Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Här en kort (7:38 min) video av Gonzalo Lira som illustrerar informationskrigets/mediakrigets spännvidd.

https://www.youtube.com/watch?v=vTSL...el=GonzaloLira

Gonzalo Lira is an American who’s lived in the Eastern Ukrainian city of Kharkiv for years and was in Kyiv at the start of the offensive. He shares his thoughts and observations on the conflict in a run of YouTube videos and posts on Telegram and Twitter.

“Now I will tell you the answer to my question. It is this. The Party seeks power entirely for its own sake. We are not interested in the good of others; we are interested solely in power, pure power. What pure power means you will understand presently. We are different from the oligarchies of the past in that we know what we are doing. All the others, even those who resembled ourselves, were cowards and hypocrites. The German Nazis and the Russian Communists came very close to us in their methods, but they never had the courage to recognize their own motives. They pretended, perhaps they even believed, that they had seized power unwillingly and for a limited time, and that just around the corner there lay a paradise where human beings would be free and equal. We are not like that. We know that no one ever seizes power with the intention of relinquishing it. Power is not a means; it is an end. One does not establish a dictatorship in order to safeguard a revolution; one makes the revolution in order to establish the dictatorship. The object of persecution is persecution. The object of torture is torture. The object of power is power. Now you begin to understand me.”
― George Orwell, 1984

Det är förstås omöjligt att med säkerhet säga om detta är sant eller inte, men det illustrerar problemet med dagens "journalistik": utan folk på plats som kan undersöka vad som är sant eller falskt, är "journalisterna" reducerade till ytterligare en mellanhand i en informationsström, där urvalet blir mer beroende på mellanhandens egna förhoppningar och ideologiska läggning. Rapporteringen blir därför alltid ett led i någons propaganda.

Tack för replik. Sant eller falskt känns in riktigt som begrepp som passar in i tiden. Man har att göra med information (data) från olika håll och vinklar som man får värdera från hur de passar in i något slags bild för förståelse. Man får hålla saker som endast preliminära för att senare eventuellt förtydliga en förståelse eller hypotes eller tvärtom försvaga den och ge anledning till ett alternativ.

Det jag ser från media och hör från vänner och släktingar i Sverige gör mig bekymrad, för att inte tala om uttalanden från personer som strebern Stoltenberg, clownen Boris och arga Ursula von der Leyen. USA kommer snart tvinga fram ett sanktionspaket mot Kina, det är lika ofrånkomligt som det vi kunde se skulle komma mot Ryssland. Man kommer anlägga hela sin mediala propaganda-överlägsenhet för att motivera allt detta och Sverige kommer ta in hela skiten som första fredagsölen after work. Hur skall detta sluta när det ekonomiska beroendet av länder som Ryssland och Kina är så omfattande? Att USA som imperium och världshegemon går mot sitt slut förstår vi alla, men skall de behöva ta ner oss alla i skiten.

Sverige: https://focustaiwan.tw/politics/202204100011

Tillägg:

"It has been a social and scientific/academic dogma that Nazism is pure evil until the unbelieving and faithless West magically transformed it into a cause célèbre and the most visible symbol of its racketeering compact, a.k.a. democracy and freedom – exactly because the time is fulfilled for them to admit that the West and Nazism are of the same totalitarian essence, moved by the same lethal spirit hovering over the primordial moral void, from which all contemporary ills have come into being."

https://thesaker.is/oh-hannah-if-only-you-could-see-it/

Jag såg en intressant tagning kring de paralleller mellan USA-imperiet och Roms nedgång och fall som också diskuterats i tråden, nämligen det bysantiska riket som ett historiskt exempel.

Det är ju lätt att glömma att Bysans inte bara överlevde 1000 år, utan ofta var exceptionellt rikt och välmående - åtminstone Konstantinopel som centralort. Detta uppnådde man inte längre primärt med militära muskler eller med Roms civilisatoriska fördelar (typ lagar och infrastruktur), utan med ett större inslag av mjuk makt i form av en cynisk kombination av diplomati, tributer och allmänt söndrande för att kunna fortsätta härska. Något man kunde lyckas med i århundraden eftersom Konstantinopel självt var ointagligt och därför erbjöd relativ säkerhet. Man var bokstavligt talat en trygg hamn, även när urbaniseringen i stora delar av riket minskade.

Jämförelsen med USA är skrämmande: att det faktiskt kanske inte krävs annat än att vara relativt stabilt för att ett tag hålla liv i ett imperium på "organisk" reträtt. Inte för att man längre är mer kapabel än yttre rivaler, utan för att man är minst utsatt inom den egna sfären. Dollarn behöver t ex inte nödvändigtvis vara en pålitlig fiatvaluta för att inte rasa - den behöver bara vara mindre svajig än andra valutor globalt för att fortsätta tjäna som relativt trygg hamn, där relativt är nyckelordet. Ett USA-allierat Europa som nu håller på att ruinera sig självt genom energisanktioner mot Ryssland kan komma att importera dyr amerikansk gas i dollar och samtidigt på sikt exportera tillverkningsindustri till USA. Det som är dåligt för Europa, stärker USA, både relativt och rentav i absoluta termer. Ju farligare och fattigare här, desto större kapitalflöde dit.

Problemet är väl att det demokratiska underskottet gör att det saknas europeiska statsmän i betydelsen maktspelare som sätter det nationella intresset främst. Eller ens federativa statsmän som ser till EU:s geopolitiska bästa.

Ryssland-simpande har inget stöd i Sverige. Det har alltså ingenting med demokratiskt underskott att göra. Något som nämnts i media på sistone är konceptet "finlandisering", d.v.s när Sovjet hade en hel del kontroll över Finland och de hade detta med hjälp av simpar. Detta var ett demokratiskt underskott.

Man kan utgå från Edgerton-perspektivet vilket är att fullkomligt ignorera vad folket i landet, oavsett vilket land, tycker om saker och ting men om man utgår från detta kan man inte samtidigt prata om demokratiskt underskott.

Ukraina är ett europeiskt land. Så... nationella intresset? Simpande kommer inte att ha något stöd i det landet över huvud taget och har inte haft det på bra länge. Vad det innebär att "statsmän" kommer att behöva ställa in val och helt enkelt ge sig på de som motsätter sig simpandet. Döda dem. Vi kan kalla detta för "trådgigantism".

(FB) Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Ja. USA:s engagemang i Ukraina kan i förlängningen ses som ännu ett krig mot Europa och särskilt Tyskland. Det går ut på att göra Europa beroende igen av amerikanskkontrollerade oljeleveranser. En del av denna politik är uråldrig. Atlantmakten har i över 200 år gjort allt som går för att stävja starka kontinentala maktstrukturer.

Kajsa Ekis Ekman deplatformeras från vänstertidningen ETC. Chefredaktörens motivering ger mig rysningar.
Mellan 2014 och 2022 är det sex år. Under denna tid har tre stora saker skett. Trump, Corona och Ukraina. Alla tre är förbundna på vissa sett som alla som följer debatten förstår, och alla tre punkterna kan inrangeras i en sorts existentiell kamp för den nuvarande eliten i Väst och eftersom denna elit bestämmer över om och när ordet är fritt betyder det att ordet inte längre är fritt.

https://www.etc.se/inrikes/daerfoer-...jsa-ekis-ekman

Jag såg strax innan kriget i Ukraina bröt ut någon liberal skribent som hånfullt skrev om att det var fullt med människor som trodde att de spelade Risk när de talade om det politiska läget.

Men det är ju svårt att förstå att det unipolära ögonblicket är över och att historien på gott och ont börjat igen. Med ett brak och kanonmuller även för oss här i Europa.

Vad gäller britternas och sedan Imperiets hållning till ett enat Europa så tror jag det kan besvarar av denna snutt ur ett avsnitt av den klassiska serien Yes Minister.

https://www.youtube.com/watch?v=rvYu...OKXfT&index=13

Japp - Det går fort i hockey och under mediernas krig. Jag har själv inte riktigt hängt med i svängarna nu när högerextrema nationalister inspirerade av tyska 1930 tals entusiaster blivit det goda laget att heja på.

Men man måste läsa sin Pravda noga om man ska kunna följa den liberala partilinjen.

Några genmälen mot Ekis Ekman

En sammanställning:



https://www.msn.com/sv-se/noje/nyhet...38c93acd950869

Martin Kragh följer tydligen samma linje som en trådgigant.

Som jag skrev i svaret till oyto finns det en trådgigantistisk premiss som inte redovisas. Den är att vad folket i Ukraina tycker är fullkomligt irrelevant - de existerar knappt.

Om man utgår från det är allting naturligtvis "imperiets" propaganda eller vad man nu än kokar ihop. Från ett trådgigantiskt perspektiv hade det inte spelat någon roll om Zelensky fått 99% av rösterna efter att ha haft en hård linje mot Ryssland. Det finns en sorts logik i detta om man tidigare ljugit ihop att allting som förekommer i media är en del av någon sorts konspiration.

Ekis Ekman är i det närmaste kommunist. Det förklarar hennes antipati mot USA ("imperiet"). Trådgiganter är inte kommunister - de är något annat.

Det här faller in i det trådgigantiska tänkandet.

Det målas upp så här:
På ena sidan har vi Zelensky (jude) och en massa nazister, på andra sidan har vi Ryssland. Detta är också det ryska narrativet.

Huruvida nazisterna i Ukraina utgör 0,03% (NMR), 0,3% (AfS), 2% eller 100% av de stridande har ingen betydelse eftersom det ukrainska folket ignoreras totalt.

Att det som målas är upp totalt befängt är vad som gör "tråden" till vad den är.