Början på ett mediakrig om mångkulturen?

SvD fortsätter sin ökensprint mot irrelevansens horisont och lånar sitt debattutrymme till Marcus Priftis som låter oss veta att något svenskt finns överhuvudtaget inte, ej heller har det någonsin funnits. Allt är rasism, allt är fiktion, allt är lögn, allt är förljugna berättelser. Skulle svensken vara blondare än sydeuropéer? ICKE!

http://www.svd.se/kultur/kulturdebat...ar_3419490.svd

Som vanligt i dessa sammanhang så springer han runt som tjuren i kristallbutiken och vill riva ner allt han ser med en liten Sverigeflagga på, utan den minsta lilla tanke på vad som skall ersätta den lilla sammanhållning som faktiskt finns kvar. När allt är förstört och förött kommer ett nytt lyckorike att magiskt infinna sig. På något sätt. Fan tro't.

Märkligt att varenda svensk mupptidning är oförmögen till en korrekt rubrik (sett fler med samma rubriksättning). Tanten fick fängelse för två fall av olovlig körning, inte tårtning av Åkesson. Ofredande ger inte fängelse, hon ge 5300:- i böter till Åkesson.

Men det ser väl mycket bättre ut om "frihetskämpen fick fängelse för att hon stod upp mot dödslägernazismen".

Marcus metod att dekonstruera är väl beprövad inom mångkulturprojektet. För några år sedan var det många som exemplifierade med amerikasvenskarna för att visa att även vi minsann vandrat i till andra länder under svåra tider. Andra exempel var somalierna i Kanada och USA. Bara vi anammade t.ex. USA:s invandringspolitik så skulle somalierna integreras och berika Sverige. Vid en närmare granskning av dessa och andra exempel visade det sig att de saknade bäring, var felaktiga eller saknade all relevans.

Det är lika illa den här gången. Marcus säger att:


Hur vet Marcus att vikingarna hade med sig östeuropeiska trälar? Sanningen är att han inte vet alls. Allt pekar istället mot att nordmän tillfångatog människor och sålde dem på kontinenten. Norden var ganska överbefolkat, vilket var en av anledningarna till att man gick i viking (ingen kallade sig viking), och således fanns det inget behov att få in ännu mer folk. Begreppet träl är inte heller enkelt att definiera. Man säger att nordmännen rövade bort folk och sålde dem som trälar. Beakta här ordet "som" vilket bör breddas till "som om de vore". Träl är en titel och ska inte jämföras med slav. Vidare så var de utländska handelsmännen under medeltiden inte svenskar och de själva räknades inte sig som det samt att de i regel inte dog här. Någon kulturkrock var det inte heller när skåningarna skulle införlivas in i det svenska riket. Flera tusen år innan Danmark förlorade Skåne fanns det ett naturligt givande och tagande och regelbundna vandringar mot syd och mot norr, väst och öst inom Norden. En småländsk bonde hade inga som helst svårigheter att bryta upp och bosätta sig i Skåne. Att åtskilliga skåningar protesterade mot att införlivas med Sverige berodde inte på någon främlingsrädsla, såsom Marcus antyder. Artikeln innehåller mer, bland annat diskuterar han Carl Larsson och Anders Zorn. Vi skulle kunna krossa hans villfarelser även där.

Kärnan i Marcus debatteknik är att han förutsätter att något är på ett visst sätt och så utgår han från det. Ohederligt skulle det kallas i andra sammanhang. Det talas om det goda våldet, den goda rasismen och vi skulle kunna tillägga, den goda lögnen. Vi har samma typ av problem i all postmodern teoribildning. Inom feminismen, t.ex. hävdas det att kvinnor tjänar långt mindre än män för att de är just kvinnor. Det påståendet har avfärdats gång på gång utifrån storskalig statistik och vetenskapliga undersökningar. Ändå fortsätter man att sprida lögnen i godhetens tecken.

Är inte det där ett aprilskämt? Tro 17 att det är en total överrepresentation av blonda i Sverige. Men, vad skulle det i vilket fall ha för betydelse för den svenska etniciteten, nationaliteten eller för dagens politiska situation?

SvD verkar vara inne på rasifieringsspåret. Först artikelserie om rasifierade och vithet, och nu debattartikel mot blonda och blåögda. Gissar att det finns en spricka mellan SvDs avdelningar/medarbetare om det vettiga med rasistisk antirasism som tema i en "borgerlig" tidning.

Min okvalificerade gissning är att media (inkl SvD) har valt strategin att tona ner de direkta anfallen mot SD för att inte "bjuda på offerrollen", men kompenserar detta med en kraftfull kanonad mot de grundpelare som man anser bygger upp SD. Således kommer vi se ändlösa artiklar om rasifiering, antinationalism, globalisering, snyftartiklar om [insert folkgrupp], intersektionalitet, genus, etc etc in absurdum. På detta sätt tror man sig kunna angripa SD genom att på alla fronter skjuta prick på SD's bärande fundament, men samtidigt behålla sin så högt värderade "objektivitet". Alla associerar redan SD med de här frågorna och att skrika "rasister" för tiotusende gången biter helt enkelt inte. Alla vet redan att media tycker detta.

På så vis är det ju en betydligt mer raffinerad metod, men sannolikt utan någon större påverkan på nuvarande väljare - de är redan förlorade. Däremot skulle det kunna hindra flödet av anständiga människor med anseende att förlora om det sociala trycket hålls uppe - å andra sidan så holkar verkligheten ur den antirasistiska stenen dagligen.

så sant. Lyssnade på radion där detta diskuterades och det var ganska tydligt att man försökte få detta till "tystande av frihetskämpe". En gäst i studion var tvungen att påpeka samma sak som du skriver i inlägget, självmant lär denna information inte fastna i rubrikerna.

Humanisterna och Vetenskap och Folkbildning skriver idag i DN. Rubriken lyder "Självbedrägerierna är farligare än aprilskämten". Författarna är Christer Sturmark, Simon Klein och Linda Strand Lundberg, vilket bör borga för ett försvar för vetenskapligt tänkande. Så sker mycket riktigt. Några axplock:

"Som företrädare för förbundet Humanisterna, ungdomsförbundet Unga Humanister och föreningen Vetenskap och Folkbildning, tre av Sveriges största organisationer som främjar kritiskt tänkande och ett vetenskapligt förhållningssätt till verkligheten, vill vi uppmana alla att ta större ansvar för hur vi bildar och formulerar vår världsuppfattning."

"Alla påståenden om världen har inte samma trovärdighet eller kvalitet. Förmåga till kritiskt tänkande innebär att ha förmåga att sortera bland påståenden om världen. Den förmågan är satt på undantag idag."

Och det stycke som fångade mitt intresse:

"Den kanske mest aktuella heuristiken är representativitetsheuristiken, som beskriver vår tendens att sätta individer, ting eller händelser i kategorier baserat på liknande egenskaper. Denna kategorisering leder i sin tur till att vi drar förhastade slutsatser och letar efter egenskaper som vi förväntar oss finna, beroende på vilken kategori något anses tillhöra. Steget från detta till rasism, sexism eller andra felaktiga uppfattningar är inte långt."

Med vetenskaplighet förutsätter också att vara konsekvent. Läser vi vad Sturmark på sin egen sajt säger om Sverigedemokraterna får vi veta att:

"Ett av Sverigedemokraternas grundläggande tankefel känner vi till sedan tidigare: De har en essentialistisk människosyn där de tror att människor definieras av sin kategori, att varje kategori har en statisk och medfödd essens. Så resonerar de om kvinnor respektive män, så resonerar de om invandrare respektive svenskar."

"Nåväl, detta är ”old news”. Men inför kyrkovalet har SD nu meddelat att de i tanken slår följe med islamisterna, de troende muslimer som dessutom vill se en islamistisk stat, snarare än en sekulär stat. Sverigedemokraterna skriver på sin hemsida att “den svenska staten kan och bör inte vara religiöst neutral”. De säger alltså, precis som islamister, nej till den sekulära staten."

Så Sturmark menar att en nation som inte vill vara religiöst neutral kan jämföras med islamisternas krav. Hur var det nu, ett kritiskt tänkande innebär att man inte ska "övertolka syften och intentionalitet." Vilket är precis det han gör. Det är uppenbart att Sturmark krockar med sig själv i svängdörren när han vill vara politisk korrekt i sin vetenskaplighet.

För den som vill se och höra Sturmark blanda samman sin egen ideologiska övertygelse med sin vetenskap, alltså tvärt emot vad man inte ska göra enligt artikenl idag, kan se denna videonär han diskuterar med SD:s Mattias Karlsson förra året i Globala gymnasiet.

Hur äter man en elefant? I många små små bitar.

Givetvis handlar det om att bryta associationskedjan "blond-svensk", för att kunna ersätta den med lite vadsomhelst. Hur ska man trovärdigt kunna förneka förekomsten av ett svenskt folk om dessa tankemönster inte bryts upp? Priftis gör skitigt grundarbete i den heliga missionen att avskaffa svensken helt enkelt.

Mycket möjligt att man tänker så efter att järnrörsskandalen inte funkade.

Det går att se en arbetsdelning där DN kör romer/antiziganism, Expressen kör näthat/uthängningar, AB kör extrem kulturmarxism och SvD har tagit på sig rasifiering. Frågan är hur fruktbara frågorna är med tanke på hur den svenska verkligheten ser ut nuförtiden. Att medelsvensken skulle vurma för romer när de tigger i vartannat gathörn är föga troligt. Uthängningarna kan heller knappast ha vunnit över någon till kulturmarxismen, möjligen skrämt några. Rasifieringen är ett svagt kort eftersom det är kryptorasism och därför splittrar den politiskt korrekta klassen. På det stora hela tror jag man retar fler än man övertygar. Men det är min gissning. Vi får väl se åt vilket håll antalet prenumeranter rör sig framöver.

Den här artikeln om etnisk svenskhet är ett mycket bra exempel på den nya mekaniken i svensk debatt, "mediakriget", om man så vill. Nu ges alltså en debattör utrymme att gå i svaromål med anledning av att:


Verkligen?

Svensk etnicitet har kommit upp till ytan när Reinfeldt talade om låg arbetslöshet bland "etniska svenskar mitt i livet" - vilket han blev grundligt utskälld för. Maria Wetterstrand kunde oemotsagd förklara begreppet helt irrelevant, SvD:s faktakoll UNDERKÄNDE Reinfeldts tes eftersom det "officiellt inte finns etniska svenskar". En professor i etnicitet vid Linköpings universitet citerades med att säga att det inte finns etniska svenskar, for fuck's sake! Den ende debattör av rang som vid det första massraseriet stod upp och sa att det självklart finns etniska svenskar var Herman Lindquist, som lät sig intervjuas av någon kontroversiell nationalistisk nätpublikation.

Sedan dröjde det till de två folkpartisterna med invandraralibi talade om att etniskt svenska barn i förorterna mobbas - vilket möttes av misstänkliggörande av Arnstad, rasifierade, m fl. Vad som egentligen inte längre ifrågasattes var att det finns etniskt svenska barn - en truism som tydligen inte längre går att förneka.

Dessa är de två enda gångerna under mandatperioden som begreppet alls förekommit i svensk offentlig debatt. Ingen har drivit på i att lyfta etniska svenskars situation eller existens i det nya, mångetniska Sverige.

Inte ens SD - särskilt inte SD. I sitt utslätnings/uteslutnings-projekt har "etnonationalism" blivit brännmärkt, vilket gör att "svensk etnicitet" är högeligen kontroversiellt. Självaste Jimmie Å dödförklarade begreppet i sin Rosenberg-intervju. Beröringsskräcken blir inte större än så och Sveriges "nationalistiska" parti är därmed blivet det mest uttalat drivande i undergrävandet av en svensk etnisk identitet. "Inte ens Jimmie Åkesson anser ju att det finns etniska svenskar!" är ju ett tillhygge i debatten som hade kostat varje kurdisk eller judisk ledare jobbet om dessa förnekat de egna gruppernas själva existens som Jimmie gjorde.

Vad skribenten gör är alltså att antingen bemöta ett spöke, en vålnad till debattmotståndare som "gjort svensk etnicitet central". Ett par unga folkpartister och Herman Lindquist på en obskyr nationalistsajt når inte över den tröskeln.

Eller så är det oss han bemöter. Näthatarna/dissidenterna. Samma amorfa informationsrörelse som på forum, i läsarkommentarer och i sociala och alternativa medier agerar opinionsbildare på samma obehagliga sätt som en läckande vattenledning under badrumsgolvet.

Det är "vi", inte medierna och än mindre SD, som gjort till allmängods de "myter" som etablerad media slutligen känner sig tvungna att bemöta i frågor som invandrarrelaterad kriminalitet, kostnader osv.

Sett ur detta perspektiv så är varje propagandabok och -artikel ett halvt steg bakåt. För bara några år sedan var positionen om svensk etnicitets irrelevans och rentav icke-existens så självklar att långa utläggningar inte behövdes. Någon enstaka debattartikel från ett par folkpartister senare är det ett begrepp som inte kan ifrågasättas helt, bara relativiseras. Snart nog kommer varje ensidigt förnekande av svensk etnicitet kunna brännmärkas för vad det är - rasism.

För vad Marcus Priftis gör med sitt "problematiserande" av svensk etnicitet är ju att lägga upp bollen på straffpunkten - utan att försöka motsäga någon enda av hans invändningar mot svensk etnicitet är det ju bara att be honom förklara vilka andra kriterier som gäller för andra etniciteter.

Antingen kommer han avslöja sig som rasist - eller så har han underkänt Israels existensberättigande som judisk nationalstat, samisk rennäringsprivilegium och alla andra etniska projekt som tenderar ses med välvilja.

Enda sättet att värja sig i en debatt om svensk etnicitet för dess förnekare är att inte delta i den.

Jag är övertygad om att det är just "oss" som är tänkta att bemötas. Lindeborg, Priftis, Mohtadi och kompani sitter inte enbart och läser varandras krönikor och tweets dagarna i ända. De ser vad som skrivs på twitter, på facebook, på bloggar. De har öronen mot marken. De vet att ordet etnisk svensk används flitigt och slagkraftigt. De vet att nätet utanför den egna ledarbloggen är där den riktiga striden förs.

De försöker med hjälp av sina plattformar ge sina debattfränder (eller fotsoldater om man vill låna det uttrycket) argument och vatten på sina kvarnar. De vill visa att de står bakom den antirasistiska kampen och "tar debatten", trots att de alltid bara tar debatten via proxy. "Vi" får inte stå oemotsagda på nätets baksida men de tänker själva varken bjuda in till sina egna debattsidor eller åka på bortamatch och debattera på våra bloggar och forum. Den här typen av artiklar är enkom till för att ge de egna stödtrupperna ammunition i ett forum där motargument inte får plats. (Ref "Norge har inte replikrätt").
De tar oss på allvar och vi svarar med att försöka marginalisera deras plattformar genom att skapa egna. Det är ju trots allt det enda val vi har...