Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Jo, i och för sig. Däremot i ett politiskt sammanhang kan det missuppfattas. Ett politiskt budskap bör framföras på ett säljande sätt. Exempel på hur Sd skulle kunna formulera ett budskap:

Vi vill ha en ickegenerös invandringspolitik

Vi vill ha en snål invandringspolitik

Vill vill ha en ofri invandringspolitik

Dessa budskap låter inte bra. Istället säger Sd:

Vi vill ha en ansvarstagande invandringspolitik.

Man utmålar inte motståndarnas politik som t ex generös utan kallar den oreglerad eller oansvarig.

Med mängder med påståenden från diverse överoptimistiska tyckare om medias minskade makt känns gårdagens kraftiga framsteg av media-pushade partier som MP och F! som en rejäl näsbränna för de av oss som valde att tro att MSM var överspelade. Det här var en rejäl maktvisning av MSM. Man lyckas ta ett (nästan) bortglömt parti som F! och med en rejäl satsning (och noll kritiska frågor) lyckas lyfta fram dem till ett valresultat på över 5 %. Medias andra gullegris, MP, ligger på över 15 %. Två extremistpartier som pushas till sammanlagt över 20 %! Det är nog dags för många analytiker som räknat bort MSM som faktor som påverkar folks politiska val att tänka om rejält.

Till viss del har jag själv gått på den alldeles för optimistiska flashbackanalysen om en starkt växande Sverigevänlig rörelse och minskad makt för kulturmarxister där MSM hånas av vanligt folk. Det var därför lite av en käftsmäll som kom igår kväll för mig tack vare detta. Valresultatet igår visar att MSM har muskler, kraftiga muskler och det är dags att ställa om analysapparaten inför valet i höst.

Vad är din analys då? Vad tror du till exempel att SD får för valresultat?

Detta val bevisar att media kan påverka - närmare bestämt de grupper den kan påverka.

Den kan polarisera, radikalisera, rekrytera, mobilisera - men bara inom det stadigt minskande område den kontrollerar.

Man kan alltså både skapa och lika lätt sänka FI eller MP. Men man förmår inget mot SD (något SD själva måste inse).

Man kan knäcka Juholt och Billström, haussa Fridolin och Schyman. Men Åkesson kan be dem dra åt helvete utan rädsla för rekyl bland sympatisörerna som redan trotsat medias bannor.

Åkesson skulle tjäna opinion på att be pressen dra åt helvete - för den känslan delar hans väljare per definition. Ingen litar på media och röstar SD (om man inte är en lurad nazist).

Media har STOR makt att haussa upp... men ngt mindre makt att torpedera SD. Maria Abrahamsson (moderat) skriver dystert i sin blog:


SD fick ett bra valresultat trots svenska s.k. journalisters negativa bevakning av partiet. SD skulle ha gjort ett ännu bättre val, om svenska s.k. journalister inte smutskastat partiet.

Miljöpartiet och Feministiskt initiativ har uteslutande media att tacka för sin framgång. Oyto har helt rätt i, att media skulle kunna sänka F! och Miljöpartiet hur lätt som helst... om media ville gjöra det. F! och Miljöpartiet är pinsamma, infantila skapelser, vars idéer inte tål någon granskning.

Svenska journalister kommer att satsa stenhårt på att F! ska få en riksdagsplats i höstens val. De vill kunna välja att i sin politiska rapportering om riksdagspartierna skriva om F!/Gudrun Schymans utspel i stället för att pliktskyldigast tvingas rapportera om SD.

Att svenska journalister kampanjade in Soraya Post i EU-parlamentet var en del av journaliskårens kampanj att placera F! i den svenska riksdagen.

Vill minnas att det var Rapport? som visade FI:s kampsång för några år sedan och därefter var det ingen som ville ta i FI med tång ens. De blev utfrysta sas. Och fick skapa alternativa kanaler får att få ut sina stolligheter.
Det är väl nu först på sista tiden när de krupit upp i väljarundersökningar som media börjat ge dom uppmärksamhet.

Jag tror nog att många murvlar uppfattar FI som kvalificerade knappskallar, och det kommer att bli mer kritiska artiklar längre fram. Vi har redan sett sådant. T ex har det uppmärksammats att alla i FI styrelsen utom en är kvinnor. Dock kan man nog få 5 % av rösterna trots en sådan flagrant inkonsekvens. De 5% är för korkade för att förstå.

Frågan är ju enbart om det faktiskt finns tillräckligt med förvirrade och verklighetsfrånvända människor, så att F! ska lyckas mobilisera ens en majoritet av dessa hjärndöda.

Jag har ingen klar analys alls, valresultatet för två extrema partier understöttat av MSM har chockat mig lite. Jag vet inte alls hur analysen ska stämmas om...Hur har extremisternas både lyckats att radikaliseras och organiserat sig för att uppnå så höga valresultat är en fråga? Hur många är de? Hur mycket makt har media fortfarande, ryktet om gammelmedias död verkar ju överdrivet med gårdagens valresultat som facit.

Angående SD har mina förhoppningar sjunkit från 13-15 % fram till dagens 10-12 %.

Obefintlig logik i att påståendet att valresultatet på något vis skulle bevisa MSM:s "enorma" kraft. Det mest radikala utfallet igår var att SD lyfte sig i håret, långt över prognoserna och nästan alla supporters förhoppningar. T o m VALU hamnade långt på efterkälken när folk valde att som vanligt skita i eventuella opinionstryck och utnyttja den fridfulla hemligheten i valbåset till att göra som man själv vill. Valresultatet i EU-Val 2014 var ett totalt misslyckande för MSM, som sedan kämpade hela valkvällen med att försöka glömma bort SD.

Visst har MSM lite muskler kvar, som någon skrev ovan så visade valet ganska tydligt var de musklerna fungerar: på hemmaplan, mot obefintligt motstånd, så kan man mana fram en begåvningsreserv på några hundratusen unga kvinnor med obefintligt kritiskt tyckande och medfött bleeding heart-syndrom. Grattis MSM, ni skjuter fisk i en tunna. Synd lite med kannibaliseringen på Vänsterpartiet och såssarna, men man kan inte få allt...

EU-Valet förändrar inte bilden av någonting--SD är ännu något större än väntat, och det finns en hjärndöd, mestadels feminin fårskock som påverkas av media. Vilka "nyheter".

De slutsatser som faktiskt kan dras ligger i andra områden (t ex Mattson-effekten), anser

- F.G

Det är inte enbart hjärndöda, som röstar på knäppskallepartierna (F! och Miljöpartiet)... om du med "hjärndöd" menar, att man köper deras program. Jag känner till individer, som röstat på Miljöpartiet i en slags *protest* mot sju-partiet och partipolitiken. Miljöpartiet och kanske också F! verker ses (av somliga) som ett slags opolitiskt alternativ.

Du tillskriver media mer makt än de har. Under 2013 låg F! på hårt med gräsrotsverksamhet på Twitter m.m. och bombarderade media med debattartiklar, varav ett fåtal togs in. Aftonbladets sökmotor ger 23 artiklar om F! under hela förra året. Man kan jämföra det med SD som omnämndes i 186 texter under 2006, året då de fick 2,93 i riksdagsvalet. Visserligen mest gnäll om partiet, men uppmärksamhet var det i alla fall.

Den stora vändningen för F! kom i januari i år när Belinda Olssons serie "Fittstim - Min kamp" sändes. Den var menad som kritik, som eftertankens kranka blekhet, och ställde frågan om feminismen inte blivit lite väl löjlig med hen-dagis och dylikt. Reaktionen från rabiesfeministerna blev ett drev som spred sig som en löpeld överallt. Det sammanföll med ett par friande våldtäktsdomar som fick stor uppmärksamhet på sociala medier. F! var naturligtvis blixtsnabba med att hänga på den där vinden och börja slå sig för, öh, brösten. Senare på våren började opinionsinstituten märka av ett uppsving för F! och nämnde det i rapporteringen. Nånstans där vaknade medias intresse på allvar. Det hade varit väldigt konstigt om de inte hade uppmärksammat feministvågen och uppsvinget för ett politiskt parti, med tanke på att det är supervalår. Jag tror inte att media var särskilt intresserade av att haussa Piratpartiet, men det blev 190 artiklar i Aftonbladet under 2009 eftersom de gick som en raket i mätningarna pga FRA/Ipred.

Ni glömmer PP.
PP som media lyfte in med två mandat förra gången
De röstade med de gröna partigruppen i EU-parlamentet.
De åkte ut och tappade två mandat som gick till F! och MP.
De nördgröna vann inte fler mandat trots mediedrevet för dem. De blev bara en ompositionering inom det nördgröna blocket.

SD däremot tog trots mediadrevet mot dem två mandat av Alliansen. Av helt egen kraft.

Hur detta kan betecknas som ett bevis på medias makt är underligt.

Det visar, tycker jag, att medias makt nu är begränsad.