Vi som tänker bli nyktra (alkohol)

Alkoholfri ett år idag!

Fortsatte med drogerna ett litet tag till men alkoholen var exakt ett år sen. Om jag summerar alla år av missbruk är det alkoholen som satt mig i de värsta kniporna. Alla gånger jag blivit frihetsberövad, både i Sverige och utomlands, är ju ett lysande exempel. Älskade känslan jag fick av alkohol redan från första fyllan bland enbuskarna i Varberg -92.

Alltid druckit för mycket, alltid packad när jag var ute på krogen, lyckades aldrig hålla det "lagom". Sen nån gång 2011 övergick det till rent ångestdrickande, började dricka dagtid när jag var ledig. Detta övergick till att dricka innan jobbet sen även under arbetstid, allt för att ta udden av ångesten. Utöver detta knarkade jag givetvis, cannabis / piller / pulver, vilket var en dålig kombination. Omdömeslöshet tillsammans med höga doser av diverse narkotika resulterade till slut totalt tio ambulansresor utspritt på fyra år. Alla relaterade till överdoser av olika slag.

Var en total slav under alkoholen, stod en gata bort från systemet när det öppnade. Kunde ju inte stå bland alkisarna. Efter inköp av vin eller sprit han jag knappt ut från bolaget innan korken åkte av. Sista sex månaderna av drickande hamnade jag i fyllecell nio gånger tror jag, tappade det fullständigt.

Det mest minnesvärda incidenten var nog under flygningen mellan London - Los Angeles. Smällde i mig fyra drinkar innan jag gick på planet. Väl på planet kom jag på att jag hade tre 10r Stilnoct för att kunna sova gott fram till slutdestination. Den blandningen höll på att sluta riktigt illa. Vaknade upp och såg att alla säten runt mig var tomma och mina solbrillor var ihopknycklade till en boll. Hade flippat fullständigt varpå kaptenen hade varit ute och gett instruktioner till medpassagerare hur man bältar folk som inte sköter sig. Slapp att bli fastsurrad tack o lov men FBI stod o väntade på mig när jag gick av planet på LAX. Ett par timmar senare fick jag tack o lov fortsätta min resa in i USA men det var farligt nära att planet vände fick jag förklarat för mig.

En vända på behandlingshem och här sitter jag nu, ett år utan alkohol och det har varit det bästa året i mitt liv

Härligt att höra! Bra jobbat!

Jag har en fråga till dig och andra nyktra "alkoholister": När jag hade ett relativt vanligt förhållande till alkohol hände det att jag drack mycket på fredag och lördag för att sedan under veckan ha en sämre intellektuell funktionalitetsnivå. Svårare att hänga med i resonemang och så vidare. Det kunde dröja till onsdag eller torsdag innan jag riktigt klarnade till.

Nu dricker jag lite oftare (men inte lika mycket varje gång) och jag upplever att jag är konstant oskärpt. Hur lång tid av nykterhet tog det innan saker började klarna för er och er hjärna var på en normalt funktionalitetsnivå? Trots att det förstås är individuellt för alla beroende på konsumtion och så vidare vore det intressant att höra reflektioner kring detta.

För mig, en vecka för att känna mig hyfsat skärpt men fortfarande halvglömsk och gör småfel. Två veckor för att bli helt återställd i minnet och snabbtänkt. Efter en månad är jag mentalt glasklar och dessutom stabil i psykiskt, på topp i skärpa.

Om 1,5 mån muckar min pojkvän. Han ser fram emot att starta ett nytt liv med mig. De han inte vet är att jag dricker mer än en halv liter vodka flera gånger i veckan, en sjuttis blir de väl kanske då ungefär per gång. De dagar jag inte dricker berusar jag mig på annat sätt. Drickandet har pågått sen juli-aug men toleransen har ju ökat markant, vill inte sitta på kvällarna med honom och känna att "fan jag vill bara supa ifred igen". Vill också starta om. Klarar jag detta på 1,5 månad? Behöver tips och råd. Vill inte hålla på såhär, är bara i 25- årsåldern :/ som tur är har det inte pågot i ett år ens, men tillräckligt för att få panik när inte langarn kan. Så tips, ni som lyckats?

Behöver knappast sägas, men börja med att klippa kontakten med langarn. Radera numret och - om så behövs - byt nummer. Sedan försök att aktivera dig lite med något som inte involverar att dricka alkohol. Träning hjälper för många. Sedan, ska ni bo ihop? Samtidigt som ni kan vara ett stöd för varandra, så finns ju risken att ni även triggar igång varandra när lusten kommer för er båda.

En annan har ju varit spiknykter i 4+ år. Jag hade egentligen inget beroende av alkohol eller drack särskilt ofta. Men så på en grillkväll en sommar så hade jag med ett par 5, 33cl 4,5%alc öl. Efter att ha knäckt ett par öl så kom det där karaktäristiska ruset över mig och jag kände instinktivt att det här var ju inget trevligt! Jag är ju inte mig själv nu. Då bestämde jag mig för att sluta dricka. Cold Turkey.

Jag använde alkoholfria öl som ett substitut. Slutade med att jag hellre drack det istället för coca-cola. Utvecklade en ganska ful smal-fet mage. Så då fick jag sluta med det också och börja träna.



Nu tränar jag varannan dag och har gjort det ett tag.

Jo det måste ju göras men känns otroligt svårt, men vill jag kan jag väl antar jag. Har märkt att när jag har mycket att göra tänker jag inte lika mycket på alkoholen. Har inte börjat träna för att det är för dyrt med gymkort haha men dom pengarna blir ju ingenting om jag slutar lägga dom på alkohol. Ja vi ska bo ihop och han kommer äta antabus. Så vi kommer inte kunna trigga varandra iallafall, utan som du säger komma stötta varandra ist. Tack för svar. Ska börja sysselsätta mig mer.
En fråga bara om du eller någon kan svara på de, hur kommer jag må om jag slutar dricka nu helt? Varje gång jag dricker tar jag 1-2mg ikto eller mer med. Men dom ska jag inte sluta med just nu...p

Grattis till alla som lyckats. Det ar fan inget liv vart att leva med att vara beroende av alkohol. Speciellt om ni ar unga nu, fortsatter ni dricka flera ganger i veckan, eller varje dag, sa kommer er framtid bara bli skit. Tro mig.

Man glommer bort vem man en gang var. En djavulsdrog.

En parentes om behandling bara, man kan se det lite som att träna för att bli fit. Du kanske tränade fotboll en gång för 10 år sedan men det hjälpte inte alls och sen dess har du inte tränat allt för det funkar inte. Man kanske måste prova crossfit, löpning eller yoga innan man hittar det sättet som fungerar för en själv för att bli fit och det bästa kanske visar sig vara lite av varje. Jag vet många som gått flera behandlingar under många år och till sist under den sista så klickade alla bitar på plats. Med influenser och kunskap från de tidigare behandlingarna och den sista gnistan av motivation så fungerade det.

Man brukar säga att ca 30% av det som gör att en behandling lyckas är metoden, det andra hänger på motivation och den behandlare du träffar, det måste fungera mellan dig och den du pratar med.

För att hantera triggers så är det bra om du börjar med att identifiera dem. Skriv ner dem och bestäm hur du ska göra om du hamnar i dessa situationer.
En sak du säger nu är att du rullar in på systemet som radiostyrd. Kan du kanske planera din väg på ett annat sätt; att med flit inte passera något systembolag alls och OM du skulle göra det ha en strategi för att inte gå in. Bestäm dig på förhand att göra helt om eller gå över på andra sidan vägen.
Detta fungerar givetvis inte i all evighet men det kommer inte heller behövas.

Många alkisar avstår helt från att vistas i miljöer där det finns alkohol men jag vet också många som med tiden är helt okej med att gå ut på krogen(en stund) eller på en hemmafest där andra dricker. Dock bör man välja sällskap och kanske gå hem innan alla blir apraka. Nykterhet är skört och det kan vara lätt att ta ett återfall om man inte tänker sig för men det är inte heller något man ska gå omkring och vara konstant rädd för. Vaksam - ja, rädd - nej.

Det tog nog närmare nio månader innan min hjärna var helt ok men som jag skrev blandade jag ganska friskt med olika substanser. Jag har alltid känt mig rätt smart, alltid varit allmänbildad, universitetsutbildning och så vidare. Nu när jag för första gången i mitt vuxna liv är helt klar i skallen inser jag hur oskärpt jag varit haha...

Det beror nog på hur hårt du supit och hur länge men det är klart att hjärnan tar stryk oavsett. Hade flera "återtrippar" eller va man nu ska kallad det, saker rörde sig mitt framför ögonen på mig, text "gungade" när jag läste, ränder på folks kläder flöt ihop etc. Första gången det hände blev jag duktigt nojig, helt säker på att jag var på väg in i en psykos.

Men det är den strategien som inte fungerar. Just nu är den största triggern när jag är ensam och går runt på stan, varpå strategien är att bara INTE gå in. Man har gått runt hela dagen och tänkt typ "Idag ska jag verkligen inte dricka för då kommer jag må dåligt imorgon, så jag låtsas bara som att Systemet inte finns när jag går förbi och sen är det klart. Jag behöver bara inte gå in.". Men likförbannat tänker man "Oj lite vin till maten vore ju gott, jag ligger ju bra till med allt på jobbet och är ledig imorgon". Lyckas aldrig ha en sansad diskussion med mig själv i det läget. Det är som att för-alkohol-sidan alltid trumfar emot.

Jag har ju ändå lyckats dra ner på alkoholen rätt mycket i relation till hur jag druckit tidigare OCH lyckats sluta med droger. Men det är denna sista, lilla, dekadenta biten jag inte riktigt lyckas släppa. Det är ju bara inte gå in.

Givetvis förstår jag ju att det bara är hjärnan som skriker efter dopaminer, så jag tänkte att om jag bara hittar något annat så kan jag styra om just det här sista beteendet till något annat.

Varför går du omkring planlöst på stan? Låter ju mer som att du undermedvetet faktiskt söker upp bolaget.
Vad gör du annars? Gå ut och gå i skogen, börja träna, prata med någon. Även om du inte köper hela AA/NA konceptet kanske du kan gå på ett möte och berätta om det här och kanske få mer tips? Skaffa en samtalskontakt som kan beroende? Börja sticka eller spela fotboll.

Min poäng är att eftersom du inte kan hålla dig ifrån systemet om du passerar det så kanske du bör sluta passera systemet och försöka göra annat ett tag. Fyll dina dagar.