Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Precis, det var ju i början på 90-talet som "PK" (eller snarare "PC") blev en grej. Begreppet kom ursprungligen från Sovjetunionen där det tillämpades mer bokstavligt, men efter murens fall började det användas som en nedsättande term för skitnödiga liberaler och akademiker som funnit en identitet i att vara den nya moralens väktare. Men tidiga 90-talet är tydligen tillbaka nu i modebranschen, så det synkar väl fint att 90-talets PK-diskurs vädrar morgonluft inom akademiska kretsar.

Inte riktigt. PK användes först i bokstavlig bemärkelse bakom muren (Jan Myrdal använde det i den betydelsen när han skrev om front national nyligen) men redan på åttiotalet började det användas som nedsättande term av amerikanska konservativa.

Maria .. vem fan är Maria Ferm. Jag har aldrig i hela mitt liv haft en diskussion med en icke-man som tillfört några som helst intressanta slutsatser. En gång för länge sedan trodde jag att det skulle var bra för Sverige att överlämna politiken till damerna. Jag hade fel och insåg inte hur komplicerad intressekonflikten mellan könen (de två i normalfördelningen) ser ut.

Här på tråden diskuteras detalj-trix, judogrepp och grepp från diverse filosofiska begreppsbildningar. Det är väl bra i och för sig, men som jag ser det är det skum på ytan. Man pratar om rättigheter i liberal tradition som om det vore empiriskt givna entiteter. Oyto pratar om svenskar, kurder, tibetaner, etc. och deras lika skyddsvärde. Jaja ..

Hanar håller territorium och kan de inte det så, så kan de inte det tautoligiskt .. då kommer andra in av den ena eller andra anledningen. De ensamkommande barnen är inte unga damer, observera.

Det kommer inte gå bra för Sverige. Vi är en randstat i EU med självpåtagen altruistisk agenda. Som jag ser det måste vi göra oss kvitt med kärringarna .. även sådana som Reinfeldt.

Det är inte ett kvinnligt fenomen... det är ett svenskt kvinnligt fenomen. Pija Kjaersgaard, Siv Jensen och Marie Le-Pen är inte män. Och här är en brittisk studie angående attityder till invandringen. Hur stor andel vill minska den? 77% av männen, 77% av kvinnorna. Går man längre ner i studien finner man att kvinnorna är MER negativa till invandringens inverkan på ekonomin och kulturen än vad männen är.

Möjligen sitter skillnaden i att kvinnor åsiktsmässigt rör sig i flock i högre grad än män, och att den svenska kvinnoflocken har drivit iväg i någon märklig gruppsykos långt ute över havet medan den brittiska behållit sansen. Om kvinnoflocken fick för sig att bli invandringskritisk skulle den antagligen bli det med sådan kraft att manliga invandringskritiker skulle häpna och be dem tagga ner.

Övertygad om det. Nästan lite skrämmande.

Media behöver ibland kunna använda andra källor än sig själva i kampen. Erik Ullenhag är väl ganska känd för att uttala sig om saker utan att något speciellt kommer med undantaget att han ibland grupperar sitt kontor lokalt till sk utanförskapsområden och snabbt som en avlöning flyttar tillbaka efter att media har varit där och fotat intervjuvat.

Han, och Aftonbaldet debatt, angriper i alla fall SDs politik då den anses vara sverigefientlig och inte sverigevänlig. Hela SDs politik går nämligen ut på att"SD drivs inte av kärlek till Sverige utan av motstånd mot ”de andra”

SD är nu inte intresserade av Sverige

http://www.aftonbladet.se/debatt/deb...23xtor=AD-500-[aftonbladet]-[TF_sociala_medier_artiklar]-[Lista]-[svd]-[]-[]

Tino skriver mycket bra, men han verkar ha dyslexi och sakna stavningskontroll på datorn.

Kan inte låta bli att kommentera Demoskops nya väljarundersökning. F! får 4,4 och MP 13 procent. Tänk er vilket scenario det kommer bli i mångkulturdebatten. Ett sd på 13 procent (10 i demo) och vänsterns extrempartier tillsammans på kanske 22 procent. De senare kommer att känna sig oövervinnerliga och därmed mer frispråkliga än de redan är. Förstår ni vilka sanslösa uttalanden det kommer att göras för att inte tala om den politik vi kommer att se. Media har dessutom lagt sig i expos famn med nappflaska och allt, så från den sidan kommer vi inte se några protester.

Gissar att Avpixlat och Fria tider med flera får extra extra mycket att göra efter valet. Vi kunde notera att alternativ media växte explosionsartat efter förra valet och även litet till då news mill sa upp sig själva. SVT-opinion verkar också vika ner sig. Det kommer bli ett sug efter nya böcker a la Låsningen eller Mörkläggning och invandring (del II har förresten kommit). Kort sagt: vi kommer att se en polarisering utan dess like. Bara det att den här gången är kraftmätningen jämnare.

Onekligen är det så. MP kommer göra ett starkt val 2014, tveksamt om SD kommer bli 3a detta valet.

Denna polarisering var det som gjorde EU-valet för både SD och MP/FI - och just de senares framgång garanterar att det också kommer att bli riksdagsvalets huvudberättelse. Det blir Åkesson mot Schyman/Fridolin, snarare än Reinfeldt-Lövfen. Agendaarbetarna i (sociala) media kräver det.

Den sedelärande sagan är alltså om ett etablissemang som genom sin omutliga ståndaktighet, sitt indoktrinerande och peppande triggar sina mest lättpåverkade lärjungar till aggressiv radikalism som till slut är omöjlig att härbärgera inom de egna leden.

Det unika i Sverige är alltså att den enade fronten slits sönder genom attack och inte reträtt. Feminister och rasifierade har fått sitt ideologiska hat normaliserat och följer inte nödvändigtvis order från DN:s ledarsida längre.

Ungefär som slaget vid Hastings, där den anglosaxiska sköldmuren bröts först när en upplevd reträtt hos normanderna lockade till huvudstupa anfall av vissa nedför sluttningen man gemensamt förskansat sig på.

Vad jag förstår tappar M väljare både till SD OCH MP - det Reinfeldt sått är det alltså Fridolin som skördar, såväl som Åkesson. En kamp mot SD som hela tiden beskrivs som moraliskt tvingande gynnar ju förstås till slut bara de mest renläriga - de partier som slitit åt sig korstågets banér kannibaliserar sina något mindre brinnande alternativ.

Det intressanta är ju att just polariseringen mellan en upplevd extrem (SD) och en verklig (FI/MP) ger S, M, KD, C och FP en ökad frihet att ta nya, resonliga positioner - om partiapparaternas överlevnadsinstinkt någon gång kickar in.

Som jag skrev tidigare: Om man väl varit tvungen att förmanande vända sig mot MP och FI, är det lätt gjort att backa in på SD:s territorium och försöka göra det till sitt eget. Det är först då vi kan få se den nödvändiga överbudslogiken i Sverigevänlig riktning.

Det intressanta är vad som händer efter valet när vänstern börjar störtdyka i opinionen. Vart går dessa väljare? Moderaterna kommer förmodligan att stå utan partiledare i ett halvår, och det borde kunna bli stormigt när efterträdare ska utses om stockholmsfalangen utmanas. Jag har gott hopp om att Moderaterna kan komma att förlora rollen som näst största parti innan man är färdig med sitt nybygge.

Sverigedemokraterna kommer att gynnas av valframgångar för konservativa partier runt om i Europa. Dansk folkeparti ligger nu närmast att ta statsministerposten i Danmark nästa år. (Kan Löfven ens skaka hand med en statsminister Kristian Thulesen Dahl utan att Twitter drevar och de rasifierade demonstrerar sin kränkthet?) Åkesson bör prioritera goda förbindelser med DF nu när de ligger så nära att få regeringsansvar.

Valframgångar för UKIP vore en stor hjälp, i synnerhet om UKIP släpper in SD i sin partigrupp. I Frankrike är det väl val till halva senaten nästa år tror jag, men ännu mer intressant är att de övriga partierna har börjat tala om en översyn av EUs uppgifter, och Sarkozy har t.o.m. talat om en ny schengen-överenskommelse som skulle kasta ut Sverige om vi inte skärper vår flyktingpolitik. Det där ligger i en utopisk framtid men bara att man talar om det är gynnsamt för vårt politiska klimat.

Problemet för SD är dess isolering, men den kan faktiskt brytas nu efter valet om SD blir största parti i en del kommuner, och näst störst i en lång radda av kommuner. Att alla dessa kommuner skulle kunna få en ledning utan att SD hamnar i koalition med M i vissa kommuner ser jag som otänkbart. Därmed är steget kort till att samma sak händer på riksplan.

(Man kan väl lägga till att det kommer bli svårt för Moderaterna centralt att förhindra samarbete på lokalplanet när partiet står utan ledning centralt och de som ingår i interimsledningen har förlorat all auktoritet efter ett katastrofval.)

Ja ungefär så ser framtiden ut - normaliseringen för Sd börjar ute i kommunerna - det finns ett tjugotal kommuner i Skåne / Blekinge där Sd mycket väl kan bli största parti eller näst parti och definitivt kommer att bli kungamakare.

Och som du säger - hur skall den massinvandringsvurmande partieliten i fjollträsk kunna fjärrstyra sina pressade lokalavdelningar när de själva marginaliseras och förlorar sin auktoritet, trovärdighet och rent utav representation i riksdagen?


På massinvandringsfronten i det massinvandringsförespråkande M hörs dock intet nytt:

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt...al_3633758.svd

Mp flört samtidigt som man försöker upprätthålla den strid mot S och LO som allt fler väljare skiter fullständigt i - gårdagens politik förklarad av morgondagens M ledare.

M kommande ledarduo efter dödgrävaren Reinfeldts avpollettering klargör vad som gäller, skall gälla och kommer att gälla i framtiden.

Vi får väl se vad det är värt framgent när 1/3 av deras riksdagskollegor röstas ut och man förlorar regeringsmakten, dussintals landsting och tjogvis med kommuner.

Jag tror antalet mottagare blir begränsat liksom trovärdigheten och entusiasmen för budskapet.

Så djupt sitter tankarna om globaliseringens kraft, de öppna gränserna och upplösningen av nationalstaten att man med öppna ögon fortsätter kursen mot sitt eget partis undergång.