedemokraternas landsdagar hållits i tre dagar, ligger Rikets sal, en hemvist för Jehovas vittnen.
Att associera SD med en sekt kan tyckas krystat när partiet i opinionsmätningar ligger kring 20 procent och är landets tredje största parti. Ändå är parallellen inte alltför långsökt.
Att associera SD med en sekt kan tyckas krystat när partiet i opinionsmätningar ligger kring 20 procent och är landets tredje största parti. Ändå är parallellen inte alltför långsökt.
Citat:
Den som blickade ut över konferenssalen på Scandic Star såg att de medelålders männen var i förkrossande majoritet bland ombuden. Men visst, partiets två vice ordförande som valts i helgen är Julia Kronlid och Carina Herrstedt, och i valet 2014 närmade sig andelen kvinnor bland SD-väljarna 40 procent.
De kvinnliga profilerna ingår i en mer eller mindre uttalad SD-strategi. Partiet ska inte uppfattas som en manlig sekt, utan som ett breddat och fördjupat parti som bygger trovärdighet, allt för att kunna göra ”anspråk på regeringsmakten”, som partiledaren Jimmie Åkesson sade i sitt tal på lördagen.
De kvinnliga profilerna ingår i en mer eller mindre uttalad SD-strategi. Partiet ska inte uppfattas som en manlig sekt, utan som ett breddat och fördjupat parti som bygger trovärdighet, allt för att kunna göra ”anspråk på regeringsmakten”, som partiledaren Jimmie Åkesson sade i sitt tal på lördagen.
Citat:
Nej, nej. Partiet står inte i mitten, långt ifrån. Det är extremt i den enda fråga SD bryr sig om.
Här öppnar sig en ypperlig möjlighet för S och LO. Nu kan Stefan Löfven och LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson inpränta i fackets medlemmar, varav ungefär en fjärdedel numera sympatiserar med SD, i vilket politiskt läger Åkessons parti i realiteten känner sig hemma.
Att verkligheten – flyktingvågen och bristande solidaritet i många EU-länder – tvingat riksdagspartier att strama åt flyktingpolitiken har egentligen inte så mycket med SD att göra. Jimmie Åkesson kan återupprepa sitt ”Vi är på väg att vinna!" hur mycket han vill. Andra partier snävar åt flyktingpolitiken med sorg i hjärtat, SD jublar.
Sverigedemokraterna är det enda riksdagsparti som har främlingsrädsla och stängda gränser i sitt dna.
Här öppnar sig en ypperlig möjlighet för S och LO. Nu kan Stefan Löfven och LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson inpränta i fackets medlemmar, varav ungefär en fjärdedel numera sympatiserar med SD, i vilket politiskt läger Åkessons parti i realiteten känner sig hemma.
Att verkligheten – flyktingvågen och bristande solidaritet i många EU-länder – tvingat riksdagspartier att strama åt flyktingpolitiken har egentligen inte så mycket med SD att göra. Jimmie Åkesson kan återupprepa sitt ”Vi är på väg att vinna!" hur mycket han vill. Andra partier snävar åt flyktingpolitiken med sorg i hjärtat, SD jublar.
Sverigedemokraterna är det enda riksdagsparti som har främlingsrädsla och stängda gränser i sitt dna.
SD är inte extremt. Sjuklöverns extremism däremot har mildrats genom massiv kappvändning på sistone. Nu approprieras SD:s problembeskrivning även om Sjuklövern naturligtvis helst låtsas som inget. Det stämmer ej heller att SD är ett enfrågeparti, de söker däremot en breddning. Även om det vore ett enfrågeparti så är det med tyngdpunkten på den fråga som är av tveklöst störst betydelse, massimmigrationens samhällsomstörtande magnitud och sviter. Den schavotterades glädje kan förstås genom det folkliga stödet för partiet och i ännu högre grad folkopinionen för minskad invandring, utöver det faktum att Sjuklövern approprierat SD:s problemsbeskrivning. Hade SD:s måttfulla politik, europeisk mainstream, implementerats för flera år sen så skulle inte Sverige drunkna i tsunamin. Som Bergsturk var inne på så kan den cykliska historieuppfattningen, civilisationens konjunkturer, förstås så att kriser är vändpunkter, eller, med ett annat ord från tråden, en pendelrörelse. Från mörker till ljus.
Kålsuparen Asylsvenskan talar om sekten, men är ju själv en av MSM:s proaktiva sekterister; politikens gnostiker med multikulti som mässans eviga liturgi. Istället för att dra in marginella Jehovas vittne vore det mer relevant med kritisk självbetraktelse eller kritik av islamistiska samfund. Men då blir det kanske plötsligt desto farligare att vara "journalist" eller "redaktör" för det fria ordet.
---
Den sekulära staten, utan nationell självkänsla eller likabehandling - men med en famös åsiktskorridor med plats för en åsikt åt gången - är lovligt byte för antisociala och egoistiska klaner och kriminella; inte mycket att sätta emot. Om vi ändå är inne på kristna "sekter", dessa marginella företeelser, så kan man i Dagens Samhälle läsa följande av Magnus Westergård, skolchefen för Livets ord:
Kristna skolor ger trygg miljö på stabil etisk grund
Citat:
Alla vet att ingen undervisning kan vara utan värderingar. Alla skolor och all utbildning vilar på någon form av filosofisk, religiös eller ideologisk grund. Sonesson anser att denna värdegrund ska vara sekulär. Felslutet här är att många som själva tillhör denna sekulära trosuppfattning uppfattar sig själva som neutrala, men deras livsåskådning utgör i själva verket en livsåskådning bland många andra i ett pluralistiskt samhälle.
Citat:
Kristna skolor är inte “frizoner för indoktrinering” utan skapar trygga miljöer som vilar på den stabila etiska grund som varit en del av det svenska samhället i tusen år, i syfte att ge en utbildning där eleverna utvecklas till demokratiska och ansvarstagande individer
NB: min fetning ovan. Det ska nog inte tas som utslag av relativism/nihilism av positivismen i det sekulära, teknologiska samhället, men mer en erinran om det svenska konsensussamhällets efemära värdegrund. Den uppifrån dikterade svenska värdegrundens utopister stångas av tusenårig islamism och muslimska utopister som ser jungfrulig mark och otrogna att exploatera. Det är en enkelriktad kamp där den angripne har svårt att inse, eller våga inse, att vederbörande är under attack. Gökungen kom emellertid inte objuden, den möttes av öppna hjärtan i de offentliga proklamationerna.
Citat:
Nej, vad som hände den där gången var att Reinfeldt uttalade sig så exceptionellt diplomatiskt att media tolkade helt olika. Inte ens public service var eniga om vad hans budskap var.Jag såg inte Agenda men jag var helt säker på att Reinfeldt hade tillrättavisat Billström om "volymer". Anledningen till att jag minns det är att jag då var helt övertygad om att Billström hade skickat ut en testballong från Reinfeldt men efter statsministerns tillrättavisning stod det klart att Billström hade agerat på egen hand, varför han nu gjorde det. Nå i alla fall, så här sa Reinfeldt någon dag efter Billströms uttalande:
http://www.svt.se/nyheter/inrikes/re...andringsfragan
http://www.svt.se/nyheter/inrikes/re...andringsfragan
SVT rapporterade "Reinfeldt går emot Billström", medan SR:s rubrik var "Reinfeldt ger Billström stöd för flyktinguttagande". Susanna Birgersson (som då var på DN) skrev efteråt "Efter en vecka vet vi fortfarande inte riktigt vad det är Moderaterna vill utreda, vad Billström och Reinfeldt menar, var för sig eller tillsammans".
Även Dagens Arena, vars konfirmationsbias borde ha filtrerat bort allt som talade emot att Billström blev tillrättavisad, var osäkra. I deras artikel en vecka efter Billströms uttalande var rubriken "Vad menade Billström och Reinfeldt? Egentligen?"
Så här lät det ett par dagar efteråt när Gomorron Sverige när de försökte pressa Reinfeldt på vad som egentligen gällde. Du kan ju själv försöka uttyda vad det är han vill ha sagt, men en tillrättavisning tror jag inte någon kan tolka det som.
Oavsett vilket så var min poäng att Agenda hade klippt in en tillrättavisning som gällde "blonda och blåögda". Det är inte min spekulation, det är fakta som avslöjas av datumen i klippen. Det är 6 veckor mellan. Varför skulle Reinfeldt ha väntat 6 veckor med att tillrättavisa Billström? Svaret är att han inte gjorde det. Reinfeldtklippet från mars gällde DN-intervjun som publicerades i mars.
För övrigt tycker jag det bästa sättet att ge Billström upprättelse är att sparka Anders Danielsson, be Billström lämna politiken och göra honom till GD för Migrationsverket. Då kan han göra det han var förbjuden att göra pga lagen mot ministerstyre. Att sitta och såsa som vice talman är slöseri med hans kompetens.
__________________
Senast redigerad av CrispyKreem 2015-11-30 kl. 09:16.
Senast redigerad av CrispyKreem 2015-11-30 kl. 09:16.
Citat:
Klockrent inlägg Min-Jeddak! Du fördjupade förståelsen för frågan som Johar Bendjelloul ställde till Åsa Romson i lördagsintervjun. Hon vill framstå som en utopist men är just nu tvingad att agera mer som en pragmatiker. Johar försöker få klarhet i var hon egentligen står.
Bendjelloul: "Ja det låter som en .. idealistisk hållning, skulle du beskriva dig som mest idealist eller mest pragmatiker?"
Hon vill först inte svara men glider sedan in på regeringen och arbetet med med miljön (den komplicerade asylfrågan försvinner ur sikte). Att vara idealist är för Romson att prata om vad man tycker är bra och dåligt och en pragmatiker är någon som agerar, kommer med lösningar. Romson tycker det är bra även om det inte är hon själv som har föreslagit lösningarna bara det blir en praktisk förlängning av hennes färdiga ideal.
Romson: "Ja det får nog andra bedöma, jag tror att jag har ett ideellt hjärta men som alla som ska kunna axla ansvar i den här nivån och sitta i en regering så måste man självklart vara pragmatiker. Det är trots allt målet och lösningarna man vill se, att bara ha fått yttra sin åsikt om att det här är dåligt eller det här är bra, det ger ju inte effekt. I klimat- och miljöpolitiken som jag ju är engagerad allra mest i så är det ju uppenbart så att hittar vi lösningar som gör att vi faktiskt minskar utsläppen så då tycker jag att dom är bra även om det inte är jag som har föreslagit dom." http://sverigesradio.se/sida/avsnitt...programid=3071 (25:45 min)
Jag uppfattar Romson precis som Min-Jeddak beskriver en utopist, nämligen den som redan sitter inne med de "goda" och "rätta" lösningarna:
[spoiler]
Edit: Visst är det bra att minska utsläppen, men står det i proportion till jordens egna klimatcykler? Det är skottpengar på de som vill debattera klimatfrågan utifrån andra än de redan fastställda premisserna. Människan är boven, punkt. Ja det kanske hon är, men kan det finnas andra orsaker som inte har beaktats i klimathysterin?
Bendjelloul: "Ja det låter som en .. idealistisk hållning, skulle du beskriva dig som mest idealist eller mest pragmatiker?"
Hon vill först inte svara men glider sedan in på regeringen och arbetet med med miljön (den komplicerade asylfrågan försvinner ur sikte). Att vara idealist är för Romson att prata om vad man tycker är bra och dåligt och en pragmatiker är någon som agerar, kommer med lösningar. Romson tycker det är bra även om det inte är hon själv som har föreslagit lösningarna bara det blir en praktisk förlängning av hennes färdiga ideal.
Romson: "Ja det får nog andra bedöma, jag tror att jag har ett ideellt hjärta men som alla som ska kunna axla ansvar i den här nivån och sitta i en regering så måste man självklart vara pragmatiker. Det är trots allt målet och lösningarna man vill se, att bara ha fått yttra sin åsikt om att det här är dåligt eller det här är bra, det ger ju inte effekt. I klimat- och miljöpolitiken som jag ju är engagerad allra mest i så är det ju uppenbart så att hittar vi lösningar som gör att vi faktiskt minskar utsläppen så då tycker jag att dom är bra även om det inte är jag som har föreslagit dom." http://sverigesradio.se/sida/avsnitt...programid=3071 (25:45 min)
Jag uppfattar Romson precis som Min-Jeddak beskriver en utopist, nämligen den som redan sitter inne med de "goda" och "rätta" lösningarna:
[spoiler]
Edit: Visst är det bra att minska utsläppen, men står det i proportion till jordens egna klimatcykler? Det är skottpengar på de som vill debattera klimatfrågan utifrån andra än de redan fastställda premisserna. Människan är boven, punkt. Ja det kanske hon är, men kan det finnas andra orsaker som inte har beaktats i klimathysterin?
Stefan Torsell på liknande tema, https://www.facebook.com/permalink.p...00006161327235
Medan volymdebatten bedarrar ungefär samtidigt med stormen Gorm så får integrationsdebatten ökat utrymme; f d DN-skribenten Nils-Eric Sandberg ger också ett vittnesmål från det gamla ormboet:
Hur många kan vi försörja?
http://www.trelleborgsallehanda.se/l...n-vi-forsorja/
---
Carl Rudbeck:
http://www.sydsvenskan.se/opinion/ga...-allt-trangre/
När verkligheten tränger sig på med full kraft får de ansvariga ansvarlösa som befordrat uppkomsten av dagens prekära situation ta ett steg tillbaka i sina utopier. Men som Rudbeck antyder är det bara en dvala och i många fall sitter ju de ansvariga ansvarslösa kvar vid styrspakarna och tror sig styra. Hädanefter bör det vara en attrapp eller åtminstone ett dubbelkommando för de "styrande" barnen.
Hur många kan vi försörja?
Citat:
På DN:s ledarsida hade jag en tid en kollega som skrev om flyktingar. Hon var godhjärtad och hade som enda synpunkt att vi måste ta hand om alla som vill komma hit. Jag frågade henne en gång: ”Finns det någon övre gräns för hur många vi kan ta emot och försörja? Går den vid 5 miljoner, eller 15, eller 25?”
”Den frågan får vi inte ställa”, sa hon, mycket upprörd över mina hädiska siffror.
”Den frågan får vi inte ställa”, sa hon, mycket upprörd över mina hädiska siffror.
Citat:
Vi måste ta ansvar, sa statsministern. Ett par mijöpartister hade också, tydligen motvilligt, lärt sig detta ord. Det upprepades gång på gång, utan hinder av någon eftertanke och analys. Man kan invända att partierna, alla partier, har agerat helt utan ansvar. De har formulerat extremt generösa regler – permanenta uppehållstillstånd, anhöriginvandring, bidrag – som gjort Sverige till en magnet i det internationella migrationstrycket. Men de har inte ett ögonblick tänkt på att bygga upp de institutioner som en integration av invandrarna kräver.
http://www.trelleborgsallehanda.se/l...n-vi-forsorja/
---
Carl Rudbeck:
Citat:
När jag var ett barn talade jag som ett barn, förstod som ett barn och tänkte som ett barn. Men sedan jag blev vuxen har jag lagt bort det barnsliga. Så skriver Paulus i Första Korintierbrevet.
Citat:
Som optimist tänker jag ännu inte slänga bort mina liberala urkunder som just nu framstår som barnsliga. Jag lägger dem i en låda på vinden i väntan på bättre tider.
http://www.sydsvenskan.se/opinion/ga...-allt-trangre/
När verkligheten tränger sig på med full kraft får de ansvariga ansvarlösa som befordrat uppkomsten av dagens prekära situation ta ett steg tillbaka i sina utopier. Men som Rudbeck antyder är det bara en dvala och i många fall sitter ju de ansvariga ansvarslösa kvar vid styrspakarna och tror sig styra. Hädanefter bör det vara en attrapp eller åtminstone ett dubbelkommando för de "styrande" barnen.
Den som till äventyrs hade fått för sig att SVD hade "svängt" vad avser massinvandring bör nog tänka om. Här är en ledare från den för mig obekanta Pernilla Ström, som närmast kan liknas vid en "all in, fullt ös medvetslös, ända in i kaklet, till sista man och sista patron"- vädjan om att upprätthålla massinvandringen. Det finns nämligen en stor mängd godhjärtade volontärer som gladeligen ställer upp, menar Pernilla. Och då finns det ju ingen anledning att ens överväga en kursändring. Vidare har vi ju hela 44,5 kvm boyta per person i Sverige, så vad är egentligen problemet undrar Pernilla? Varje gång jag tänker tanken att det nu borde vara riskfritt att läsa SVD får man något sådant här uppkört i ansiktet. Jobbar verkligen Pernilla och Arpi på samma tidning? Vistas de överhuvudtaget i samma universum? Har de trivsamma och givande diskussioner vid fikabordet? Är det i själva verket Karin Petterson som har skrivit smörjan? OK då SVD, då vet jag var jag har dig!
"Visst har belastningen här och var på Migrationsverket liksom på tjänstemännen i Malmö Stad varit övermäktig. Men systemkollaps är inte detsamma som samhällskollaps. Sverige är större än staten. Myndigheter och politiker måste göra upp med sin beröringsskräck inför frivilligkrafterna. Det står nämligen också en massa människor från civilsamhället med utsträckta händer och vill hjälpa till."
http://www.svd.se/gor-upp-med-berori...tingmottagande
"Visst har belastningen här och var på Migrationsverket liksom på tjänstemännen i Malmö Stad varit övermäktig. Men systemkollaps är inte detsamma som samhällskollaps. Sverige är större än staten. Myndigheter och politiker måste göra upp med sin beröringsskräck inför frivilligkrafterna. Det står nämligen också en massa människor från civilsamhället med utsträckta händer och vill hjälpa till."
http://www.svd.se/gor-upp-med-berori...tingmottagande
DN:s kulturskribent Maria Schottenius får schavottera med sin kortsiktigt hållbara utopism; hon ondgör sig över islamisters kidnappning av "det hedervärda begreppet radikalism", men implicerar hon inte genom att citera Prof Olivier Roy därmed att islamism (jihadism!) är sprunget islam, medan vi fått höra till leda att islamistisk terrorism (jihad!) inte har med islam att göra? Hon klappar sin husse DN och Expressen kanske lite väl historierevisionistiskt självbelåtet; iallafall var då då och nu ser helt annorlunda ut i dagens agendajournalistik:
Men också rätt att avstå, där har kulturradikalerna varit "duktiga", i att inte förnärma muslimerna.
---
Schottenius förskräcktes över fransk fiktion, en film, mer än den rådande svenska volymbelägenheten, för mindre än två månader sen i en artikel som citerades på tråden då.
En vecka senare samlades Sveriges utopiska grädda, från regeringen, SKL, kommunerna, en drös artister, och "stod upp" för invandring och integration. Den mediala masskappvändningen på en femöring på galgbacken, ett koordinerat islamistiskt terrorattentat i Paris och den svenska regeringens presskonferens senare och resten är så att säga historia.
Citat:
Kulturradikalismen är en liberal grundhållning med rötter i danskt sekelskifte. I det hierarkiska, konservativa 1800-talssamhället styrt av kung, kyrka och krigsmakt, blev de kulturradikala en motkraft. Och gick segrande ut historien, kan man säga. Hela det konservativa triumviratet avlövades och det demokratiska samhället växte fram.
Citat:
Samma år som de danska kulturradikalerna bildade sitt parti, år 1905, skildes kyrkan från staten i Frankrike under stora konvulsioner och stridigheter. Om en dryg vecka, den 9 december, är det 110 år sedan som man i Frankrike införde Laïc – den sekulära staten.
Citat:
När Muhammedkarikatyrerna publicerades i Jyllands-Posten 2005 var det självklart för både Dagens Nyheter och Expressen att ställa sig bakom den danska tidningens rätt att häda även om många ansåg att man skulle ha en mer pragmatisk hållning. Inte slå på en redan svag grupp muslimer och inte reta upp hårdföra islamister med tanke på konsekvenserna. Beträffande konstnären Lars Vilks likaså. Och Charlie Hebdo.
Det är viktigt att komma ihåg att man har rätt att skoja om Gud, Allah, Jahve, och andra gudar. Där är kulturradikalismen benhård.
Det är viktigt att komma ihåg att man har rätt att skoja om Gud, Allah, Jahve, och andra gudar. Där är kulturradikalismen benhård.
Men också rätt att avstå, där har kulturradikalerna varit "duktiga", i att inte förnärma muslimerna.
Citat:
Därför är det ironiskt att de radikala nu betecknar extremt konservativa personer, som med våld och terror kämpar för att religionen ska stå över alla sekulära institutioner och att Gudsriket ska segra i världen. Att vara så fundamentalistiskt religiös som möjligt, det är vad radikaliseringen går ut på. Islamkännaren Olivier Roys träffsäkra ord citeras i senaste London Review of Books (vol 37, 3/12): ”Det handlar inte så mycket om radikalisering av islam som islamisering av radikalism”.
Dessa män har kapat åt sig allt möjligt, tyvärr även det hedervärda begreppet radikalism.
Dessa män har kapat åt sig allt möjligt, tyvärr även det hedervärda begreppet radikalism.
---
Schottenius förskräcktes över fransk fiktion, en film, mer än den rådande svenska volymbelägenheten, för mindre än två månader sen i en artikel som citerades på tråden då.
Citat:
Den svenska modellen bygger på att det finns ett kontrakt mellan samhälle och medborgare, det handlar om tillit och förtroende.
Sverige har chansen att bli ett föregångsland. Här och nu. Men klockan tickar.
Sverige har chansen att bli ett föregångsland. Här och nu. Men klockan tickar.
En vecka senare samlades Sveriges utopiska grädda, från regeringen, SKL, kommunerna, en drös artister, och "stod upp" för invandring och integration. Den mediala masskappvändningen på en femöring på galgbacken, ett koordinerat islamistiskt terrorattentat i Paris och den svenska regeringens presskonferens senare och resten är så att säga historia.
__________________
Senast redigerad av Kinuski 2015-11-30 kl. 11:22.
Senast redigerad av Kinuski 2015-11-30 kl. 11:22.
Jag förmodar att hon är moderat, Blanche Jarn. Här försöker hon döma ut det svenska folkhemmet - som nog bör ses som en viktig utvecklingsfas i värlfärdssamhället - som misslyckat redan från början. Så kan man ju välja att se det, inför fullbordat multikulti utan tyglar. Kanske är det köksdörren till billig arbetskraft. Jag säger inte emot, för hur ska annars låg- och outbildade främlingar bli annat än bidragsförsörjda och/eller svartarbetare?
Ett tusensidigt betänkande över framtidens kommunallag nämns inledningsvis. Undrar om det står något om regeringens kränkning av det kommunala självbestämmandet, när asylanter ska trugas på kommunerna?
Utspelat folkhem
http://www.smp.se/ledare/utspelat-folkhem/
Men hur friktionsfri kan överhuvudtaget ett samhälle vara? Inte ens en liten familj eller arbetsplats är friktionsfri, så vilken nation är det? Utgångspunkten för att värdera folkhemstanken blir helt orimlig. Den svenska homogeniteten som var, trollas bort med några meningar.
Repatriering är väl det enda alternativet till en drastisk revision av den offentliga välfärden, för finansieringsmodellen för den svenska välfärden förhindrar ingen krasch inom något decennium (SKL prognostiserade 2010 ett behov av kommunalskattehöjning på 13 procentenheter fram till 2035 för bevarad välfärdsnivå), och då var immigrationstsunamin inte en faktor i ekvationen.
Det är väl en rimlig gissning att verklighetens krav kommer att vara pressen som verkar för en nödvändig justering av det sociala kontraktet. Välfärdsmonstret åt upp sig själv, dess oförståndiga utfordrare övergödde honom. Låt oss se hur intressant det är för alla som lockats av smaskandet och smulspåren, som fylkats långväga ifrån, får det härnäst. En annan gissning är att det mediala berättandet kommer att bli ett brus, fortfarande med utopiska stämmor men i otakt med mer palliativ journalistik.
Ett tusensidigt betänkande över framtidens kommunallag nämns inledningsvis. Undrar om det står något om regeringens kränkning av det kommunala självbestämmandet, när asylanter ska trugas på kommunerna?
Utspelat folkhem
Citat:
I boken Folkhemmets sociala ingenjörer - erfarenheter av att vara kommunpolitiker (Carlssons förlag) beskriver etnologen Jan Fredriksson hur den svenska välfärdsstaten egentligen kom till. Dess hejdlösa expansion skedde visserligen på statens direktiv, men det var i kommunerna som det praktiska arbetet utfördes. Det fanns en tilltro till politiken som redskap för ett rationellt och framåtriktande handlande. Politiken var tekniken och politikerna medlet i att forma det moderna samhället.
Besviket skriver Fredriksson hur 90-talets nedskärningar och besparingar raserade mycket av det som hade byggts upp. För honom är folkhemmet det förlorade paradiset som aldrig tilläts bli riktigt färdigt. I själva verket var det ett misslyckat experiment. I sin bok Farväl till folkhemmet förklarar statsvetaren Anders Johansson Heinö hur folkhemsidén bygger på konformism. Att skapa ett generellt system för alla är lättare ju mer de liknar varandra vad gäller värderingar, livsstil och socioekonomiska förutsättningar. Sverige har dock aldrig varit tillräckligt konformistiskt, invandring eller inte, för ett friktionsfritt folkhem.
Besviket skriver Fredriksson hur 90-talets nedskärningar och besparingar raserade mycket av det som hade byggts upp. För honom är folkhemmet det förlorade paradiset som aldrig tilläts bli riktigt färdigt. I själva verket var det ett misslyckat experiment. I sin bok Farväl till folkhemmet förklarar statsvetaren Anders Johansson Heinö hur folkhemsidén bygger på konformism. Att skapa ett generellt system för alla är lättare ju mer de liknar varandra vad gäller värderingar, livsstil och socioekonomiska förutsättningar. Sverige har dock aldrig varit tillräckligt konformistiskt, invandring eller inte, för ett friktionsfritt folkhem.
http://www.smp.se/ledare/utspelat-folkhem/
Men hur friktionsfri kan överhuvudtaget ett samhälle vara? Inte ens en liten familj eller arbetsplats är friktionsfri, så vilken nation är det? Utgångspunkten för att värdera folkhemstanken blir helt orimlig. Den svenska homogeniteten som var, trollas bort med några meningar.
Repatriering är väl det enda alternativet till en drastisk revision av den offentliga välfärden, för finansieringsmodellen för den svenska välfärden förhindrar ingen krasch inom något decennium (SKL prognostiserade 2010 ett behov av kommunalskattehöjning på 13 procentenheter fram till 2035 för bevarad välfärdsnivå), och då var immigrationstsunamin inte en faktor i ekvationen.
Det är väl en rimlig gissning att verklighetens krav kommer att vara pressen som verkar för en nödvändig justering av det sociala kontraktet. Välfärdsmonstret åt upp sig själv, dess oförståndiga utfordrare övergödde honom. Låt oss se hur intressant det är för alla som lockats av smaskandet och smulspåren, som fylkats långväga ifrån, får det härnäst. En annan gissning är att det mediala berättandet kommer att bli ett brus, fortfarande med utopiska stämmor men i otakt med mer palliativ journalistik.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
