Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Kan ju hålla med om det. Har träffat stora pengaförvaltare och de kan ha en grandios självbild. Men det medför också att de kan ha inställningen att de är "universums härskare" och att de har rätt att djävlas med miljontals vanliga människor och kalla det marknadskrafter.

Sedan är det ju så att det inte finns någon mer besinningslös person än en bankdirektör som inser att han riskerar att förlora bankens pengar. Det skulle kunna vara så att alla på Wall Street läst någon macro rapport om Europa författad av någon Soros tankesmedja med välsignelse av Obama och kommit fram till att deras lån var i fara om inte Europas länder tog in några miljoner muslimer. Sen körde de alla besinningslöst i den riktningen.

Nu körde jag nog ut i spekulationernas träskmarker men.....

Det är en intressant teori. För det första är idén att migranter skulle hjälpa Europas ekonomier totalt absurd. Jämför kreditvärdigheten mellan europeiska länder och länder våra vänner migranterna kommer ifrån. I en sådan jämförelse får till och med Grekland guldstjärna.

Å andra sidan kan nog riktigt rika personer få för sig (nästan) vad som helst som låter bra och ingen ifrågasätter dem. Detta påminner om medieankdammen också. Tänk dig själv att du jobbade på samma kontor som en samling rabiata "kulturskribenter"... vem som helst skulle skrämmas till lydnad.

Här skiljer sig möjligen våra åsikter åt. Jag vet vilken makt som ägare av ett företag har att sätta agendan. Glöm det som sägs i högtidstal. Ägarmakten är stark och den utövas. Varför har IKEA blivit en inkarnation av Kamprads idéer och anda? Jo för att han kört stenhårt med sin ägarmakt. Varför åkte Wolodarski till USA för att studera? Jo för att studera och kopplas in på globalistnätverken.

Ägare tillsätter styrelse, VD och ansvariga utgivare. Sedan håller de stenhårt på rätten att belöna och bestraffa. Det har nog också blivit ännu värre nu när anställningstryggheten försvunnit för många.

Sedan kan inte en ägare avvika helt från tidsandan. Det är sant. Då förlorar produkten relevans. En ägarklan som Bonniers måste också samverka och samarbeta i någon form med den politiska makten. Sossarna var bättre i att hålla dem på mattan i det avseendet.

Har för mig att jag hört/läst någonstans att det fanns något som döptes till "The Merkel Plan" och som togs fram av en av Soros Europeiska tankesmedjor. Den handlade om att det var nödvändigt för Europa att ta in muslimer för att Tyskland skulle kunna behålla sin konkurrenskraft. Sen presenterades den för Merkel någon gång 2015 och resten är historia.

Men den är nästan för bra, så det kan vara fake-news.

Rapporten finns här:

http://www.esiweb.org/pdf/ESI%20-%20...ber%202015.pdf

På ESI (European Sustainability Initiative) sida om sponsorer står:


Så visst står Soros och hans Open Society Foundation bakom European Sustainability Initiatvie. En mer relevant fråga kan tyckas vara varför i helvete svenska Sida sponsrar den här think-tanken med pengar för att förespråka "EU enlargement". Svenska skattepengar för att lobba in Ukraina i EU via Sida. Vackert så det förslår.

Jag läste en tidningsrapport om det där. Jag kommer ihåg den så väl eftersom den för mig kändes så trolig och framför allt så typisk.

Här är ett utdrag från Breitbart eftersom man bara kan läsa ingressen till den länkande artikeln från Times i England.

Vi kan avfärda detta som trams.

Sverige är näst efter Norge europas mest Palestina-vänliga land. DN är inte något gigantiskt undantag från detta. Om det nu finns en motvikt i form av DN mot islamistvurmen i övriga media så ska Bonnier ha ett stort tack för det. När du skriver att Bonnier vill sparka ut Wallström från regeringen så får du mig att börja gilla Bonnier.

Till skillnad från Norge är svenskarna förskonade från det "norska tillståndet" - alltså sionostiskt inflytande med unga norska män och kvinnor som krigar för Israels skull.

I den norska valrörelsen nyligen knäppte den högsta chefen i den judiska församlingen i Oslo, Ervin Kohn, på fingrarna när Stem Alliansen gick till val på "Norge först - inte Israel eller Palestina".

Genast fick den ungerskfödde juden Ervin Kohn två statsråd att skriva en debattartikel där dom tog avstånd från alla som pekar på sionistiskt inflytande i Norge. Sionistiskt inflytande ja!

Självklart arbetar Ervin Kohn på en motsvarighet till Stiftelsen EXPO i Norge. I Sverige kontrollerar den judiska församlingen i Stockholm indirekt EXPO genom styrelserepresentation i stiftelsens styrelse.

Har vi "det norska tillståndet" i Sverige?

För att kunna lösa ett problem så behöver man veta VAD som ska lösas. De konkreta problemen i Sverige är kopplade till den offentliga förvaltningen och det är givetvis där lösningarna finns. Soros, judar och kärringar i allmänhet har inte så mycket med den konkreta förvaltningen att göra.

Så länge mediakriget inte handlar om att söka lösningar på HUR olika problem ska kunna lösas är det hopplöst för Sverige.

Skandalen om filmmogulen Weinstein är av intresse för tråden för där har delar av MSM börjat erkänna att massmedia är korrupta. Det gäller alltså en stor filmproducent vars stora fritidsintresse var övergrepp och förnedring av kvinnliga skådespelerskor; hans perversion var välkänd men media skrev ändå inte ett ord om det. Nu, decennier senare, kommer historien ut i NY Times och man förklarade fördröjningen med att man inte hade något tungt att gå på. Det avvisas dock i följande artikel i Weekly Standard där man uttryckligen skriver att media skyddade Weinstein och hans nära kontakt med Clintonklanen innebar att skandalen aldrig hade kommit ut om Clinton hade vunnit valet. Dessutom säger man att detta är ett tydligt bevis för massmedias bortsmältande makt:

Why the Harvey Weinstein Story Is Worse Than You Think
[...]
One of the refrains you hear today from media experts and journalists is that they’d known about Weinstein’s transgressions for a long time. The problem, they say, was that no one was able to nail down the story.

Nonsense. Everyone had it, not just Waxman. Sure, reporters hadn’t been able to get any stars to go on the record. But that means the story journalists were pursuing wasn’t really about Weinstein’s sexual depredations. It means that what they wanted was a story about actresses, junior executives, or assistants who had been humiliated, maybe raped, and chose to remain quiet in exchange for money and/or a shot at fame.

Of course no one was going to get that on the record—very few journalists would even want to publish a story like that. But journalists always had the actual story of how a Hollywood producer humiliated and sexually assaulted women. How? Because he victimized journalists.

Fox News reporter Lauren Sivan told Huffington Post that a decade ago, Weinstein masturbated in front of her. She says she didn’t say anything at the time, when she was an anchor on a local cable show, because she was “fearful of the power that Weinstein wielded in the media.” She was right and her fear was understandable.

Writing in New York Magazine, Rebecca Traister remembers the time when she asked Weinstein an interview question at a book party, he screamed at her, spit in her face, called her a “c—t,” and then put her boyfriend in a headlock and dragged him to the street. Traister said nothing at the time because she figured she had little chance against “that kind of force.”

I don’t blame her or Sivan for not saying anything, never mind reporting the story. Weinstein is violent, vindictive, and litigious—as well as sexually abusive—facts that the entertainment and political media knew for years. No one wanted to publish that story. But that’s not the same thing as “not being able to nail it down.” “Nailing it down” would have amounted to nothing more than printing a collection of facts under a byline.

The real issue, as Traister notes, was that “there were so many journalists on his payroll, working as consultants on movie projects, or as screenwriters, or for his magazine.” Traister is referring to Talk, the magazine Weinstein started at Miramax with Tina Brown. The catchword was “synergy”—magazine articles, turned into books, turned into movies, a supply chain of entertainment and information that was going to put these media titans in the middle of everything and make them all richer.
[...]
The reason no one wrote it is not because the press wanted to get Weinstein, but couldn’t prove the story. No, it’s because the press was protecting Weinstein.

Why wouldn’t they? He made terrific movies and he was a big mover in Democratic party politics, raising millions for local and national campaigns, including the Clintons. (Hillary, some readers will recall, was on the cover of Talk’s first issue.)
[...]
Hollywood is for ugly people, too. That was Harvey Weinstein’s essential insight, and how he managed to combine the worlds of politics, entertainment, and media. They’re all repulsive—and I know they’re disgusting or else they wouldn’t be courting, of all people, me.

Thus his fortress was quarried from the misshapen material of human vanity, ambition, and greed. Writers and journalists—the intellectuals, in his mind—were nearly as contemptible as actors. They wouldn’t dream of crossing a guy who could turn them into culture heroes with a phone call.
[...]
That’s why the story about Harvey Weinstein finally broke now. It’s because the media industry that once protected him has collapsed. The magazines that used to publish the stories Miramax optioned can’t afford to pay for the kind of reporting and storytelling that translates into screenplays. They’re broke because Facebook and Google have swallowed all the digital advertising money that was supposed to save the press as print advertising continued to tank.
[...]
Rebecca Traister says the stories are coming out now because “our consciousness has been raised.” Between Bill Cosby and Roger Ailes, Bill O’Reilly, and Donald Trump, argues Traister, people are now accustomed to speaking and hearing the truth about famous, sexually abusive men.

This is wrong. It has nothing to do with “raised consciousness”—or else she wouldn’t have left off that list the one name obviously missing. It’s not about raised consciousness or else the Democratic party’s 2016 presidential campaign would not have been a year-long therapy session treating a repressed trauma victim with even its main slogan—“I’m with her”—referencing a muted plea for sympathy for a woman who’d been publicly shamed by a sexual predator.

Which brings us, finally, to the other reason the Weinstein story came out now: Because the court over which Bill Clinton once presided, a court in which Weinstein was one part jester, one part exchequer, and one part executioner, no longer exists.

A thought experiment: Would the Weinstein story have been published if Hillary Clinton had won the presidency? No, and not because he is a big Democratic fundraiser. It’s because if the story was published during the course of a Hillary Clinton presidency, it wouldn’t have really been about Harvey Weinstein. Harvey would have been seen as a proxy for the president’s husband and it would have embarrassed the president, the first female president.

Bill Clinton offered get-out-of-jail-free cards to a whole army of sleazeballs, from Jeffrey Epstein to Harvey Weinstein to the foreign donors to the Clinton Global Initiative. The deal was simple: Pay up, genuflect, and get on with your existence. It was like a papacy selling indulgences, at the same time that everyone knew that the cardinals were up to no good. The 2016 election demolished Clinton world once and for all, to be replaced by the cult of Obama, an austere sect designated by their tailored hair shirts with Nehru collars. “That is not who we are as Americans,” they chant, as Harvey Weinstein’s ashes are scattered in the wind.

http://www.weeklystandard.com/the-hu...rticle/2009995

Denna länk är en bonus till tråddeltagarna med ett visst specialintresse:

http://www.tabletmag.com/scroll/2467...rvey-weinstein

Vi har ett särskilt delforum för diskussioner om feminism och feminister. Detta är inte tråden för sådana diskussioner.

OT raderat.

Strix/Mod

Lite på samma tema. I globalismens tidsålder finns det massmedia som inte följer mallen och som påvisar mediekriget i en global miljö:
https://theintercept.com/2017/10/09/...in-washington/

Fullt krig om makten. I medierna. Garanterat att mångkulturen är ett medel i kriget om makten som förs i svenska medier. Makten om agendan.

Tycker lite synd om er som skyller allt på kvinnor. Ni måste haft väldig otur i era kontakter med kvinnor.

Däremot utger feminismen av idag ett medel för maktanspråk som tappat fotfästet. Meritokrati för samhällets bästa kan inte avskaffas pga kön utan stora problem.
Men det innebär inte att alla kvinnor är idioter bara för att några feminister är det.
Lika mycket feltänk som att det är fel på alla invandrare för att invandringspolitiken är fel.
eller, hemska tanke, att alla journalister är idioter för att MSM tappat greppet. (Här kan jag ha fel...)

Felet är att maktanspråket inte granskas för att vissa ämnen är tabu att granska.
Likt Weinstein uppförande är det tabu. Det finns många fler ämnen som fortfarande är tabu att ifrågasätta
Feminism är det. Invandring är det till viss del fortfarande och vissa små länders oerhört stora förmåga att sätta agendan i medierna är det. Men det kanske ändras nu?
Dessa tabun är problemet. I skuggan av dessa tabuämnen skapas rejäla samhällsproblem.
Beror det på korruption? Eller beror det på oförmåga?
Jag tror på det första. Makten över agendan har medvetet styrt bort från vissa frågor.

Men detta håller på att ändras. Och det är stort och positivt.

Allt måste gå att debattera. Allt.