Patrik Engellaus inlägg (DN) om tiggande EU-migranter och de skuldkänslor PK-marxisterna försöker styra oss med kanske har uppmärksammats tidigare? Han fick kritik av Nina Björk och svarade häromdagen. Engellau genomskådar hur PK fungerar som sekulär religion med prästerskap som byggt sin makt på att ingjuta skuld, och skriver det rätt ut:
Närmast komiskt att läsa Nina Björks svar i dagens DN där hon bekräftar påståendet om PK-religionens präster. Hon predikar från moraliskt höga hästar hur vi bör känna, vad som är den korrekta känslan infpr rominvasionen:
En viktig tanke i PK-religionen är detta med "tur", vi som hade "tur" att "råka födas" i Sverige ska känna skam. I PKs världsbild bygger ekonomiska civilisatoriska skillnader i världen och även mellan individer på "tur" och, givetvis, förtryck. Turen kan omfördelas genom att de med otur får komma hit och ta del av vårt överflöd av tur. Enkelt.
http://www.dn.se/kultur-noje/kulturd...aller-tiggeri/
Citat:
Ursprungligen postat av Patrik Engellau
Nina Björk verkar emellertid ogilla att jag inte skäms och tar mig i örat för det:
---
Kort sagt blir hon provocerad av att jag inte skäms och tillhåller mig därför att skämmas. Vad handlar det om? Så här tror jag. De politiskt korrekta skapar respekt för sin sak genom att ingjuta skam i dem som inte håller med. Den som har en avvikande åsikt intalas att han är en ond människa till skillnad från dessa goda. När budskapet inpräntats tillräckligt länge börjar vi vanliga människor tro att vi faktiskt är onda och bör skämmas. Därför törs vi inte öppet protestera mot de korrektas förment goda tankar.
Om det då kommer någon inkorrekt person som jag och påstår att han inte skäms är detta en fullständigt obegripligt fräck, farlig och upprorisk utmaning. Det är därför de korrekta blir upprörda. De vill att jag ska skämmas för att jag inte skäms. Men jag skäms inte i alla fall.
---
Kort sagt blir hon provocerad av att jag inte skäms och tillhåller mig därför att skämmas. Vad handlar det om? Så här tror jag. De politiskt korrekta skapar respekt för sin sak genom att ingjuta skam i dem som inte håller med. Den som har en avvikande åsikt intalas att han är en ond människa till skillnad från dessa goda. När budskapet inpräntats tillräckligt länge börjar vi vanliga människor tro att vi faktiskt är onda och bör skämmas. Därför törs vi inte öppet protestera mot de korrektas förment goda tankar.
Om det då kommer någon inkorrekt person som jag och påstår att han inte skäms är detta en fullständigt obegripligt fräck, farlig och upprorisk utmaning. Det är därför de korrekta blir upprörda. De vill att jag ska skämmas för att jag inte skäms. Men jag skäms inte i alla fall.
Närmast komiskt att läsa Nina Björks svar i dagens DN där hon bekräftar påståendet om PK-religionens präster. Hon predikar från moraliskt höga hästar hur vi bör känna, vad som är den korrekta känslan infpr rominvasionen:
Citat:
Ursprungligen postat av Nina Björk
Hur ska vi som har andra sätt att försörja oss reagera inför dessa utsträckta händer? Ska vi skämmas personligen? Inte nödvändigtvis. Men vi ska, precis som Engellau själv skriver att han spontant gör, känna bestörtning och erkänna att situationen är orättfärdig och reagera därefter. Vi ska, precis som Engellau spontant själv gör, erkänna att vi har haft en tur som vår medmänniska inte har haft; råkat födas i rätt familj, i rätt land, i rätt tid, till rätt etnicitet. Och förstå: tiggaren kunde ha varit jag. Min karaktär är inte sämre eller bättre än hans eller hennes. Vi försöker bara alla överleva.
När vi inser detta inser vi också: det är fel att försöka legitimera en ojämlikhet som inte beror på personlig karaktär utan på en kombination av slump, samhälleliga strukturer och individuell tur eller otur.
Det jag tyckte var fint i Engellaus ursprungliga artikel var att han redovisade sin spontana mänskliga reaktion inför faktumet ”jag har så mycket och min medmänniska har så lite”, och att han även visade hur mycket självindoktrinering som krävdes för att han skulle komma fram till att han förtjänade sitt överläge. Hans ursprungliga känsla – skam och en vilja att dela med sig – är en känsla som kan leda till förändring. Att se sig om i världen, att se den enorma rikedomen hos vissa och den enorma fattigdomen hos andra, och leta efter legitimering av dessa förhållanden är bara att säga: jag vill bevara status quo. Räds alltså inte skammen, Engellau! Den visar att du är på rätt väg.
När vi inser detta inser vi också: det är fel att försöka legitimera en ojämlikhet som inte beror på personlig karaktär utan på en kombination av slump, samhälleliga strukturer och individuell tur eller otur.
Det jag tyckte var fint i Engellaus ursprungliga artikel var att han redovisade sin spontana mänskliga reaktion inför faktumet ”jag har så mycket och min medmänniska har så lite”, och att han även visade hur mycket självindoktrinering som krävdes för att han skulle komma fram till att han förtjänade sitt överläge. Hans ursprungliga känsla – skam och en vilja att dela med sig – är en känsla som kan leda till förändring. Att se sig om i världen, att se den enorma rikedomen hos vissa och den enorma fattigdomen hos andra, och leta efter legitimering av dessa förhållanden är bara att säga: jag vill bevara status quo. Räds alltså inte skammen, Engellau! Den visar att du är på rätt väg.
En viktig tanke i PK-religionen är detta med "tur", vi som hade "tur" att "råka födas" i Sverige ska känna skam. I PKs världsbild bygger ekonomiska civilisatoriska skillnader i världen och även mellan individer på "tur" och, givetvis, förtryck. Turen kan omfördelas genom att de med otur får komma hit och ta del av vårt överflöd av tur. Enkelt.
http://www.dn.se/kultur-noje/kulturd...aller-tiggeri/
