Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Fast nu var det en jude med i Fanny och Alexander, spelad av Erland Josefsson.
http://www.youtube.com/watch?v=JHa-J1gXDiE

Tvärtom är det så att FulaGubbens observationer överensstämmer med mina egna. Svenskarna är ignoranta och omedvetna, men de är inte korkade. Ointresse för den politiska utvecklingen är ett mycket större problem än det icke-existerande insupandet av vad som hävdas i etablerade medier. Migrationspolitikens konsekvenser är så fatala att uppmärksam läsning av traditionella morgontidningar räcker för att man som psykiskt friskt ska välja att bli Sverigedemokrat. Massmedias förmodade hjärntvätt av svenska folket är ett överdrivet fenomen, samt en snuffefilt för de "judemedvetna". Tvärtom är det så att om fler konsumerat mainstreammedia samvetsgrant och fokuserat hade SD varit ännu större än vad de är idag. Pusselbitarna finns där.

/SD-trollet

Alldeles riktigt. Just denna typ av aktivister måste Kyrkan rena sig ifrån om den skall överleva.

När man, efter snart ett sekels ihärdigt arbete, bara lyckats samla 2000 anhängare så behöver man nog alla snuttefiltar man kan få.

"Korkade" är ett begrepp jag inte skulle använda om svenskarna i stort. För att vara korkad krävs det att man visar att man inte kan förstå, eftersom man är för dum, snarare än att man inte förstår för att man inte bryr sig eller orkar bry sig. Du och Fula Gubben är korkade, eftersom ni visar att ni inte kan förstå. Gemene svensk är snarare irrationell, omedveten, oförnuftig och omedveten.
Det finns ingenting som talar för det du säger. Rent allmänt är det så att de "mediekonsumerande" skikten av befolkningen också är de mest politiskt korrekta. Du ljuger och hittar på.

Människor bygger sin förståelse inte enbart - och (när det gäller sociala frågor) inte ens främst - genom att grundligt utvärdera tillgänglig evidens och lägga pusslet mha pusselbitarna. Vi akttar hur *andra* människor reagerar, inte minst de som är ledare .

MSM kommunicerar kraftfullt, att det är ingen ko på isen. Svenska politiker och svenska journalister säger kraftfullt att tja, det finns kanske lite skönhetsfläckar.... men det är ingen fara - problemen kan framgångsrikt hanteras.

Tveksamheten hos gemene man ökar om svenska politiker verkligen kan det - varför SDs opinionssiffror ökar - men den fulla, förfärliga vidden av etablissemangets orättfärdiga övergrepp mot befolkningen är svårt för de flesta människor att föreställa sig. Sverige är ett högtillitssamhälle.

Man ser ganska ofta, att någon som just upptäckt etablissemangets samvetslösahet skriver: Men hur kan de (politiker och journalister) se sig själva i spegeln?

Du höjer och höjer tonläget, men har inget att komma med mer än dina egna åsikter, som mest går ut på att du föraktar alla som inte tycker som du. Inget som imponerar.

Vad gäller social erfarenhet har Fula Gubben via sin yrkesgärning som konsult samlat på sig en empirisk bas av fikarums-snack och Svensson-gnäll som är bredare än 99% av svenska befolkningen. Det är just dessa 20 år som jag tillbringat vid 100-tals fikabord på flera dussin svenska företag ihop med 1000-tals medelklass-svenskar som gör att jag känner att jag kan tala med viss auktoritet om hur "folk" resonerar.

- Nej, "folk" är inte korkade utan rationella, lite lätt skeptiska, men (tyvärr) trög-rörliga om det inte omedelbart påverkar dem själva.

- Den s k vardags-rasismen är oerhört vitt utbredd, även om folk är försiktigare med vad de säger i större sällskap.

- Det mesta snacket handlar om sommarstugor, sport och internt skvaller, men saker som t ex vad som sker i Egypten kommer också upp, och den som är bäst påläst informerar övriga om läget, och en svensk fikarums-konsensus uppstår. Det är ingen dålig kvalité på dessa diskussioner.

- Föraktet för media och journalister är också vitt utbrett. TV-nyheterna ges däremot onödigt stor trovärdighet.

Ett enkelt sätt att förstå det moderna samhället är att se det som ett ägg, snarare än en klassisk pyramid. Längst ned i ägget finns de lättlurade idioterna i fårskocken som tror på auktoriteter så länge dessa verkar "goda" och saknar förmåga till kritiskt tänkande. Denna grupp är emellertid betydligt mindre än vad många tror, och utgör kanske inte mer än 5% av befolkningen. Den stora massan vanliga svenskar finns högre upp i ägget och utgör en mycket större andel än femfemmorna i botten.

14.6% för SD visar att man nu nått långt in bland "vanligt folk", vilka tydligen förstått vad som är bra för dem.

Jag instämmer i stort i din beskrivning om fikarum-diskussioner. Med den lilla reservationen att jag erfarit att trots den vitt utbredda vardagsrasismen som man tar del av, så håller folk kvar vid sina gamla valda partier. Typiskt i mitt liv har varit att äldre gubbar talar högst och hårdast om invandrare, naturligt då dessa har störst mandat på många ställen, men ändå kvarstår som socialdemokrater eller vad de nu röstat på i sina liv. Dessutom har vissa uttryckt stark kritik mot sitt nuvarande parti, t.ex S, och beklagat sig över att dessa inte agerar som personen vill. Trots detta väljer personen ifråga att inte byta parti, utan väljer hellre att stanna kvar i hopp om att partiet återigen en dag skall agera i likhet med personens åsikter och tycke.

Givetvis är detta endast min högst personliga åsikt, som kan variera från person till person, men ändock tycker jag mig ha sett detta mönster på fler än ett ställe.

Vredesmodets slutsats: Det går att med våld lära gamla hundar att sitta, men det tar fan så lång tid, och ibland stannar gamla hundar kvar i hopp om att saker löser sig självt.

Ja, detta skulle kunna vara en dokumentär om hur visst väljarbeteende kan arta sig. https://www.youtube.com/watch?v=Xwd7E4VZwv0

Nå, vi får väl se vad som händer. Man måste inse att partival är en något komplicerad process, och som jag inte vet själv hur jag skall rösta så skall jag inte moralisera över andra.

Ja, men inte i dealj - vilket va det jag skrev. Man kan lyfta fram aspekter av det förgångna, men förutsättningarna kommer alltid vara förändrade på grund av att livsförutsättningarna är förändrade. Man kan t.ex. inte återuppväcka den komplexa och innerliga folkkultur som fanns i Sverige före urbanisering och industrialisering, på grund att folk inte lever på landet längre och livsstilen därför framstår som obegriplig. Däremot kan man efter bäst förmåga återuppliva och hålla fast vid det som går att hålla fast vid, typ; midsommar kan man fira, men däremot blir man nog nödd och tvungen att ge upp alla kunskaper och ritualer som har med höstslakten att göra.

Utmaningen är inte att återupprätta ritualer som har med höstslakten att göra, eller ens att bevara midsommarfirandet, utan att återupprätta den svenska etnicitetens kontroll över ett visst territorium som har varit i vår ägo sedan 1600-talet och som vi nu ger ifrån oss bit för bit.

Edit. På tal om något helt annat så har Aftonbladet nu en artikel som man tror kommer att fullständigt krossa SD. Jimmie Åkesson kan inte ens uttala sin egen boktitel.
Ett totalt avväpnande svar av JÅ som säkert 99,5 procent av befolkningen kan identifiera sig med. Hade han däremot varit expert på hur latin ska uttalas (är inte konventionen att vi uttalar det hur vi vill eftersom latin inte är ett levande språk?) så hade han däremot riskerat att förlora sympatier, men sån't fattar inte Aftonbladet.

Sakerna går hand i hand. Problemet med svenskarna är att vi inte vet vilka vi är eller var ifrån vi kommer, ty vi är helt hjärntvättade av modernitet och annant trams. Man ska absolut försöka bevara så mycket av den ursprungliga kulturen som det bara är möjligt, och ur den hämta stolthet och glädje. En renässans för svenskheten vore önskvärt - däremot kan man inte återskapa ett hädangången samhälle i detalj. Jag tror inte att ett totalt återupprättande av det homogena Sverige är möjligt - däremot tror jag att svenskarna som särpräglat folk kan överleva in i framtiden, om vi återupprätta relationen till vår historia och vår kultur.