Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Svenska journalisters patos när det gäller att bekämpa invandringskritiska strömningar bygger på viljan att göra det goda, och den viljan är stark. Men den verkar inte följas åt av någon djupare förståelse. Invandringskritiska personer hävdar inte att alla muslimska män i Egypten begår sexuella trakasserier (tvärtom har egyptiska män försökt skydda kvinnliga demonstranter från sådana överfall) eller att inga svenska män skulle göra sig skyldiga till såna brott. Vi hävdar att sexuella trakasserier är vanligare i Egypten än i Sverige, och att detta är en fingervisning om vad konsekvenserna kan bli av omfattande invandring från sådana länder. Detta är också något som bekräftas av flera av varandra oberoende källor. Så vem tror Hägglund att har fakta på sin sida?

Jag tycker att hennes blogginlägg ger ett besynnerligt intryck. Tonläget är uppskruvat och melodramatiskt, insikten om kritiken mot muslimsk invandring mycket begränsad, och hennes anklagelser mot Carlqvist och Josefsson skjuter bredvid målet. Hennes uppfattning om ett sunt debattklimat tycks vara ett där vi låtsas att hela världen är inpackad i rosa fluff. Kan hon verkligen inte bättre än så här?

Vänligen,
SD-trollet

Annars har ju Nigel Farage en rätt skönt komisk ton.

Jo, Dagerlind var ganska skarp där. Han talar om oss svenskar och "att vi finns, att vi har en kultur och rentav rätt till ett eget land". Och sedan kritiserar han Kurdo Baksi som säger att midsommarafton borde bli mångkulturell helgdag... Detta, i sig, är inte ens värt att polemisera mot. Det är ett desperat försök av en marginaliserad MENA-debattör att åter komma i strålkastarskenet.

Som jag sagt tidigare i denna tråd: Baksismen är död. Dvs spelrummet för kränkta MENA-män att stämpla passet åt oss svenskar.
Sant: att hota PK-regimen med lagföring för brott är effektivt. Jag menar, det kan bli svårt att juridiskt bygga ett case mot "eliten" på landsförräderi, folkmord och hets mot svenskar. Men HOTET om att juridiskt behöva stå till svars för massinvandring, svenskfientlighet och antivitism kan kanske få PK-regimens aktörer att besinna sig.

Vill ni bryta mot FN:s deklaration från 1948 om folkmord, mot FN-konventionen ICERD mot rasism 1966, mot deklarationen om mänskliga rättigheter, paragraf 15 (varje människa har rätt till en nationalitet) -- go ahead, men jag svarar inte för konsekvenserna. Där är debattens frontlinje idag.

- - -

Vad något FRAMSTÅR SOM är viktigt i politiken. På gott och ont. Om t.ex högersajterna uppges ha 144.000 läsare per dag så framstår det som mäktigt, oavsett att regimen hötter med fingret mot dem och skriker "rasism". Och om svenska politiker framstår som om de bedriver rasism mot svenskar så är de ute på hal is. "There's always someone taking notes" heter det ju, och folk av idag glömmer inte svenskfientlighet så lätt. Att Sahlin, Olofsson och Reinfeldt fått äta upp sina svenskfientliga uttalanden från 2006-2008 står t.ex fullkomligt klart. De har ju slutat med dylika utsagor.

Regimen framstår som illegal, antivit och landsförrädisk. Den rör sig inom åtalabara regioner. Vad gäller landsförräderi (som Paul Weston nämnde i sin video) så finns det i Sverige bara som brott i krig. Men Wikipedia talar även om vad som uppfattas som landsförräderi, och som kan bestraffas egenmäktigt av allmänheten:
Disclaimer: jag förespråkar inte lynchjustis. Men "eliten" måste veta att den svenskfientlighet och massinvandring de bedriver inte gillas av de breda folkdjupen. Även om SD "bara" har 10-12% just nu.

Någon här på Flashback sa detta om hur svenska journalister numera, vagt men dock, börjat skriva mindre svenskfientligt än förr. Ty: "De har sett sig om på alla lyktstolpar som finns och insett att ståltråd runt halsen inte är behaglig upplevelse."

Det är hårda ord. Men vad regimen -- politiker och media -- sysslar med är faktiskt vidrigt. Att stoppa all kritik mot massinvandringen, att peststämpla fria människor som säger sin mening om detta -- detta samhällsklimat har Sverige aldrig upplevt tidigare. Därför bör regimen akta sig för den folkliga vreden.

Haha detta är riktigt kul! Det är alltså hon och hennes etablissemangskollegor som står för fakta, sammanhang och rimliga argument. Det är de som är de intellektuella

Det känns mer och mer angeläget med en stor sinnesundersökning av hela den svenska journalistkåren. Hur kan så många av samma typ ha samlats inom samma yrke?

Har säkerts nämnts förut: Assar Lindbeck intervjuas av Paula Neuding i Neo, och angående journalsiter säger han så här:

Ja, näthatet fyller en funktion. Reinfeldt lär inte undslippa sig att barbariet är det enda som är riktigt inhemskt fler gånger.

Det är nog också i det ljuset vi ska se detta nekande i sten och denna hysteri som är kring "näthatet". Journalistslöddret och sjuklövern har liksom inte mycket annat att hoppas på för egen del än tjära och fjäder. I allra bästa fall.

Lite kuriosa. En kurd och något slags jugoslav retar sig på svensk midsommar.

Gör Midsommar till ny nationaldag i mångkulturens tecken.
http://debatt.svt.se/2013/06/21/gor-...turens-tecken/

Läs Mats Dagerlinds svar på tal i denna artikel. Man riktigt könner vreden mellan tangentslagen.
Läs behållning hela artikeln.


http://avpixlat.info/2013/06/22/gor-...hetens-tecken/

Kommentaren du refererar till är inte ett uttryck för folklig vrede som en naturlig reaktion på Sveriges politiska klimat. Den är en produkt av ett helt annat fenomen, nämligen att det finns dumskallar och en del av dem tyvärr svärmar runt den invandringskritiska rörelsen. Förklaringen till varför de är dumskallar har inget att göra med massmedia eller Sjuklöverns politik, utan beror helt säkert på individnära faktorer vad gäller arv och miljö. Det vill säga antingen har de haft en dysfunktionell relation till sina föräldrar eller också är de helt enkelt genetiskt defekta, en kombination är också möjlig. I nuläget gör de troligen mer än någon gruppering aktiv i den politiska debatten för att göra det omöjligt för SD att bryta igenom glastaket i opinionen. Om jag hade kunnat få dem att ögonblickligen vaporiseras genom att trycka på en knapp hade jag allvarligt övervägt det. En tillfällig minskning av SD-väljare är väl värt det om partiet på så vis på sikt får chansen att övertyga fler.

Vänligen,
SD-trollet

Det är bara det vanliga idisslandet. De får väl betalt per artikel eller något.

I artikeln framgår heller inte hur man ska få svenskarna att sluta hoppa groda, släppa brännvinsglaset och strunta i sillen. Inte en människa skulle vilja släppa detta för att istället titta på någon sorts medborgarskapsutdelning till tonerna av en zigenarorkester.

Men det kan ju också vara så att man är avundsjuk på den svenska kulturen. Midsommarfirandet är ju uråldrigt och praktiseras av nästan alla - då bör ju detta, i mångkulturens tecken, fördärvas kanske man anser.

Vilket larv.

Politiker och journalistföraktet har stegrats något otroligt dom senaste åren och det är rimligt att detta har samband med just medias minst sagt svärmoderliga framställning av SD-väljare och enskilda politikers förminskande uttalanden om svensk kultur svenskhet som begrepp. En vredgad reaktion med "hård" ton från folket som motreaktion mot detta är i realiteten den känslomässiga motorn i SD´s framgångar, varken du vill eller inte, och kan knappast per definition sägas komma från människor komna ur en "dysfunktionell miljö" eller att dessa är "genetiskt defekta". Sådan typ av svepande generaliseringar hör hemma i en Aftonhoran-krönika.

Men visst, Jag förstår att du försöker bedriva någon sorts damage-controll och distansera SD från genuint vredgade medborgares hårda ord i den här tråden men just därför är du också inte trovärdig i det här fallet.

Jag refererade till personer som uttalar sig i stil med att journalister borde hängas i ståltråd från tillgängliga lyktstolpar, vilket framgår av inlägget jag citerade. Sådant är direkt kontraproduktivt, eftersom vi inte kan få de 90 procenten som inte röstar SD att lyssna om vi först övertygat dem om att de bör vara rädda för oss. Dylika utlåtanden ser jag som rent sabotage, eventuellt på nivå med förräderi. Sveriges framtid hänger nämligen på att vi kan övertyga fler, vilket inte är sannolikt med mindre än att det sker en utveckling av rörelsen.

Jag delar föraktet mot framför allt etablerade politiker och i hög utsträckning även det mot journalister. Men jag försöker göra något konstruktivt av det, och klarar man inte detta beror det självklart på individuella svagheter, vilket i sin tur beror på arv och miljö precis som jag skrev.

Vänligen,
SD-trollet