Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Det finns en slags Zeigeist the movie-esque framtidstro som nerv i det mesta av den unga vänstern också. Man tänker att nu är tiden för framsteg där vi rör oss ifrån arkaiska saker som etnicitet och kultur och tradition och nationer. Den invandringskritiska konservatismen ses som en bromskloss här. Ett gäng "bönner" som inte förstår att vi lever i "facking 2014". Naturligtvis är resonemangen mer komplexa på beslutsfattande nivå, men längre ner så drivs man helt klart av detta. Jag har rört mig i de här hippiemiljöerna. Det är så det ser ut på gräsrotsnivå, och när gräsrötterna tutar och kastar så skapas ett momentum som påverkar skribenter och "antirasister". Man har folkviljan med sig. Samma sak med dumheter som modern feminism och allsköns normkritik. Det brinner en hialös eld underifrån som skapar ånga som driver maskineriet i en viss riktning.

Idag finns det massvis med vuxna människor i maktens korridorer som saknar djupare insikt kring framtidsfrågor men ändå känner sig säkra på både det ena och det andra på grund av detta momentum som driver på dem ifrån ett folkdjup fullt av feminister, antirasister, afa-kids, blogare, entertainers osv.

En trist omständighet kring det du skriver är att man behöver inga rapporter eller fastighetstidningar för att se detta. All dylik statistik är tillgänglig på SCB:s hemsida. Man kan plocka ut den ur deras databas i excellbladsform. Med trist menar jag att vansinnet ligger i öppen statistisk dager, det är alltså inte myter, folktro o.s.v. Journalister skulle kunna rapportera om detta utifrån information som ligger några knapptryckningar bort.

Men det är väl mest araber, afrikaner och zigenare som bor trångt som fan? Varför skulle pressen skriva om det? Dom köper ju inga tidningar och vanligt folk skiter väl i om Yantan Swanandii måste dela 3-rumslägenhet med 11 andra?
Dessutom är det ett stort *****problem som visar att politiken med massinvandring inte är så bra som man ljugit om. Inte heller det vill man tala om.
Det här med överbefolkade lägenheter är inte något nytt. Det var väl 2008 eller något sådant jag läste om det först, tror jag.

Jag tror inte man kan förstå det som sker i Sverige idag genom att titta på historien och leta liknelser med andra tidsperioder. Däremot kan man hitta historiska delförklaringar till det som sker. Ett av de viktigaste är den politiskt aktiva vänstergenerationen från 68 som letade sig in i media, från barnprogram till ekoredaktion. En unik aspekt i vår tid är internet och sociala medier.

En sak som sällan diskuteras är hur vi i dagens samhälle trycker vuxenoväsentligheter nedåt i åldrarna, samtidigt som väsentligheter trycks uppåt. Det ska lyssnas på barn och ungdomar allt mer, deras åsikt anses viktig att respektera. Sexualiseringen av inte bara ungdomar utan t.o.m. barn verkar inte ha något stopp. En femtonåring ska knulla, vara politiskt medveten och en kraft att räkna med. Och så ska det förbli fram till - i storstadens fall - runt 34 år då 1,6 barn skaffas. Det är 20 års tid av lekstuga om man spetsar till det. Det är min åsikt att det här ger ett naivt drag åt samhället, som då lämnas öppet för kollektiva psykoser av det slag som drabbat Sverige. Den period i livet när man är som starkast, uthålligast, friskast och mest kvicktänkt, ägnas åt allt annat än samhällsbyggande. Med samhällsbyggande menar jag traditionella värden, idag bespottade, som att bilda familj, bygga hus, starta företag. Man ackumulerar alltså inte erfarenheter i familjefrågor och deras betydelse för hur vår kultur och våra sedvänjor reproduceras över generationerna, förrän alltför sent i livet. Hur ska man då kunna se de sociala experiment som är i arbete i samhället? Det är helt ok att ge uttryck för åsikten att familj kommer sen, när man lekt av sig all backpacking eller vad det nu är man känner att familj är i vägen för. Ingen påtalar att den tiden får man inte tillbaka i slutet av livet, man förbrukar framtiden och umgänget med barnbarn.

Visst har vi haft perioder med låga födelsetal och hög förstfödsloålder tidigare. Men inte i ett välfärdssamhälle av dagens modell.

Nu förstår jag att det är lite känsligt att ge uttryck för den här åsikten, eftersom den för alla har en personlig ingrediens. Men jag tycker ändå det är värt att fundera på huruvida ett samhälle som dras med låga födelsetal och hög ålder på förstföderskor, kan bli annat än dekadent och gubbslappt, och därmed försvarslöst mot tokerier.

Från kommentarerna till Arnstads artikel i Dagens Arena:


Så bra.

Oj, skulle kunna vara jag som skrivit. Starkt, rätt och stort.

MEDIA, igen har tidigare (längesedan) haft ett ansvar och anser sig fortfarande ha. Idag matas ungdommarna(15-35? ) med trender, ytlighet och rena lögner. Jag har själv "barn" eller vad man skall kalla dom. Jag har kännt ett ansvar att disskutera verkligheten på ett ifrågasättande sätt med dessa. Jag har lagt ned otal timmar i disskutioner om ditt och datt. Mycket samhälle vilket dom haft en frågande instälning till men idag, tycker jag att dom är hyffsat på banan.

Ytligheten och den overklighet som våra ugdomar idag lever i skulle kort och gott kunna klassas som ett dataspel. Det skall gå snabbt. Rätt? Det s k a l l gå snabbt. Aftonhoran presenterar vad som gäller denna vecka eller kanske just idag?
Åren går och den kunskap som jag anser man skall ha med sig ut i livet den dagen man kliver över tröskeln till sitt eget boende finns inte. Vi föräldrar får kämpa om dom skall orka ta klivet.

När jag växte upp kännde jag ett ansvar. Jag införskaffade mig information om mycket och bearbetade det själv. Dagens unga har inte tid till detta. Därför skall det finnas ett medial facit att gå efter.

OCH vi vet ju alla hur bra det har gått och hur det kommer se ut i framtiden med just det.

Jag tar gärna den länken.


Här är en av grundbultarna i medias mörkläggning. Massinvandringen skapar en mer eller mindre permanent brun underklass av folk som lever i misär, misshandlar, hedersmördar, våldtar och kränker varandra i första hand. Ganska lite av detta läcker över till den vita befolkningen, och av den är det främst arbetarklassen som tar smällen. Men eftersom den här misären inte drabbar svenskar så behöver man inte rapportera om den, annat än när den relaterar till svenskar, som till exempel en svensk utsugande hyresvärd eller arbetsgivare. Även på den nationalistiska sidan rycker man ofta på axlarna åt eländet, man tycker att det är självförvållat (vilket det naturligtvis till stor del är)och därför inget att orda om, eller man ser det som ett bevis för bruningarnas sämre förmåga att organisera sina liv.
Så eländet och misären får fortsätta utan att någon bryr sig för att det inte passar i någon mediamall. Skulle man ta misären på allvar så måste man agera, först och främst med invandringsstopp, och ytterst med repatriering, för att helt enkelt inte är mänskligt att fortsätta rakt fram. men, eftersom det bara är bruningar som drabbas, så bryr sig ingen.
Det lilla fåtal bruningar som talar om eländet i förorten är mest ute efter att snacka till sig gruppfördelar och har inga lösningar på hur misären skulle kunna förhindras eller avskaffas. Som tiggarna, oavsett hur mycket pengar man häller över en trasig smutsig tandlös kvinna så kommer hon lik förbannat att sitt där lika trasig och smutsig nästa dag, nästa vecka och nästa år.

Jag har aldrig djupdykt i SCB i excelformat. Däremot studerade jag deras befolkningsframskrivningar noga för några år sedan. Jag gick så långt tillbaka som 80-talet. Det märkliga är att SCB under alla år menat att invandringen, och därmed befolkningsökningen, snart kommer att minska. Var SCBs framskrivning skriven 1986 så skulle invandringen minska från 1988. Var den skriven 2001 skulle invandringen minska från 2003. Var den skriven 2007 skulle invandringen minska från 2009 osv.

Det var ofta luddiga resonemang från SCBs sida när de skulle förklara varför (netto)invandringen skulle minska. De såg ökad utvandring av "tredjevärlden"-invandrare. Det skulle bli fred. Andra länder skulle ta större del av invandringskakan osv. Aldrig något om politik, trender, det politiskt korrekta. En klassiker var ju under perioden 2008-2013 då SCB framskrivning gällande när Sverige skulle nå 10 miljoner invånare ändrades dramatiskt från år till år. Först skulle det ske 2028. Året efter 2024. Sen 2021. Sen 2020 osv. Ni hajar.

Det är detta som våra politiker använder när de planerar för vår infrastruktur och vår kommande välfärd.

De anställda på SCB hade ju tillgång till bättre data än oss. Ända fick de motsatt resultat.

Jag tror de ljög medvetet.

Från Allehanda, Sollefteådelen: http://www.allehanda.se/angermanland...tt-i-solleftea


...och inte försöker tidningen bringa klarhet i hur asylmottagningen faktiskt påverkar den kommunala ekonomin.

Om SCB: Gå in på www.scb.se. Välj "Hitta statistik" och sedan "Statistikdatabasen" i vänsterkolumnen. En ny värld öppnar sig.

Exempel: Befolkning->Befolkningsstatistik->Utländsk/svensk bakgrund->[...fin indelning...] och man landar på en parametervalsida. Vi väljer Södertälje kommun,utrikesfödda, alla åldrar, båda könen och år 2013... => 31 935 personer

Man kan göra valen så att man får en tabell som svar, t.ex kan man få Södertäljes utrikesfödda som serie över ett antal år, eller gruppen uppdela i ett åldersspektrum, könsfördelningen, m.m. Därför tar man snabbt reda på att av de 31 935 personerna är 16 085 män.

God jakt.

Jag tänkte mera på flyttströmmarna in och ut ur kommunerna, det som Weiss kommenterar i Fastighetsvärlden.

Det hittar du där också. "Flyttningar inrikes och utrikes". Födelseöverskottet får man räkna ut själv (födda minus döda, som du säkert finner rätt på).