Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Staffan Heimersson beskrev i en AB-artikel 2012 någon form av förvirrad liknelse mellan Malmö och Chicago.
Det var "ett annat drag i stan" bland annat genom att Mohammed var det vanligaste pojknamnet. Vidare hade Malmö utvecklats till en "flink och intelligent" stad de senaste 10 åren.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/ko...cle14216888.ab

Kawa Zolfagary går all in, med IS, Breivik och "svensk nazist" i samma krönika, http://www.etc.se/kronika/rasismen-f...-extremisterna


Jag skulle vilja kalla detta för retorisk desperation. Världen som sedd av den moderna vänstern, med sin rasifiering, genusvetenskap, feminism och hbtq, rasar in. Det går inte längre att stå rakryggad. Ologiken, inkonsekvenserna och hyckleriet går inte längre att hantera. I en sista kraftansamling slänger man in allt man har. Likt en döende kropp i en snödriva, där den sista ansträngningen att hålla kroppen varm får den döende att känna värme mitt i den bistra kylan.

Aftonbladet sade du? Har Staffan varit i Chicago, eller Malmö för den delen, kan man undra?

http://www.skanskan.se/article/20130...t-djupare-kris

"Malmö är på många sätt en förförisk stad. Västra hamnen, Citytunneln, Öresundsbron, utsikten vid Ribersborg mot Öresund och Köpenhamn, turisternas Lilla Torg och det gentrifierade Möllan där hippa kaféer och krogar försvenskat den tidigare invandrarpräglade stadsdelen, tillsammans ger det bilden av en stad som befinner sig i något slags framkant på utvecklingen.
Men det är en till stor del bedräglig bild, något av en modern Potemkinkuliss som döljer en stad på farlig ekonomisk nedgång med allt fattigare hushåll."

"Den bistra ekonomiska verkligheten är att Malmö ekonomiskt halkar efter. Sedan början på 2000-talet faller skattekraften i Malmö från över 90 procent av medelskattekraften i riket till 85 år 2012. Det kan jämföras med Stockholms kommun där skattekraften är 123 i förhållande till medelskattekraften. Malmö har till och med sämre skattekraft än en ekonomisk problemkommun som invandrartäta Botkyrka söder om Stockholm.
Det som hållit Malmö under armarna är skatteutjämningssystemet."

Gick inte Chicago i konkurs nyss?

"I dagarna har rasat en hård kamp om vem som skall efterträda Ilmar Reepalu. Förloraren, alltså den som tar över ett Malmö på väg in i en allt djupare kris, blir Katrin Stjernfeldt Jammeh. Hennes huvuduppgift blir att rusta ner skola, vård och omsorg ännu mer. Det är enda vägens politik."

Ask the locals, they know.

Den i särklass stora skillnaden mellan Malmö och Chicago är att den senare inte får miljarders med dollar för att alls fungera. Det behöver staden inte. Malmö klarar sig till och med sämre än Detroit. Chicago har förövrigt långt lägre antal invandrare i procent än Malmö. Svarta och vita räknar jag som inhemska i Chicago och de utgör tillsammans 75 procent. Resten är mestadels Hispanic och Asiater. Ca 9000 är Araber. Med det sagt finns det alltså inget som förenar Chicago med Malmö.

Artikeln skrevs när man fortfarande kunde dölja effekterna någorlunda och när det fanns planer på att satsa där. Minns att flera i ett debattprogram satt och sa att de skulle resa "hem" till Malmö för att vara där under sommaren: Malmö är en lugn stad sades det. Idag vore det politiskt omöjligt att säga en sådan sak. Grejen är att det borde det vara då också.

Paulina Neuding har förövrigt intervjuat företrädare för Ambulansen:





Skrämmande läsning. Hon skrev om bråken i biblioteken bara för några månader sedan. Dock nämns ingenting att det är ett invandringsproblem. Men det har hon varit mer frispråkig om. På twitter låter det annorlunda.

Skrämmande läsning även för Markus Uvell, tydligen:

Samme Markus Uvell som på avsomnade Newsmill skrev

"Jag är övertygad om att den som - liksom jag - vill att Sverige ska vara ett samhälle med många olika kulturer och religioner sida vid sida, måste överge idealen om social och ekonomisk likriktning. Ett land som välkomnar kulturell och etnisk olikhet måste också acceptera ökande skillnader i ekonomiska och sociala förhållanden. Det kommer att bli stökigt, konfliktfyllt och svårkontrollerat. Det kommer säkert att kallas både orättvist och "osvenskt". Men sådan är mångfalden."

Så han borde gnugga händer snarare än jamsa med om hur "grotesk" berättelsen är. Han opinionsbildade flitigt för en politik som mer verklighetsförankrade visste skulle resultera i precis dessa problem för alla ska rulla sisyfosstenen medan Uvell sitter på läktaren och antecknar.

Han kanske intalade sig att man efterhand lär sig tygla det nya Sverige med lite hårdare tag och mer tydlighet än förr. Han borde känna myndighetssverige bättre än så och veta att batikhäxorna där aldrig kommer att möta eskalerande problem med tuffare tag. Bara ännu mer självrannsakan, självspäkning, undanglidande, titta bort...

Tino Sanandaji har på Facebook sista tiden haft "Malmötema". Det är intressant och otäck läsning. Bra att veta är att Tino S accepterar alla vänförfrågningar.

Tove Lifvendahl

http://www.svd.se/malmo-ar-ett-oforlost-new-york

Goda hederliga medborgare som läser sin AB likt de alltid gjort tror ju såklart på det de läser, speciellt av en så välkänd och respekterad journalist som Heimerson. Men hela artikeln är ju fullständigt fylld av uppenbara lögner. Att Malmö drar till sig högutbildat folk och att babbarna blir it-entrepenörer, vilket kvalificerat skitsnack! Högutbildade flyr ju stan (och alla andra som kan, svennar såväl som invandrare som önskar en god framtid för sina barn). Hans beskrivning av Rosengård är fullständigt häpnadsväckande, man baxnar! Jag undrar om han idag står för artikeln? Hela artikeln är ju alldeles uppenbart en beställning, - " du Staffan! skriv något positivt om Malmö vi kan köra ner i halsen på valboskapet". Vilket skämt!

Vad härligt det ska bli att få uppleva alla pudlar som komma skall. Dessa opinionsfyrar kan ju inte fortsätta verka med allt dessa offentliga idiotier i bagaget, och internet glömmer aldrig. Den ruelse som väntar den härskande klassen är en seger i sig. Både Uvell och Lifvendahl kommer bli paradexempel. Det är fullständigt pudlande, eller pension.

Patrik Lundberg i Aftonbladet:


Tycks som om verkligheten börjar bli lite för påtaglig för att förneka. Något som är helt obegripligt är hur politiker och journalister inte kan förstå hur kriminalitet utvecklas. När man ser genom fingrarna på exempelvis momsfusk och skattebrott som Malmö har gjort i alla år leder det till att en viss typ av aktörer söker sig till dom branscherna där det går att fuska. Detta spinner sedan vidare och leder förr eller senare till konflikter om de svarta inkomsterna mellan kriminella. Hur svårt är detta att förstå? Det är tydligen i paritet med kvantfysik för vissa lagstiftare.

Även om den senaste våldsvågen i Malmö rör upp den politiska sömngången en aning kommer det med största sannolikhet inte leda till några förändringar. Den grundläggande orsaken till Malmös förfall kommer aldrig att komma upp till offentlig debatt, det är nog för sent. Istället kommer fler och fler städer ta efter Malmös utveckling ju längre tid som mångkulturen behåller sitt grepp över Sverige.

Tack! Det var en intressant artikel. Från Dictionary of Voegelinian Terminology:

Gnosis: "Knowledge. Originally a general term in Greek for knowledge of various sorts. Later, especially with the Gnostic movement of the early Christian era, a purported direct, immediate apprehension or vision of truth without the need for critical reflection; the special gift of a spiritual and cognitive elite. According to Voegelin, the claim to gnosis may take intellectual, emotional, and volitional forms." [Webb 1981:282]

http://watershade.net/ev/ev-dictionary.html#gnosis


Det här beskriver det svenska etablissemanget i ett nötskal

● a purported direct, immediate apprehension or vision of truth

Sveriges världsunika invandringspolitik är den enda rätta liksom svenska politikers och journalisters ansträngningar att underlätta bosättningar av Centraleuropas romer är den enda rätta. Alla andra länders invandringspolitik är fel och alla andra länder beskrivs därför som "udda" av Migrationsverkets generaldirektör. Jämför med anspråken i gårdagens artikel och de beska kommentarer som UNT (kors i taket) tillåtit. LÄNK

● without the need for critical reflection;

● the special gift of a spiritual and cognitive elite -

Svenska politikers och journalisters maktfullkomlighet och arrogans kan begrundas i det här nyhetsinslaget från 1990.

https://www.youtube.com/watch?v=G__U4gcdd1A

Kawa är en lustig figur. I den artikel du länkar till, hyllar han de kurdiska nationalisterna i Mellanöstern samtidigt som han jämför Sverigedemokraterna med IS/Daesh och genom nåt slags fenomenalt hisnande tankesaltomortal som formligen tar andan ur en, kopplar han samman det svenska partiet med Breivik. Han är en första klassens åsiktsakrobat, den gode Kawa.

När det gäller själva grundtanken i hans artikel, så går det ju faktiskt inte att annat än att hålla med. Våldsam extremism bör bekämpas, oavsett extremisternas politiska tillhörighet. Men sättet Kawa för fram denna åsikt, gör åtminstone att jag undrar över om han egentligen har alla bergsturkar hemma i bergen. Särskilt gillar jag följande skrivning.


De 1,5 miljarderna muslimer är en utsatt grupp. De 6-7 miljonerna svenskar är Breivikare. Resonerar den kurdiske nationalisten, approprierade svensken, Kawa Zolfagary.

Avslutningen är spektakulär. Här får vi alla veta vad den kurdiske nationalisten tycker om svenskar som dristar sig till att lite försiktigt protestera mot den i dagens Sverige rådande politiska agendan när det gäller särskilt svenskarnas identitet.


En stolt socialist spottar på mördarna i IS/Daesh/Sverigedemokraterna och förpassar dessa onda människor till historiens skräphög. Undrar vad Det stora språngets oundvikliga offer i Kina har att säga om det? Eller varför inte Gulagarkipelagens käcka arbetare?

Vidare. Ett annat sätt att se på Kawas text än hur du ser på den, som ett uttryck för desperation, är att se den på det sätt som jag så sent som igår beksrev mediekrigets framtida gestaltning. Nämligen som en vädjan om samling mot alla onda krafter. En vädjan med ett hotfullt anslag i form av spottloskor och referenser till skräphögar.


Nu lämnar jag Kawa.


När det gäller Kinberg Batra med fleras Chicago-Malmö-artikel, så hittade jag den nu med hjälp av nåt som du skrev i en kommentar här på Flashback år 2012. Det tackar jag för. Hade väldigt roligt åt artikeln när det begav sig, men har inte kunnat hitta den tidigare. Länken i din gamla kommentar gjorde susen.