Vi som tänker bli nyktra (alkohol)

Så extremt sugen på en whiskeypinne just nu... Ska hålla mig.

Mja tänker också köra nyktert från och med nu. Blir nog svårt men varför inte, hällde just ut det som fanns hemma.

Har supit rejält ett tag nu och natten som var hade jag sån jävla ångest. Började spy bara sådär. Kan man spy pga ångest? Kan tillägga att jag gjorde bort mig något så in i helvete också. Så där kommer nog ångesten ifrån men öven att kropper mår skit och att man vet att man ska lägga ner drickandet men det går fan inte!

Jag är en alkoholist. Vi alla måste erkänna det någon gång i livet.

Mitt riskbruk började våren 2014 efter en misslyckad tenta med en knäckt prestationsbaserad självkänsla som följd. Därefter kom en pragresa i oktober där det dracks stora mängder alkohol. Efter den resan har jag inte repat mig. Jag hade en thailandresa i somras där jag drack varje dag i en hel månad. Min lever kan inte må bra nu

Förra torsdagen drack jag 4st ELK kl 14. Jag blev sömnig kl 16 och somnade av alkoholen. Detta ledde till att jag vaknade med kläderna på kl 23 och vände hela dygnet totalt. Efter denna händelse har jag tvekat totalt mot alkohol. Senast jag drack något var i lördags pga suget igen och jag känner det starka suget efter öl är konstant Sugen verkar komma kring kl 17.30-18 ( systembolagets tider) och 21.30-22 ( Lokala icas tider) Hjärnan försöker hela tiden att övertala en, att "ska du inte gå och handla du har ju varit så duktig idag", eller "En öl hade varit gott och det skadar inte"

Men jag måste uthärda detta för med alkohol så förstärks min depression och risken för ett självmord kan öka markant , iallafall i mina tankars teori. Eller så stigmatiseras mitt hat/ironi över olika etniska grupper. Alkoholen förstärker min dåliga sida för detta är inte jag. Jag måste kämpa så att min hjärna ska må bättre och kunna repareras.

Tack flashback för att ni finns för nu mår jag mycket bättre, och så fort suget kommer ska jag försöka skapa en rutin att skriva om det i denna delen av forumet för att suget ska försvinna

Det är väldigt bra att du känner igen signalerna för att du dricker för mycket Men ärligt talat tycker jag inte du nått riktigt fullbordad alkoholism direkt (och jag hoppas du aldrig kommer dit heller!) Skriv här när du känner för mycket sug, det hjälper mer än man tror. Eller läs bara, historierna i detta forumet får mig ibland att undvika alkohol i veckor

Hehe tror du inte jag sitter här igen. Nu när DieselÅsa kom fram till tårar valde jag att fira med 1,5 liter öl och känner för tillfället ett skönt rus. Men det var inte så här jag ville ha det igår. Mitt stora problem är att minsta lilla problem eller framgång skapar ett sug efter alkohol. Det är grundproblemet där inte mina vilda uppgörelser med mig själv kan tillkännage ett förbud emot alkohol. På den fronten känner jag mig ganska hopplös. För ens omskapande självbild kan inte ens hantera 2 dagar innan jag dricker igen

Detta är som sagt fullständigt idiotiskt men när klockan slår 17.45 kollar jag på klockan och denna gång var jag inte vid datorn utan vid centrum där systembolaget fanns. Jag måste hitta ett sätt att avskärma mig mot det underliggande suget. Men frågan är vad. KBT mot alkohol har jag testat men min handläggare slutade så jag får väl gå dit igen även om det var ett år sedan...

Har som längst varit helt alkoholfri i fem dagar i sträck på ca 20 år. men nu har jag skrivit in mig på beroendecentrum . Har dock inte svinsupit på ca 2 år, har bar druckit 40 folköl och 15 starköl i veckan sen november 2013, (med enstaka överskridningar). idag köpte jag 1 flaska marinella 2 st 7,2 or och 6 st 3,5 or. För att imorron förmiddag börjar mitt nya nyktra liv, så imorron kl 10 så börjar jag med antabus, jag får inte dom där andra medicinerna för att jag har ett illegalt subutex bruk. så dom kommer tvinga mej att sluta med subben åxå. STACKARS MIG........... men jag har en plan????

Skönt att ha lagt alkoholen åt sidan. Fint när man insåg det själv

Förmodligen gör dom det. De kommer inte ge dig subutex ifall du har haft det olagligt och missbrukat det,
Bit ihop och inse att livet är mer värt än att dricka sig full. Du lever en gång, inte två gånger..

Ägnat dagen åt att läsa igenom denna tråd. Ett stort tack till er alla för inspirerande läsning och grattis till alla som är nyktra.

Tänkte skriva av mig lite och förhoppningsvis kanske hjälpa ngn på traven.

Jag har nu vid 44 års ålder nått den absoluta botten. Har känts som om jag har flyttat den längre och längre ner genom åren, men nu är det tvärstopp.

Har krökat hårt redan sen dag ett vid 13-års ålder. Alkoholen har aldrig varit positiv för mig utan den har alltid lett till ångest, elände och dålig ekonomi. När andra vaknat upp och spyr när dom tänkt på alkohol så har jag bara velat ha mer. Söp bort min gymnasiegång, sedan efter det, jobb efter jobb. Hela tiden sökt mig till jobb som underlättat mitt krökande. Flickvänner som lämnat. Tre behandlingshem samt ett program på öppenvården har inte hjälpt, men tror att detta beror på min inställning och fientlighet till att sluta dricka. Hur man nu kan ha den inställningen trots att flera personer som jag känt gått bort i sjukdomen.

Har fram till nyligen inbillat mig att jag kan dricka som alla andra fast jag indirekt varit fullt medveten om att så inte är fallet. Kan inte påminna mig om när jag senast har vaknat upp utan tvärångest och svettningar efter en fylla med endast en utväg och det är en återställare så snabbt det bara går. Nyktra perioder är fulla av sömnlöshet och ångest. Som alltid lättast avhjälpts med stora intag alkohol. Alkohol har alltid varit min primära drog. Dock så har intag av andra olagliga substanser kantat denna helvetesresa.

Detta är hösten då allt fullständigt kollapsade. Förstört semesterresa med flickvän. In och ut från Maria ett antal ggr. Lyckades med bedriften att även pricka in bas som avslutades på 54:an. Ett antal ambulansresor med uppvaknade på SöSakuten även en lob kan skrivas in. Blivit hämtad av mobila teamet från Maria då jag varit i så jävla dåligt skick så jag inte varit förmögen att ta mig ur soffan.
Ja, skrapar väl tyvärr bara på ytan.

Idag kom spiken i kistan då jag fick svar från transportsstyrelsen där dom meddelar att mitt körkort har blivit indraget utan möjlighet till att överklaga. Inget körkort, där rök jobbet då jag har bil i tjänsten. Har aldrig kört rattfull och när jag har krökat som hårdast har jag alltid sett till att vara hemma ifrån jobbet. Har en chef som är helt införstådd med mitt alkoholmissbruk, men inte ens han kan rädda mig nu.

Det jag har kvar nu är flickvän som har varit ett otroligt stöd för mig. Känns tyvärr att det hänger på en jävligt skör tråd dock. Ska kämpa så mycket jag kan för min och hennes skull.

På måndag är det dax att inställa mig på Nämndemansgården Jälla. Har alltid haft en lite dålig vibe av det stället sen senaste vistelsen 2007. Men känner idag att jag kommer med en sundare inställning och motivation än jag gjorde då. Nu är det fan sista chansen att vända den här skutan. Det är en skön känsla, för nu kan det bara bli bättre.

Hoppas att denna osammanhängande text kanske kan hjälpa ngn som inte fallit riktigt så djupt.
Är nu inne på min fjärde nyktra vecka som förhoppningsvis blir åtta efter Nämndemansgården. Tar antabus, som en fallskärm. Även fast jag i skrivande stund inte har det minsta sug efter att dricka. Brukar komma efter en nykter period för mig, då man tror att man har koll på bitarna.

//Björne

Tusentals gånger har jag bestämt mig för att aldrig mer dricka alkohol och lika många gånger har jag bestämt att jag ska dricka bara EN öl... som sen blir en redig eller mild fylla.
Är jag vit i några dagar så tar jag igen det på helgen, sån är jag.

Egentligen inget problem, blir sällan svinfull numera, gör inget dumt men funderar på vad kroppen tycker om en 70is till 1l sprit i veckan år ut och år in? (troligen ljuger jag lite för mig själv så jag har nog druckit lite mer än så de flesta veckorna)

För det är min veckodos, alltid antingen utspritt över veckan eller alltihop under helgen.

Under en period nu så gjorde jag eget vin och glögg och drack då naturligtvis mer än vanligt med resultatet ÅNGEST på kvällen som botas med lite alkohol för jag är ju så dum och alla är emot mig, buhu buhu. ond cirkel.

I somras drack jag så mycket öl så jag fick ont i "ryggen"

Jaja jag har insikten nu och har känt av det första stadiet som är ångest och "det är så synd om mig" känslan.

Frågan är då om jag kan göra något åt det nu eller om det är en nedåtgående spiral som innebär att jag måste sluta för alltid?

Fyfan!

Är vit nu sedan hela 3 dagar och det är hur lugnt som helst för tillfället kan jag tillägga.
Ingen kvällsångest!

Det kallas för en nykter alkoholist.

Det är en wake-up call buddy, sorry to say. Om du inte vill att din lever ska ta mer stryk så är det bäst att sluta.