Flashback bygger pepparkakshus!
Världens bästa film i mitt tycke.
Du har rätt i att Michael Cimino aldrig ens kom nära Deer Hunter med sina andra filmer. Jag har recenserat Thunderbolt and Lightfoot i den här tråden. 2/5. Men Deer Hunter är ett odiskutabelt mästerverk.
Odiskutabelt var kanske väl kaxigt av mig att fastslå.
Men i min bok är den det. Första halvan med bröllopet som dem flesta tycker är segt och utdraget älskar jag varje minut av. Den vänskapen de har, och vilket idylliskt liv de bygger upp som sen förstås raseras av kriget. Karaktärerna är alla mångbottnade men Michael står ut som en oerhört komplex man som man aldrig riktigt vet hur han tänker, och förstås suveränt spelad av Robert De Niro.
Citat:
Deer Hunter
En film som man väl måste klassas som krigsfilm men som lika mycket handlar om livet i en amerikansk småstad. Den inledande timmen följer vi en grupp vanliga amerikaner några dagar innan tre utav dem ska delta i Vietnamkriget. Det finns en specifik episod som är cirka 20 minuter lång där en fest skildras och redan där står det klart att det inte kommer vara en typisk krigsfilm utan att det är vardagslivet som står i fokus. Denna del av filmen fungerar ypperligt och som tittare känner jag mig verkligen hemma i denna miljö och deras umgängeskrets trots att personerna som skildras lever liv som verkligen skiljer sig från mitt.
Det dröjer över 60 minuter innan vi får se ett vapen och när protagonisterna väl dras in i kriget kastas de rikt in i infernot utan mjukstart. Detta framstår som lite märkligt eftersom man som tittare är van vid dom obligatoriska scenerna med skrikig kommendant på något läger, samt kallprat soldater emellan i diverse transporter, innan kriget drar igång. Här kastas man istället rakt in i händelsernas centrum. Detta grepp visar sig vara mycket effektivt därför att kontrasten mellan stillheten i småstaden och infernot i Vietnam blir oerhört stark. Det är egentligen bara ett fåtal scener som skildrar kriget, men dom scenerna gör såpass stort intryck att det inte behövs mer.
Snart nog flyttas fokus tillbaka till livet i den amerikanska småstaden och snart står det klart att kriget har förändrat allt, både för människorna som åkte till Vietnam men också för samhället som helhet. Detta skildras på ett subtilt och tankeväckande sätt och resultatet blir oerhört gripande.
En stor anledning till att denna film fungerar så bra som den gör är att R. Deniro, C. Walken och M. Streep gör magiska insatser men regin är i princip felfri så det är förvånande att regissören bara lyckades producera en fullträff i sin karrär. Nu har jag iofs inte sett hans andra filmer men det verkar ingen annan heller ha gjort så man får anta att de inte håller samma klass som denna.
Slutligt omdöme; Mycket bra.
En film som man väl måste klassas som krigsfilm men som lika mycket handlar om livet i en amerikansk småstad. Den inledande timmen följer vi en grupp vanliga amerikaner några dagar innan tre utav dem ska delta i Vietnamkriget. Det finns en specifik episod som är cirka 20 minuter lång där en fest skildras och redan där står det klart att det inte kommer vara en typisk krigsfilm utan att det är vardagslivet som står i fokus. Denna del av filmen fungerar ypperligt och som tittare känner jag mig verkligen hemma i denna miljö och deras umgängeskrets trots att personerna som skildras lever liv som verkligen skiljer sig från mitt.
Det dröjer över 60 minuter innan vi får se ett vapen och när protagonisterna väl dras in i kriget kastas de rikt in i infernot utan mjukstart. Detta framstår som lite märkligt eftersom man som tittare är van vid dom obligatoriska scenerna med skrikig kommendant på något läger, samt kallprat soldater emellan i diverse transporter, innan kriget drar igång. Här kastas man istället rakt in i händelsernas centrum. Detta grepp visar sig vara mycket effektivt därför att kontrasten mellan stillheten i småstaden och infernot i Vietnam blir oerhört stark. Det är egentligen bara ett fåtal scener som skildrar kriget, men dom scenerna gör såpass stort intryck att det inte behövs mer.
Snart nog flyttas fokus tillbaka till livet i den amerikanska småstaden och snart står det klart att kriget har förändrat allt, både för människorna som åkte till Vietnam men också för samhället som helhet. Detta skildras på ett subtilt och tankeväckande sätt och resultatet blir oerhört gripande.
En stor anledning till att denna film fungerar så bra som den gör är att R. Deniro, C. Walken och M. Streep gör magiska insatser men regin är i princip felfri så det är förvånande att regissören bara lyckades producera en fullträff i sin karrär. Nu har jag iofs inte sett hans andra filmer men det verkar ingen annan heller ha gjort så man får anta att de inte håller samma klass som denna.
Slutligt omdöme; Mycket bra.
Världens bästa film i mitt tycke.
Du har rätt i att Michael Cimino aldrig ens kom nära Deer Hunter med sina andra filmer. Jag har recenserat Thunderbolt and Lightfoot i den här tråden. 2/5. Men Deer Hunter är ett odiskutabelt mästerverk.
__________________
Senast redigerad av NirvanA 2017-04-01 kl. 02:48.
Senast redigerad av NirvanA 2017-04-01 kl. 02:48.
Citat:
Odiskutabelt var kanske väl kaxigt av mig att fastslå.
Men i min bok är den det. Första halvan med bröllopet som dem flesta tycker är segt och utdraget älskar jag varje minut av. Den vänskapen de har, och vilket idylliskt liv de bygger upp som sen förstås raseras av kriget. Karaktärerna är alla mångbottnade men Michael står ut som en oerhört komplex man som man aldrig riktigt vet hur han tänker, och förstås suveränt spelad av Robert De Niro.
__________________
Senast redigerad av Merwinna 2017-04-01 kl. 14:36.
Senast redigerad av Merwinna 2017-04-01 kl. 14:36.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
