Bilden av att Malmö eller Stockholm ska bli som Chicago har funnits ett bra tag bland svenska liberaler och storstadshipsters. Naturligtvis naivt, men den hämtar förmodligen en del av sin kraft av att den liksom skjuter samman tre skeden i Chicagos historia:
1) det sena 1800-talet /tidiga 1900-talet då hundratusentals svenskar (och andra) flyttade in och staden hade flera svenska tidningar etc. Utvandringens guldålder, och de flesta av dessa klarade sig i alla fall hyfsat i det nya landet.
2) Gangsterepoken på 20-30-talen. Glamour, snabba bilar och spänning i kubik. Al Capone!
3) den moderna metropolen Chicago, om vilken man har rätt dimmiga föreställningar men vet att den är ett ekonomiskt, vetenskapligt och kulturellt centrum.
Bilden av den hårda vardagen, den djupa fattigdomen och det nerbrytande våldet finns inte med på allvar i något av dessa bildsvep. Tillsammans ger de en förförisk bild av en storstad som är bubblande vital och lätt att etablera sig i bara man vill jobba på litet. Men nej, det är inte Stockholm eller Malmö vi talar om...
Bilden av att Malmö eller Stockholm ska bli som Chicago har funnits ett bra tag bland svenska liberaler och storstadshipsters. Naturligtvis naivt, men den hämtar förmodligen en del av sin kraft av att den liksom skjuter samman tre skeden i Chicagos historia:
1) det sena 1800-talet /tidiga 1900-talet då hundratusentals svenskar (och andra) flyttade in och staden hade flera svenska tidningar etc. Utvandringens guldålder, och de flesta av dessa klarade sig i alla fall hyfsat i det nya landet.
2) Gangsterepoken på 20-30-talen. Glamour, snabba bilar och spänning i kubik. Al Capone!
3) den moderna metropolen Chicago, om vilken man har rätt dimmiga föreställningar men vet att den är ett ekonomiskt, vetenskapligt och kulturellt centrum.
Bilden av den hårda vardagen, den djupa fattigdomen och det nerbrytande våldet finns inte med på allvar i något av dessa bildsvep. Tillsammans ger de en förförisk bild av en storstad som är bubblande vital och lätt att etablera sig i bara man vill jobba på litet. Men nej, det är inte Stockholm eller Malmö vi talar om...
Den romantiska bilden av New York är tagen från en geografiskt begränsad del av Manhattan, det som heter "Lower Manhattan". Där samlas högutbildade och högpresterande människor från hela världen för att under långa arbetsdagar försvara sina platser vid de exklusiva köttgrytorna.
Ungefär så långt ifrån Malmö som det bara går. Men det är denna sagobild dessa galna mångkulturalister har på sina näthinnor när de somnar på kvällarna.
Skrämmande läsning även för Markus Uvell, tydligen:
Samme Markus Uvell som på avsomnade Newsmill skrev
"Jag är övertygad om att den som - liksom jag - vill att Sverige ska vara ett samhälle med många olika kulturer och religioner sida vid sida, måste överge idealen om social och ekonomisk likriktning. Ett land som välkomnar kulturell och etnisk olikhet måste också acceptera ökande skillnader i ekonomiska och sociala förhållanden. Det kommer att bli stökigt, konfliktfyllt och svårkontrollerat. Det kommer säkert att kallas både orättvist och "osvenskt". Men sådan är mångfalden."
Så han borde gnugga händer snarare än jamsa med om hur "grotesk" berättelsen är. Han opinionsbildade flitigt för en politik som mer verklighetsförankrade visste skulle resultera i precis dessa problem för alla ska rulla sisyfosstenen medan Uvell sitter på läktaren och antecknar.
Han kanske intalade sig att man efterhand lär sig tygla det nya Sverige med lite hårdare tag och mer tydlighet än förr. Han borde känna myndighetssverige bättre än så och veta att batikhäxorna där aldrig kommer att möta eskalerande problem med tuffare tag. Bara ännu mer självrannsakan, självspäkning, undanglidande, titta bort...
Markus Uvell gick på Newsmill i klinch med Aftonbladets Anders Lindberg. Det är flera år sedan, men kan tjäna som en illustration över hur mediekriget förändrats. Den som känner sig hågad får gärna leta upp ordväxlingen mellan de båda. Ska se om jag kan hitta nån av Newsmillartiklarna, men de verkar tyvärr sorgfälligt utrensade även från cache-sidorna. Det som skiljer då från nu, är att då debatterades hett formen för debatten om mångkulturen. I dag debatteras faktiskt, inte minst efter exempelvis ompositioneringarna av redaktör och skribenter på Göteporgspostens ledarsida, själva mångkulturen. Förr skrek man sig hesa över hur man talade om invandring och mångkultur. I dag gör man så fortfarande, men skillnaden då och nu, är att i dag så diskuteras mångkulturens vara eller icke vara inte bara i Internets mörkare vrår, utan också på ledarplats. Det är fanimej upplyftande. Man har börjat närma sig själva ämnet, inte bara formen för hur ämnet diskuteras.
Fröken Alice driver på Göteborgs-Posten för en lite mer verklighetsförankrad politik.
Citat:
I dagsläget utreds hur själva stridandet för en terrororganisation ska kriminaliseras. Precis som terrorismforskaren vid Försvarshögskolan, Magnus Ranstorp, konstaterat har tyngdpunkten på förebyggande insatser snedvridit debatten vilket gett intryck av att de makabra brotten inte tagits på allvar. Något som sannolikt skadat såväl säkerhetspolisens som rättsväsendets trovärdighet i frågan. I samband med torsdagens gripanden framhöll inrikesminister Anders Ygeman (S) att Sverige ligger långt efter i arbetet mot våldsbejakande extremism. Ygeman menar också att det funnits en naivitet kring dessa frågor och skyller, föga förvånande, på alliansregeringen.
Problemet är att det varken handlar om naivitet eller okunskap, om vem som innehaft regeringsmakten eller ej. Redan år 2009 skrev Magnus Ranstorp rapporten "Hot mot demokrati och värdegrund - en lägesbild från Malmö" om hur radikaliseringen spred sig i Rosengård. Kritiken mot honom var inte nådig. Men istället för att resonera kring innehållet i utredningen spekulerades kring Ranstorps motiv, enligt sedvanlig dramaturgi anklagades han för att spela främlingsfientligheten i händerna.
Den dåvarande Säpochefen Anders Danielsson var en av de kritiska. I en intervju (Sydvenskan 13/6-09) hävdade Danielsson att "vissa individer kan ha extrema åsikter men att Säkerhetspolisen försöker hålla koll på dem och avråda de mest extrema från att åka till Somalia och andra krigshärdar." Danielsson beskrev samarbetet med imamerna och de muslimska församlingarna som gott och framhöll att jämförelsen med kravallerna i Paris var alltför långtgående. Rosengård hade enligt Säpochefen fått oförtjänt dåligt rykte: "Det handlar nog om en medial snedvridning. Rosengård fungerar hur bra som helst, men i Herrgården finns det problem." Bland övriga kritiker fanns också Leif Stenberg, docent i islamologi vid Lunds universitet som kallade rapporten för en "ren skandal".
I dag låter det annorlunda: I år, alltså sex år senare, konstaterar nuvarande Säpochefen, Anders Thornberg, att "det största hotet kommer just nu från den våldsbejakande islamismen" (AB 11/1). Hur har denna extremism kunnat gro om nu Säkerhetspolisen haft så god koll som Danielsson hävdade? Hur verkningsfullt har det verbala avrådandet varit eller samarbetet med moskéerna? Hur kommer det sig att Sverige ligger så långt efter andra länder trots att så många IS-krigare är svenska medborgare?
Det finns många, inte sällan personer med invandrarbakgrund, som länge varnat för utvecklingen. Dessa stämplades då, liksom kvinnorna som beskrivit förtrycket i förorterna under de senaste månaderna, i bästa fall som irrelevanta och i värsta fall som främlingsfientliga. Av Svenska Akademiens ordlista framgår att ordet naivitet betyder "omedveten som ett barn; barnslig". Det är något helt annat än att ignorera fakta.
Värt att notera i sammanhanget är att Anders Danielsson, som alla vet, numera är generaldirektör för Migrationsverket. Hans släpphänthet som Säpochef har han tagit med sig till MV där kaoset numera är ett fullbordat faktum. Hans framfart inom Myndighetssverige är ett hot mot landets väl och ve.
Värt att notera i sammanhanget är att Anders Danielsson, som alla vet, numera är generaldirektör för Migrationsverket. Hans släpphänthet som Säpochef har han tagit med sig till MV där kaoset numera är ett fullbordat faktum. Hans framfart inom Myndighetssverige är ett hot mot landets väl och ve.
Ett "bättre" maktcentrum eftersom SÄPO har begränsad makt och begränsade resurser medans Migrationsverket sedan 2006 själva styr över antalet vi tar emot och vad det får kosta så sitter han på en STOR kran.
Som den värsta "candyman".
Jag kan tänka mig hur hela eliten fjäskar kring honom, allt ifrån Bert "asylboendekungen" Karlson till Jurister, Chefer på säkerhetsföretag, glasmästare... ja fyll på själva.
Denna tokinvandring, vilken var tänkt att "ta hem drängen" och sänka lönenivåerna (sade dom inte "tröskeln" för insteg på arbetsmarknaden? = lönen) så Industrifamiljerna kunde återupprätta Svensk TEKO/Varv osv (men sket sig eftersom det är skillnad på flitiga juggar och finnar jämfört med somalier och araber.) har skapat en "annan" och ny industri.
Ta hand om allt som förstörs och lagförs pga misshandel/stöld/våldtäkter och sprängningar
Kolla på AF, vad söker man för folk? Inte produktiva iaf, bara sådant som har med kultur och socialt låtsasarbete att göra. Samtidigt går våra unga (vilka studerat teknik/data/logistik) utan jobb.
Våra folkvalda har gjort fel, och vi behöver välja nya folkvalda. OCH avkräva dem ett mycket större ansvar.
Den romantiska bilden av New York är tagen från en geografiskt begränsad del av Manhattan, det som heter "Lower Manhattan". Där samlas högutbildade och högpresterande människor från hela världen för att under långa arbetsdagar försvara sina platser vid de exklusiva köttgrytorna.
Inte ett enda kvoterat instegsjobb eller "första-jobbet-garanti" finns det där heller.
Citat:
Ungefär så långt ifrån Malmö som det bara går. Men det är denna sagobild dessa galna mångkulturalister har på sina näthinnor när de somnar på kvällarna.
Malmö är Detroit och är på väg att bli Camden, NJ. När vi får tillräckligt många "Sveriges Detroit" så kan inte resten av Svergies kommuner bära upp bankrutta Malmö.
Skrämmande läsning även för Markus Uvell, tydligen:
Samme Markus Uvell som på avsomnade Newsmill skrev
"Jag är övertygad om att den som - liksom jag - vill att Sverige ska vara ett samhälle med många olika kulturer och religioner sida vid sida, måste överge idealen om social och ekonomisk likriktning. Ett land som välkomnar kulturell och etnisk olikhet måste också acceptera ökande skillnader i ekonomiska och sociala förhållanden. Det kommer att bli stökigt, konfliktfyllt och svårkontrollerat. Det kommer säkert att kallas både orättvist och "osvenskt". Men sådan är mångfalden."
Så han borde gnugga händer snarare än jamsa med om hur "grotesk" berättelsen är. Han opinionsbildade flitigt för en politik som mer verklighetsförankrade visste skulle resultera i precis dessa problem för alla ska rulla sisyfosstenen medan Uvell sitter på läktaren och antecknar.
Han kanske intalade sig att man efterhand lär sig tygla det nya Sverige med lite hårdare tag och mer tydlighet än förr. Han borde känna myndighetssverige bättre än så och veta att batikhäxorna där aldrig kommer att möta eskalerande problem med tuffare tag. Bara ännu mer självrannsakan, självspäkning, undanglidande, titta bort...
Kommer ihåg den där. Tror den diskuterades här som en slags signal om att vissa falanger verkligen vill att det ska bli dåligt och att man aldrig tänkt att det bara ska bli VI och inte dom. Segerfeldt körde på den linjen fullt ut. Nigel Farage sa i en intervju innan EU-valet angående arbetskraftsinvandringen att det är för att man vill leva som i Downton Abbey men den drömmen infinner sig inte, utan medborgarna får lida. Dahlberg med flera ville sänka lönerna och lätta på las men övergett det eftersom problemet kvarstår: sämre las kan inte lösa analfabetism i kombination med att personerna inte kan tänkas ta order av kvinnor eller att personerna inte alls på något sätt vill jobba.
Vi kan se att de som sagt att massinvandringen gör oss rikare eller de som säger att vi får tåla klassindelning har blundat för riktiga analyser om hur det kommer att gå. Precis som du säger är Myndighetssverige oförmöget att klara av nuvarande utveckling. Myndigheterna är rustade för ett helt annat typ av samhälle där granater, militärt krigförande gäng, extrem islamism, shariapoliser, analfabetism inte existerar. Ingen typ av myndighet i världen skulle klara av något av det uppräknade. Problemet för ambulanspersonalen är att de som anfaller betraktar området som sitt. Man gör ingen skillnad på en brandbil eller polisbil, de är representanter för det svenska samhället som man föraktar. Uvell tänkte nog inte sig den här utvecklingen. Men öppnade upp för att det skulle kunna hända.
En debattartikel som argumenterar för helt öppna gränser.
Det är fascinerande att försöka förstå hur de tänker. För dem landar allt i en moralfråga.
Citat:
Jag hävdar att självbestämmande stater av moraliska skäl bör avstå från att fatta vissa beslut, bland annat att hindra människor från att passera nationsgränser. Människors rörelsefrihet hör nämligen till en uppsättning demokratiska värderingar som står över policynivån i politiken.
...
Öppna gränser är inte en utopi utan historiskt sett normaltillståndet nationer emellan.
...
Västerländska väljare får inte berika sig själva genom att utesluta de mer behövande, vårt egenintresse måste ge vika för vad moralen kräver. Därför bör på policynivå endast två frågor diskuteras: på vilket sätt och hur snabbt ska vi öppna gränserna?
Tack! Det var en intressant artikel. Från Dictionary of Voegelinian Terminology:
Gnosis: "Knowledge. Originally a general term in Greek for knowledge of various sorts. Later, especially with the Gnostic movement of the early Christian era, a purported direct, immediate apprehension or vision of truth without the need for critical reflection; the special gift of a spiritual and cognitive elite. According to Voegelin, the claim to gnosis may take intellectual, emotional, and volitional forms." [Webb 1981:282]
Det här beskriver det svenska etablissemanget i ett nötskal
● a purported direct, immediate apprehension or vision of truth
Sveriges världsunika invandringspolitik är den enda rätta liksom svenska politikers och journalisters ansträngningar att underlätta bosättningar av Centraleuropas romer är den enda rätta. Alla andra länders invandringspolitik är fel och alla andra länder beskrivs därför som "udda" av Migrationsverkets generaldirektör. Jämför med anspråken i gårdagens artikel och de beska kommentarer som UNT (kors i taket) tillåtit. LÄNK
● without the need for critical reflection;
● the special gift of a spiritual and cognitive elite -
Svenska politikers och journalisters maktfullkomlighet och arrogans kan begrundas i det här nyhetsinslaget från 1990.
Den politiska gnosticismen är en träffande benämning för offentlighetens mångfaldscredo.
---
I videoklippet om Kimstad 1990 avlutades med nyhetsintervjun med dåvarande invandrarminister Maj-Lis Lööw (S) som närde något slags förhoppning om kunskap/upplysning och folkrörelsernas bidrag till detta. Fram till nu, ett kvarts sekel senare, har det där med "kunskap" varit statsmakternas instrument för att "lära" folket den rätta läran. Kanske ser vi nu även ökande vädjanden till civilsamhället att avlasta, upplåta fritidsbostäder, vara "familjehem" och inkomma med tips, nu när staten kippar efter andan under immigrationstrycket. Kimstad kan ses som ett exempel på folkrörelse, men i en lite annan betydelse än vad man vanligtvis menar...
Hur gick det då i Kimstad?
Citat:
Kimstadborna var tydligt ointresserade av nya grannar. Och en vecka innan de första flyktingarna skulle anlända, tänder någon på. Det är fortfarande oklart vem som är ansvarig för mordbranden i barackerna.
Men flyktingarna kom, främst romer från Rumänien och turk-bulgarer. I ett år drevs flyktingförläggningen i Kimstad.
Betänk Luciabeslutet i december 1989, när immigrationen till Sverige var 100 om dagen och ansågs utgöra en överväldigande belastning. Plötslig anstormning av bulgarienturkar via DDR och Polen.
Nu har vi de rumänska romerna tillbaka, som "EU-migranter" på kåkstads- och tiggarstråt. Med en asylantström på 200 om dagen (och lika många aspirerande anhöriga), en dubblering mot hösten 1989 då situationen ansågs hotande, så anses Sverige idag av statsmakterna nödsakad att sluka hela massan.
Som tidigare antagits så kommer "argumenten" (gnostikerns trosvissa ståndpunkt) att rotera mellan "på sikt ekonomiskt lönsamt, ja rent av nödvändigt" och "vår humanitära skyldighet, vi är dessutom bundna av konventioner". Alltmedan mångfaldskyrkan krackelerar och prästerskapet jagar ihärdigare med kollekthåven.
---
Fakta och sakargument lär inte vinna mediekriget med stridande parter som är polariserat låsta vid sina ståndpunkter. Vänsterismen är ideologiskt fixerad vid idéerna och kan förmå sig till vad som helst för att pressa ner folkets fötter i skorna av järn. Slutligen är det folkrörelsen som avgör kriget, som reagerar på den krassa verkligheten, inte leken med orden och berättelsernas företräde framför verkligheten. Hittills är SD, med de opinionsmässiga framgångarna som nyligen gjort partiet till Sveriges andra största, det närmaste vi kommer en folkrörelse, mot massimmigrationen.
Det närmsta Malmö kommit Chicago är väl Al Capone.
Det är dock sant att det var ett normaltillstånd förut, men att man på ett sådant extremt vis jämför typ 0-1900 -talet med nutid är verkligen uppåt väggarna. Det var inte som om 100 000 araber skulle kunna förflytta sig från Mellanöstern till Sverige på den tiden eller som att när de väl kom hit skulle de få gratis mat och boende. Inte bara för dem själva dessutom utan Sverige skulle också skicka häst och vagn till mellanöstern och hjälpa till så att även familjen kom hit ...
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Man har börjat närma sig själva ämnet, inte bara formen för hur ämnet diskuteras.
