Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Ett sätt att undvika problem är att inte känna till dem eller påstå sig
inte känna till dem, men både i juridiska och moraliska diskussioner
kan man ifrågasätta en sådan eftersträvad okunnighet. Den engelska
termen är kanske än tydligare willful ignorance. I den traditionen
dömer man som om personen har en viss kunskap fast han påstår sig
inte ha den, om han borde ha haft den.

När det gäller invandringen är
det stötande hur många som borde känna till olika förhållanden men
hävdar att de inte gör det. De kritiserar gärna
invandringsskeptikerna, men med en egen position som är otydlig. De
använder sin eftersträvade okunnighet till att undvika att inta en
konkret position som kan jämföras med motpartens.

Alla människors lika värde

Ett lika knapphändigt som frekvent argument för den massiva
invandringen är att hänvisa till ”alla människors lika värde”.

En första kommentar är att även om alla svenskar är människor, så
är inte alla människor svenskar. Vad är det man vill ha sagt? Innan
man kan undersöka vad det skulle kunna vara för koppling bör man
först undersöka vad själva idén ”människor har lika värde” egentligen
betyder och om det påståendet är rätt eller fel.

En första märklighet är att denna dogm, som påstås vara globalt
gällande, bara upptäckts i Sverige. Den amerikanska motsvarigheten
är ”all men are created equal” och det påståendet är betydligt
rimligare.

[---]

Det är svårt att se något argument för tesen utöver att den är
synnerligen populär. I olika undersökningar hävdar över 90 procent
av alla svenskar att de tror på trossatsen, till och med att den är
viktig i deras praktiska arbete, och den är en uppskattad del i många
värdegrunder.

Förklaringen är väl just att den utgör en positiv
och högaktad etikett under vilken man kan stoppa in sina egna
passande åsikter. Den har i hög grad behållit en högtidlig lite sakral
karaktär. De flesta menar huvudsakligen att de själva är en
rättskaffens person som inte dömer ut andra utan goda skäl. Det
låter ju högst rimligt och lovvärt.

En annan mer innehållsrik betydelse
är lite mer jantelagsaktig. ”Du skall inte tro att du är mer värd än
jag”. Funktionen som en ansiktslyft Jantelag bidrar
förmodligen till populariteten.

Den som är intresserad och vill bilda sig en egen uppfattning bör gå
in på sajter som Avpixlat och Fria Tider och läsa någon krönika och
sedan göra en jämförelse med det som publiceras i de stora
dagstidningarna. Kvalitetsskillnaden i argumentation är stor och till
etablerade medias nackdel. Det är en anledning till att de undviker
debatt; de är medvetna om sitt intellektuella underläge och sitt
mediala överläge. Ingen djävul skall släppas över bron, utan varje
problemformulerings- och etiketteringsprivilegium utnyttjas
hämningslöst. Men de alternativa medierna är redan starka och de
samlar en stor läsarskara. En bekymrad Bengt Westerberg
rapporterar om 210.000 unika besökare per vecka på
Avpixlat, men andra advokater för den förda politiken gör sitt bästa för att inte se
och höra.

För att klassas som hets ställer lagen ett krav på att budskapet
sprids – det måste finnas några mottagare som hetsas upp. Förbudet
i lagen gäller endast ”uttalande eller i annat meddelande som sprids”.
I flera uppmärksammade fall är det dock inte den anklagade utan
hans angivare som stått för spridningen. En lokalpolitiker som fått
ett privat brev har anmält det som hets och därigenom anses brevet
spritt. Politikern gör inte denna ”spridning” i syfte att hetsa mot sig
själv och sina uppfattningar, utan gör så i hopp om att själv framstå i
god dager, och använda lagen mot sin kritiker. Gällande tolkning är
att spridningskravet anses uppfyllt fast det inte är den misstänkte,
eller hans sympatisörer, som utfört denna nödvändiga del för att
handlingen eventuellt kan vara ett brott. Detta betyder att lagens
anda inte gäller, utan ett kryphål etablerats som upphäver en viktig
begränsningsregel. Konsekvensen är att spridningskravet i realiteten
är avskaffat fast det formellt står kvar.

Det finns argument som talar för att etnisk heterogenitet tillför pluralism, men det finns starka skäl att tro på en motsatt påverkan. Etnisk heterogenitet ställer ofta krav på konformism och tabun som minskar motsättningar mellan grupperna; likheter och olikheter behöver balanseras för att inte leda till splittring och anarki. Ett samhälle har därför rimligtvis större möjligheter till både pluralism i åsikter och samexistens mellan olika politiska grupper om man har en homogen etnisk bas.

Som om inte detta var illa nog låtsas kollegerna på plats att det inte rör dem att vi blir attackerade av vänstermobben. Hatiska budskap som ”Ingrid är äcklig”, ”Ingrid är nazist”, ”Carlqvist och Sahlström över Bron” skriks ut medan reportrar och fotografer låtsas att de inget hör. För säkerhets skull låtsas de också att de inte ser mig, som i många fall varit deras kollega i 20-30 år.

Några av eleverna, däribland Refki Ali och Mohammad Kader Aziz, började spela in och filma läraren i smyg.

- Det är för mycket invandrare i Sverige. Förstår du? Jag kan inte gå en meter åt ett håll så ser jag en utlänning. Jag vänder på mig. Där är en till utlänning. Var är svenskarna någonstans, de är borta. Det blir panik, säger läraren och varnar för att "hela världen" kommer till Sverige och att det kommer bli inbördeskrig - "som Palestina".

"De ska ha iphone, de ska ha en ipod, de ska ha kläder, de ska ha fickpengar. De ska ha cigaretter. De får allt från sociala. De bara betalar ut för det är synd om dig för att du kommer från ett land där det är krig. Så gör dem med alla."

"Det är för mycket invandrare i Sverige. Förstår du? Jag kan inte gå en meter åt ett håll så ser jag en utlänning. Jag vänder på mig. Där är en till utlänning. Var är svenskarna någonstans? De är borta. Det är som i England. Det blir panik."

"Nu har det blivit så mycket muslimer att de ställer krav. Nu kräver de mänskliga rättigheter att vi ska ha böneutrop. Nu kan inte jag arabiska då men "aaahaahhaah", högt över hela stan ska alla höra att det blir moskédags."

"Vi har inte pengar till att ta hand om sjuka och pensionärer - och invandrare. Man måste ta pengar någonstans ifrån, då prioriterar man invandrare"