Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Medielandskapet är annorlunda nu än det var för bara tjugo, trettio år sedan. På den tiden då det bara fanns två TV-kanaler. Då kunde man tala om nationell media på ett annat sätt än idag. Man kunde räkna med att det gick att diskutera programmet som sänts dagen innan för alla hade sett det. Nu är utbudet annorlunda och nationell media har tappat sin lyskraft. Det är ett skäl till att ideologiproducenterna kan härja utan att reaktionerna blir större. De är bara en röst i mängden som man kan välja bort för något mycket mer underhållande.

Visst är pekåiterna fast i en exceptionalistisk svenskhetshybris. Den absolut minsta gemensamma nämnaren för varje beskrivning av svensken är att han är annorlunda. Möjligen mindre värd, möjligen överlägset kapabel - men verkligen inte som alla andra folkslag.

Det är tropikhatt på och the white man's burden hela vägen från den självbespeglande vita medelklassen, vilket i sin tur triggar ett revanschistiskt, opportunistiskt otacksamt hat hos de allt aggressivare rasifierade.

Rasister är de allihop när de förnekar svenskarna den lilla, sårbara nationens rätt.

Sd är ju ett ganska värdelöst parti parti som inte lyckas kanalisera missnöjet, mycket pga. att partiet ägnar sig åt intern pajkastning och nolltolerans. I andra länder kör man hårt och säger saker i stil med att kriminella blattar kan dra åt helvete. Sd mumlar mest om socioekonomiska strukturer, inte etncitet.

Varför rösta på ett parti som säger att de vill minska invandringen, när de inte ens själva ids säga varför invandring egentligen är problematisk? Sd bekräftar ju etablissemangets bild av att invandrare är snälla och oskyldiga offer för det kalla, hårda dödsnazistsvennebanansamhället.

SvP får väl skylla på att de är ett nybildat parti som haft tekniska problem med att registrera sig och står under hot om att tvingas under jorden. Sånt kan knappast Sd skylla på.

Jag upplever det istället som att svenska folket insett att de inte är beroende av samhället. Det åligger varje individ att mer och mer vara sin lyckas smed. Man utnyttjar i allt mindre grad samhällelig service, förutom det mest primära som akutsjukvård och brandförsvaret, folkrörelserna har tagits över av extremvänstern och folkhemmet är i stort sett dött. Allt det som kulturmarxisterna tjatar om berör inte svenskar. Etablissemanget för numer ett krig mot sin egna hjärnspöken.

Sakta växer det istället upp en ny unik svensk identitet som inga partier upptäckt, inte ens Sd, som tjatar vidare som om det vore 2000-tal. Man skulle kunna sammanfatta det som att folket resonerar ungefär så här: sköter ni ert så sköter vi vårt. Massinvandringen är därmed något som samhället får sköta, svenskar bor, jobbar och umgås allt mer för sig själv. Kostnaden för massinvandringen har nått sin topp och numer handlar det bara om att fördela resurser på fler och fler asylsökare. Staten har tagit det som har gått och man kan inte skära ned på mer. Kan nog tänka mig att många svenskar känner en viss skadeglädje när kommuntjänstemän, politiker och allehanda mångkulturkramare sliter håret av sig för att få det hela att gå ihop, vilket det inte göra, utan försämras i rask takt.

Problemet för Sd är att man inte hängt med i utvecklingen. Folk lägger inte sin röst på det parti som resonerar som om folkhemmet gick att återinföra. Man måste tala direkt till varje individ. Så länge man inte gör det röstar man hellre på ett traditionellt sätt. I regel då det parti man tror är mest regeringsdugligt. Förslagsvis S eller M.

Absolut är det så. Men så länge samhället har våldskapitalet och beskattningsrätt så kan ju "vi" bara sköta vårt så länge samhället låter oss göra det.

Gudmundson om urholkningen av begreppet människovärde:
Rädda människovärdet från vänstern. Självklar men tyvärr nödvändig text där han t.o.m. tar upp felöversättningen av "dignity". Dock kan man invända mot rubriken eftersom det näppeligen bara är vänstern som ägnar sig åt detta missbruk av begreppet, det är hela sjuklöverspektrat som tjatar om att en röst på SD är ett förnekande av människors lika värde.

Jag tackar jag! Det verkar som att Herr Gudmundson surfat på Flashback en sväng, för de där tankegångarna har dryftats i flertalet trådar på sistone. ADHD-vänstern har som vanligt inte vett att trycka igenom sin förändring i en takt som inte skrämmer bort folkflertalet, utan klafsar på som om varenda människa har hyllmeter av kurslitteratur från genusvetenskapen hemma. Frågan har varit uppe mycket i alternativmedia på sistone och Gudde kände sig väl tvungen att markera lite snällt.

Vill man vara mer konspiratoriskt lagd så skulle man kunna gissa att Gudmundsson väser "förstör nu inte vårt bästa vapen mot SD genom att urvattna det, pappskallar!" till sina liberala vänner. Eftersom det snart är Valborg väljer jag dock att tolka det mer välvilligt.

Men har något hänt? Eftersom röstmönstret inte dramatiskt har ändrats i de breda folklagren (ännu)? Har inte alltid svenskarna ansett att politikerna gör som de vill, vi sköter vårt
men förväntar oss i gengäld att bli omhändertagna på livets höst? Det absolut största som hänt tror jag snarare är att kvinnorna och HBTQ-rörelsen numera är en naturlig del av maktapparaten och media. Kvinnor är ju traditionellt mindre oroade över utländskt inflöde (säkert något biologiskt, men också för att de arabiska kvinnorna inte utgör något hot mot dem själva, hårt hållna som de är - men fråga den genomsnittlige svenska kvinnan vad de anser om rysk och thailändsk fruimport, där kan man få höra "främlingsfientlighet" som förvånar) och har med hjälp av kulturmarxisterna framgångsrikt "feminiserat" invandringspolitiken (och även männen inom denna maktsfär), inte minst med hjälp av media (där kvinnorna numera är majoritet). Men detta är en övergående fas, nästa generation kvinnor kommer nog vara mer realistiska och betydligt mer oroade över inflödet, inte minst för att de sett konsekvenserna på nära håll. Jag ser det själv ske i min egen bekantskapskrets.

Jag undrar om inte tidningsdöden & vänsterns (rationellt motiverade) känsla av att tappa tolkningsföreträdet, gör att man skruvar upp för retoriken allt för snabbt, för att "hinna med" innan festen är slut.

"Ta bara rösträtten. Först har vi A-laget, medborgarna. De får rösta i alla allmänna val. Sedan har vi B-laget, som utgörs av dem som bara har uppehållstillstånd. De får inte rösta i riksdagsvalet, men i kommunalvalen. Vi kan också säga att vi har ett C-lag: de som bor i landet utan tillstånd och som inte får rösta alls, men som ändå har vissa rättigheter, som tillgång till vård och skola. Vi kan rentav säga att det finns ett D-lag: de som vill flytta hit men ännu inte gjort det. Enligt Gallups senaste opinionsundersökning om Europas attraktionskraft vill nära 7 miljoner människor flytta till Sverige. Varför ska inte de få rösta?"

Ja, och det finns dessutom A-, B-, C- och D-lag vad gäller skyldigheter och bidrag till fred och välstånd i Sverige.

No taxation without representation. Gör din plikt, kräv din rätt.

"Människors lika värde" innebär i vänsterretoriken att personer med D-skyldigheter och D-bidrag till fred och välstånd i Sverige ska behandlas som A-laget.

Kvinnor är genom evolutionen anpassade till att manipulera män för att få del av det välstånd och det skydd män ger. Ökad konkurrens mellan män genom inflöde av utländska män är därför bra. Konkurrens genom inflöde av utländska kvinnor är däremot dåligt då det minskar svenska kvinnors möjligheter att få partners och att få del av det välstånd män skapar.

Den kvinnliga rösträtten gör dessutom att kvinnor inte ens behöver manipulera enskilda män och/eller erbjuda enskilda män något, det räcker att de röstar på politiker som utnyttjar detta valboskap.

Begreppet "medborgerliga rättigheter" (civic rights) saknas nästan helt i svensk debatt. När jag googler på "medborgerlig rättighet", så får jag blott 682 träffar.

I stället talas (läs tjatas) det om "mänskliga rättigheter" (human rights).

Svenska politiker anser, att blott svenska medborgare har medborgerliga skyldigheter att betala skatt i Sverige... men alla jordens människor har mänskliga rättigheter till dessa skattemedel.