Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Josefsson påstår, att valstugereportaget inte försökte, "att sätta åt ett särskilt politiskt parti". Det är inte trovärdigt.

http://www.svt.se/nyheter/svtforum/i...anne-josefsson

15.20

Samma mönster upprepar sig ju i SD och är kanske kärnan i dagens problem i Sverige.

När interndemokratin i partierna sätts ur spel så upphör ju samtidigt den goda idékapitalismen där åsikter bryts mot varandra och får genomslag efter fötjänst istället för avsändare. När en klick styr varje parti är det lätt för välorganiserade särintressen att i sin tur styra klickarna - och därmed är demokratin bara en schimär.

Både M och S bedriver ju i migrationspolitiken linjer som går diametralt mot de egna väljarnas intresse och egentliga åsikter. Den moderate skattebetalaren förlorar, liksom den socialdemokratiske löntagaren. Att båda grupperna sedan i viss mån kommer att kunna känna skadeglädje åt varandras bakslag hindrar ju inte att alla ändå kommer drabbas av en för landet skadlig utveckling.

Boten mot denna demokratiska röta måste vara en medborgarsolidaritet och -misstänksamhet mot företrädarna. En tjurigt uppfordrande "Du jobbar för oss - inte vi för dig" till välavlönade politikerna och påläggskalvar.

Denna attityd hör lika mycket hemma i facket som i SD och alla etablerade eller nya partier. Även SVT och SR bör inkluderas i ett aggressivt underifrånmaktsperspektiv.

"Du jobbar för oss - om du inte sköter uppgiften att verka för vårt bästa så ska du ha sparken."

För såhär enkelt är det väl: Ett gott samhälle är ett där makthavarna fruktar folkets dom, ett dåligt det där folket fruktar makthavarnas.

Givetvis inte. Värt att komma ihåg är att M före 2006 var ett djupt avskytt parti bland vänster och i övrigt korrekta. Lite på samma sätt som för SD idag, fast inte lika extremt.

Kom också ihåg hur statsminister Reinfeldt fick löpa gatlopp och sparka två ministrar redan första veckan för rena tramsförseelser.

Så visst var M måltavlan.

Jag tror faktiskt på honom. Han drivs av att visa vad han uppfattar som verkligheten. Annars är han världens bästa lögnare.

Jag säger inte emot dig. Vad jag menar är att reportaget hade större inverkan på politikerna än vad det hade på väljaropinionen.

I valstugereportagets efterförlopp framkom, att Uppdrag Granskning inte bara slumpmässigt hade besökt diverse valstugor.

Uppdrag Granskning besökte på förhand utvalda valstugor, där man hade fått tips om, att det kunde finnas en kommunpolitiker, som var kritisk till den världsunika invandrngspolitiken. Genom att låtsas vara en väljare, som var kritisk till invandringspolitken, så fick UG:s journalist fram de kommentarer, som programmet sedan sände.

Är det inte så att allt för stor interndemokrati är orsaken till moderaternas omvandling från någorlunda konservativa till att sjunga nyliberalismens lov? Att hela tiden stöpa om partiernas ideologier ger dem status av fack vars etikett ger falsk varudeklaration. Å andra sidan är nypartibildning i Sverige otroligt tungrott, vilket gör klickar mer än villiga att gå in i ett befintligt parti för att omdana inriktningen istället för att starta ett nytt. En sänkning av 4%-spärren vore en lämplig åtgärd för att förhindra partiernas internurlakning.

En känsla man får i och med årets Almedal är att journalisters opartiskhet börjar bli till en allmän driftkucku, alla vet vad journalisterna står för (utom dom själva !) och att det kommer att drivas hejdlöst kring detta framöver.
Det är inte bara Åkesson som gör sig lustig över J agenda utan det lyser även igenom från sk seriöst håll som påpekar J ensidiga propagerande.
Så min spaning säger att J står inför att börja göra sitt jobb eller att bli till allmänt åtlöje och att det inte bara är här och på andra sociala medier som J,s politiska agenda nu är kända utan även bland Sveriges ryggrad , folket!

Budkavlen är skriven och har börjat spridas!

Du har rätt. Crispkreem bevisade det där. Men jag orkar inte leta rätt på hans inlägg.

Bara en politruk kan uttrycka sig så!

aah, så ser det väl ändå inte ut?

Stämmer.

I juli 2002 låg M på 22,2% och FP svettades med 4,6%.

I augusti höll Leijonborg tal i Västervik och introducerade ett program med 17 punkter. En av dem var den liberala arbetskraftsinvandring som vi senare fick. Det kommer ingen ihåg. Men alla kommer ihåg språktestförslaget.

Det tog bara ett par veckor så hade FP ökat till 8-9% medan M började tappa. 18,8% blev det i Temo i slutet av augusti. FP-succén fortsatte in i september, över 10, 11, 12, 13... så högt som 15% i en mätning. M fortsatte tappa. Flera mätningar gav 17-18%. Sen kom valstugereportaget 4 dagar innan valet. Ingen skillnad under dessa dagar, M var redan rökta pga FP:s braksuccé för språktester. Valet blev lite sämre för M än vad mätningarna förutspådde, och lite bättre för FP. Det var en seger för invandringskritiken, inget annat. M förlorade på att ge FP ensamrätt på den.

Anledningen till att historien reviderats är följande: M kom i sin eftervalsanalys fram till att det var valstugereportaget som sänkte dem. Hur är det möjligt när väljarbarometrarna bevisar att det inte är sant? En möjlighet är att väljarna mindes fel. En annan är att de hjälptes på traven att minnas fel. Janne Josefsson har sagt att Littorin efteråt tackade honom för valstugereportaget, för att det skyndade på förnyelsen inom partiet. 60-talistmoderaterna som ville ta över partiet såg alltså detta som en gåva från ovan. De kunde nu göra en undersökning och ställa ledande frågor i stil med "Fick valstugereportaget dig att överge M i valet?" och sen använda det som hävstång för att bli av med "gubbarna".

Att sälja in den reviderade historien till media krävde ingen större insats eftersom journalisterna redan onanerade hungrigt till drömmen om att det var smygrasismen som fällde M. Därför är den av sanningsministeriet godkända sanningen om 2002 års val att FP lanserade ett mycket hårt kritiserat språktestförslag som fiskade i bruna vatten och solkade ner partiets fina rykte, medan M straffades hårt av väljarna för sin otäcka rasism. Den verkliga storyn om 2002, att svältfödda invandringskritiska väljare blev euforiska över att äntligen få ett ben kastat till sig och därför belönade FP med den snabbaste ökningen i väljarstöd (5% till 15% på 5 veckor) i svensk politisk historia, dör med oss.