Början på ett mediakrig om mångkulturen?

1. Lögnen. Invandring är ekonomiskt lönsam. Vi behöver den för att bevara välfärden.
2. Nu kommer verkligheten ikapp, vi har sett en orolig sommar, och folk påverkas mer och mer.
3. "Repress dissent" - Privatpersoner uthängda i media, Researchgruppensamarbete osv.
4. Sanningen är största hotet.

Jag tror vi befinner oss precis i början på den fjärde delen; vi har sett hur folk rest sig och på senare tid efter valet så har många mediakanaler bytt fot och skriver mer öppet. Vissa medier är kvar i att försöka dölja och vinkla verkligheten och vill inte riktigt inse att det egentligen är för sent för det.

Man fortsätter med "pressetik"-megafonen skrika ut att man visst ska hålla personer i okunskap. Men jag är övertygad om att vi har nått kritisk massa på folk som vet att ta till sig information från andra källor så att lögnen kan inte längre upprätthållas.

Jag tror också att iom. att det socialkonservativa partiet nu har runt 20% av väljarkåren enl. OU så har vi även passerat "bäst-före-datum" på steg 3. Det går inte att hänga ut Facebookinlägg eller Disquskommentarer och skrika fascist när väljarstödet motsvarar ungfär 1.5 miljoner väljare.

Vi har nu kommit så långt så att sanningen är största hotet. Det visade sig klart i och med vänstermedias reaktioner på IKEA-händelsen.

Något som jag aldrig slutar förundras över är också att den svenska debatten verkar vara helt avskärmad från resten av världen. Om ovanstående förslag klubbas så innebär det ju bara en normalisering av Sverige jämfört med resten av världen.

Minns när en kollega satt vid fikabordet och ondgjorde sig över SDs framgångar. Hon ville flytta till Kanada för att slippa nya hårdare lagar på invandringsområdet. Kanada?? Verkligen? Det är ju ett land som inte ligger långt efter Nazityskland om man ska döma dem med samma måttstock som kulturmarxisterna i Sverige använder.

Tror mest det är politikernas tystnad i samband med IKEA som skrämmer folk. Har sett många kommentarer om det. Det är som om Sverige saknar ledning på allvar. Känslan är att även om Kungliga Slottet skulle sprängas av IS så skulle politikernas första reaktion vara att försöka tiga ihjäl det för att inte gynna SD.

Jag tror detta har varit helt förödande för politikernas trovärdighet. Löfven tycks ha förstått det och försökte revanschera sig idag, men jag tror det är för sent.

Decenniers propaganda i media har fått genomslag på de mer korkade delarna av befolkningen. Vissa tror verkligen att vi lever i ett svårt rasistiskt land. När det i verkligheten är precis tvärt om.

Wobbly Agendarski kokar soppa på spiken i gammelblaskans kista och griper efter strån i halmgubben:



Nja, sanning och relevans har alltid varit betydelsefullt, men nu är gammelmedierna så illa tvungna att förhålla sig till detta, om de vill vara med i matchen. Somliga stannar tidigt i sina "försök närma sig sanningen".

Inte bara det. Om skärpningar klubbas igenom så ska personalen i domstolarna, på migrationsverket mm också rent praktiskt genomföra skärpningarna. Här ser jag stora svårigheter .

Ja, politikernas tystnad har varit ett problem. Jag hörde talet i dag och jag tyckte inte han levererade något av substans nu heller. Det är katastrofalt att man lanserar sina "målbilder" som handlingskraft.

"Vi har som mål att få bort tiggeriet"

"Vi har som mål att få bort den organiserade brottsligheten"

"Vi måste hjälpas åt..."

Jaha. Sakpolitiken då? Den lyste totalt med sin frånvaro. Vi ska döda ISIS i Irak och ge jihadistmammorna ett telefonnummer dom kan ringa för att motverka extremism. Det är mycket varmluft och snömos här... Den politiska handlingskraften saknas.

EDIT:
Jag tror det är modet som faktiskt saknas. Vi är nu mitt inne i kollapsen av den största lögnen som Sverige har genomlidit. Den om migrationen. Det gäller både politiker och media. Om sanningen kommer fram om hur jävla illa det faktiskt är ställt, då kan vi prata om svekdebatt sen.

Det är exponeringen av det monumentala sveket som skrämmer både politiker och gammelmedia.

Det är retoriskt effektivare att slå på stora trumman och låtsas att de uttryck för "rasförtryck", "samarbete med nazister" eller vithetsnormer man lyckas konstruera fram ur svensk historia är helt uniiiiika och inte har någon motsvarighet någon annanstans i närheten. Det där polisregistret över romer och deras familjer t ex - motsvarande handregister kring olika folkgrupper finns eller har funnits hos polisen i närtid i många länder i Väst- och Centraleuropa, officiellt eller inofficiellt, och det har befolkningen där tagit med en axelryckning. Man är införstådda med att den sortens register faktiskt ofta fyller en uppgift - särskilt eftersom den här sortens klanmiljöer, där medlemmarna socialiseras in i ligor och informella brödraskap, är mycket svåra att penetrera för polisen utan god kännedom om vem som är släkt med vem. Men i Sverige beskrivs det alltid som om det var enastående: nu får vi skämmas inför utlandet igen!

Även de beramade tvångssteriliseringarna har en brittisk och irländsk motsvarighet som kunde vara betydligt brutalare - googla "Magdalen houses". Den kopplingen görs aldrig i svensk media.

Men till skillnad från den oitianska kretsloppsmigrationen är det inte frågan om en engångsdusör? Istället ett längre åtagande à la Svenska Afghanistankommittén i Rumänien? Man kan se det som svensk hybris svällande åtaganden och omsorger utomlands och utlänningar inrikes, medan det egna systemet sönderfaller as we speak.




http://www.sydsvenskan.se/lund/skolo...nlanda-elever/

Nu gäller det att ta på sig vänsterbrillorna och se möjligheterna och inte problemen. Utmaningarna rymmer en enorm resurs. Det är våra irrationella känslor och fördomar som är det största integrationshindret.

Det mångkulturella möte som haft störst påverkan i Sverige är morden på IKEA. Informationen trängde t o m igenom mediernas skyddsvallar. Det är därför slående att kommentarer av framstående politiker nästan helt saknas.

Nämnde statsministern inte ens morden i sitt tal?

Det lustiga är att medierna tvingar fram snabba fördömanden från ministrar pga ruttna ägg men inte indigneras över morden.

Worthy and unworthy victims, mina vänner. Märk också att MSM inte har presenterat de mördade som människor, t ex undviker de att ge dem namn och bild.

Media indigneras över sin sak, men befolkningen över sin.

Som Strix skrev börjar skyttegravar grävas mellan befolkningen och media.

Det låter som Sk(r)atteverkets devis om ett samhälle där alla vill göra rätt för sig. Happy go lucky.

Han nämde det i förbigående. Det har varit en stökig sommar. Han nämde Malmö, och hon tjejen som mördades av svartjobbarna, och IKEA. Men han nämde det bara genom att peka ut städerna.


Hehe. Det slog mig en annan sak, han hade med mord och handgranatskastningar i talet och tyckte att våld ska aldrig accepteras. Sen berättade han vad regeringen skulle göra mot våldet. Dom hade avsatt pengar till någon kvinnojour för att hinda mäns våld mot kvinnor. Känns välavvägt.