Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Tror på allvar att just vitheten hos henne triggar de smygrasistiska tendenserna hos P3/Nöjesguidengänget och gör henne mer lockande att hypa för fölket. "Lagom" blattig liksom.

Ungefär som när medelklasstjejerna från storstaden blir tossiga i artister som José Gonzales och Jonas Hassen Khemiri. Rätt namn, bakgrund och utseende, men med en mer finlemmad, artig och närmast skandinaviskt lugn, som gör det lättare för fansen att ta sig till dem som nutidskorrekta multikulturella sexsymboler.

Långt inlägg om vad jag tror är den bakomliggande orsaken till mediekriget om mångkulturen.

Mediekriget om mångkulturen är inte enkom ett Svenskt krig. Det är ett internationellt krig där Sverige bara är en liten bricka i en större spelplan.

Men kriget är inte om mångkulturen. Det handlar garanterat om makt. Global makt.
Mediekriget är en del i en större större kamp. En kamp som förs taktiskt utifrån uppkomna situationer mer än en vision om en ny världsordning.

Det som händer internationellt får återverkningar också i Sverige. När taktiken ändras internationellt ändras också argument och politik i Sverige.

Ibland är vi långt ifrån de centrala fronterna och klarar oss bra, ibland är vi mitt i korselden.

Nu har jag inte för avsikt att måla upp en kamp om ondskans imperium utan konstaterar mer lakoniskt att alla länder agerar för att just deras land skall sin vilja igenom. Summan av alla länders UD verksamhet helt enkelt. Men med nästan alla medel.

De maktcentrum som har störst påverkan är enligt min mening och rangordning USA, EU, Kina, Israel, UK, Ryssland beroende på de allianser de besitter.

USA drivs av sin världsbild att för alltid vara världens enda supermakt.
EU drivs av sin vision att vara världens humanitära centrum, civilisationernas och demokratins vagga. En mall för världens framtid.
Kina drivs av sin vilja att få sin rättmätiga plats i världsordningen både som stat och för sin befolkning.
Israel drivs av sin vilja att överleva som land i en fientlig omgivning.
UK drivs av sin gamla världsbild om att de egentligen är världens centrum via samväldet
Ryssland drivs av nationell revanschlust.

Det finns en grundläggande konflikt som handlar om att många gärna ser att EU inte blir starkt varken ekonomiskt eller humanitärt.

Ett nära samarbete mellan EU, Ryssland och Kina skulle skrämma skiten ur USA och UK.
Ett EU som går långt i demokrati och mänskliga rättigheter skulle skapa problem för Kina och Israel.
En demokratiskt arabvärld skulle på grund av demografin på sikt hota staten Israels existens.
Ett monetärt starkt EU skulle skapa stora problem för världshandeln i dollar och därmed USA.

De som kan använder därför de medel de har att påverka de länder som har en påverkan på deras egna lands framtid och välgång.

Hur påverkar då detta mediakriget om mångkulturen?

Jo tidigare blev mångkulturen ett sätt att försvaga EU och dess medlemsländer. Det förespråkades med hjälp av politiska intressen från många olika intressenter.

Ett sätt att försvaga EU är att skapa bråk med Ryssland, ordna till höga sociala kostnader och oro, utmåla Europeér som lata och omoraliska och se till att Euron inte lyckas. Kan man dessutom se till att alliansen Kina-EU inte fungerar är det ännu bättre.

Och precis där är vi nu. Det är nog ingen slump.

Men Israel som litat på USA: s och västvärldens beroende av olja och därmed intresse i Mellanöstern ser nu att på grund av frackingtekniken som gör USA oljeoberoende måste de byta taktik. Från att bejaka ett svagt Europa pga Europas demokrativurmande, och ett starkt USA till att få EU till att förstå Israels utsatta situation. Att försöka få Europa att förstå att inte bara Israel utan hela Europa är hotade av Islam. Israel behöver nämligen en ny allierad för att överleva som nation, då USAs intresse av regionen minskar pga minskat oljeintresse. USA har fullt upp med Kina och Ryssland. Och de börjar också trycka på mer mänskliga rättigheter. Obama har kallat Israel en apartheid nation. Vilket Israel måste vara för att överleva som nation, pga demografin i regionen.

Ur den uppkomna situationen är det därför ingen slump att judiska intressen nu sammanfaller med Europeiska intressen.
Det finns ingen anledning till att få ett svagt Europa om Europa blir mer nationalistiskt och erkänner Israels svåra situation gentemot Islam.

De som får svårt att hänga med i svängarna är fotfolket som stridit mot en fiende och nu helt plötsligt får vända kappan efter vinden.

Israel behöver EU. Det är därför de blev skogstokiga när Sverige erkände Palestina.

Edit;
Ett inslag från fronten
http://www.svt.se/nyheter/varlden/or...-om-vasts-fall

Det är ju inte första gången tant Bojs håller på så här. Hon har berört temat förr. Svenskarna uppstod ur en förening av jägarfolk och jordbrukare som under lång tid levde vid sidan av varandra. När de väl homogeniserats utvecklades de sedan i relativ isolering under årtusenden och blev en alldeles egen grupp.

Men för Bojs handlar detta endast om blandningens heliga graal. Ur det här förmodas vi dra någon slags implicit slutsats om vilken välsignelse det är med västvärldens mest kravlösa, bidragstunga
och massiva utomeuropeiska invandring? Plötsligt känns det som den naturligaste sak i världen med en årlig invandring av tusentals muslimer och andra som ska försörjas av skattebetalarna för vi har ju alla mellanösternbakgrund?

I mediakrigets multikultihörna finns inga analytiska kategorier, inga kvalitativa skillnader, inga kontexter. Stridsropet är helt enkelt: Det går lika bra med selleri! Naturligtvis är bidragsfinansierad massinvandring från Mellanöstern och Afrika samma sak som att självförsörjande människor med kunskaper om jordbruk sprider sig och sina kunskaper från platser som Çatalhöyük över Europa. Den neolitiska revolutionen och kvinnlig könsstympning är ju båda en form av kulturberikande av Sverige? Allt och allas oändliga likhet på det att portarna till Auschwitz-Birkenau och Utøya icke skola öppnas.

Som sagt, det går lika bra med selleri och inte ens vetenskapsjournalistiken är förskonad. Nå, nu är det ju agendajournalistikens Dagens Nyheter vi talar om så vem är förvånad?

Jan Helin levererar en kolumn om Aftonbladets Flashbackgranskning som är till bredden fylld av halmgubbar, indignation och passiv aggressivitet.

http://bloggar.aftonbladet.se/janhel...-pelargonerna/

Ärligt talat är gör texten mig så upprörd att jag knappt kan tänka.


Det är du, Jan. Det är du.

Får se hur länge det dröjer innan Researchgruppen av "misstag" läcker Flashbacks medlemsregister och jag blir mördad av islamister för sakerna jag skrivit om deras religion.

Högt spel med vanliga medborgares liv som insats. I kriget om mångkulturen är allt tillåtet.

Lugn nu. Det handlar bara om medias behov av offer och svaga grupper. Varje social situation analyseras efter det identitetspolitiska rastret. Vem är svag, vem är stark i den uppkomna situationen. Turligt nog för media angreps också en synagoga och en vakt dödades. Då kunde media hänga upp sin rapportering på judarna som svag grupp. Pust, det hade varit värre annars. Sedan sköter autopiloten resten.

Jag tror det är enklare än så. Man kör den judiska vinkeln för att då kan man mer eller mindre inlindat krydda med referenser till nazism och högerextremism. Om judar mördas och media pratar om antisemitism kommer medborgarna omedvetet se en SS-führer eller skinnskalle framför sig.

Hade terrorattackerna i Paris och Köpenhamn inte haft judiska offer hade det blivit ett tydligare angrepp på det västerländska samhället.

Det pratas mycket om ökande polariseringar i Sverige. Dessa polariseringar hade inte uppstått om Sverige hade haft en assimileringspolitik. Då skulle motsättningar mellan de olika etniska grupperna minska, kontakten mellan de öka som skulle ha resulterar i ett land med en betydligt mindre polarisering än som finns i Sverige idag. Machiavelli hade rätt i att ett land som består av olika etniska grupper, olika kulturer aldrig kan leva i samma land utan konflikter om det inte sker någon assimilering.

Ja det kunde man ju ge sig fan på. Det hela är en judisk konspiration.

Språket/begreppsapparaten är ett av journalistkårens vapen i bekrigandet av gemene man. Willi Silberstein m.fl talar med med allvarsam och sorgtyngd röst om den ökande "polariseringen" i Sverige. Man förstår att detta är en negativ utveckling, som Svensson inte bör bidra till.

Det verkar som Silberstein m.fl menar, att om Svensson säger ett bestämt NEJ till t.ex. att bli antastad av tiggare eller NEJ till att bli kallad för svennehora, eller svennejävel... då har "polariseringen" i samhället ökat. Det underliggande budskapet verkar vara, att Svensson fördragsamt bör acceptera alla försämringar av sin livsmiljö och all utsugning... för att "inte öka polariseringen".

Acceptera och anpassa sig efter andra nationaliteter. Det är förfärligt att PK maffian sprider sådana åsikter. Tyvärr går många som bor i Sverige med på detta. Polariseringen ökar inte på grund av att man inte låter sig behandlas som ett skit utan på grund av att olika etniska grupper har olika religioner, värderingar, livsuppfattningar som krockar med varandra. Dessa kulturkrockar kommer inte att försvinna bara för att man inte vågar säga emot. Jag tycker att Sverige borde göra som Australien. Det australiensiska regeringen säger till invandrarna att om ni vill bo i Australien måste ni assimileras till det australiensiska kulturen. Annans har ni ingenting här att göra.

Ja, det är märkligt det där. Den demokratiskt sinnade borde väl snarast hävda värdet av en ökad polarisering, så att det tydligt framgår vilka som står för det öppna och demokratiska samhället, och vilka som står för motsidan. Det torde också göra uppgiften enklare för oss som värnar demokratin genom att visa på vilka som är demokratiskt pålitliga, och vilka som inte är det.

Tänk Finland i november 1939. Hade det verkligen varit strategiskt klokt att när man står inför en sovjetisk invasion att uppmana till att inte öka polariseringen? Är det inte tvärtom just då som man skall öka polariseringen och mobilisera till sammanhållning och motstånd?

Det har blivit en slagdänga, ordet polarisering. För all del, värj er ej mot terrorismen, kravmaskinerna, islamiseringen. Aldrig så genomtänkt kritik blir förutsägbart klassificerad som "rasism"... Men den sortens automatik från makthavare och gynnade, opportuna särintressen har en begränsad hållbarhetstid. Sen får de hitta på något nytt, uppdatera vokabulären. Svensk eller västerländsk självbevarelsedrift är kriminaliserad i den offentliga debatten. Det finns ingen kompromissvilja bland särintressena (islam...), istället en enkelriktad tolerans mellan den utnyttjade och den gynnade. När ska den utnyttjade parten inse sin roll, att den inte är humanitär som den storvulna, statsreligiösa katekesen förkunnar?