Citat:
Ursprungligen postat av
PannaSnook
Efter att ha läst BBs kommentarsfält är det uppenbart att många som samlas kring Anna Book-tråden här och kring inläggen på BB om henne har personliga negativa erfarenheter som våra känselspröt reagerar på. Och att det finns många som inte alls fattar att hennes anhöriga är sårbarast.
Jag tycker det pekar på att det är viktigt att de som inte har direkta nära egna erfarenheter av dylikt behöver förstå att sådant här måste uppmärksammas mer. Många med liknande problematik som Anna är dessutom utåt sett betydligt mer högpresterande än henne (min egen morsa är tandläkare och var även SACO-ordförande).
och därför är de inte sällan svårare att upptäcka vid ytlig kontakt än den stereotypa psykiskt störda personen. Att den som står utanför omöjligt kan ha hela bilden klar för sig och bara för att personer som Anna kanske syns och hörs betyder det INTE att det är de som är i mest omedelbart behov av stöd. De är ofta obehandlingsbara pga oförmåga till självinsikt.
Att barn till sådana här föräldrar behöver mycket stöd för att kunna få fungerande liv själva. Det handlar långt ifrån bara om skvaller och ”näthat”.
Precis så. De flesta av oss som länge följt denna tråd verkar ha just personliga erfarenheter av Annor gemensamt. Inte sällan känns det destruktivt att se på – roas, förfasas, chockas (trots att hon är så otroligt förutsägbar) och provoceras av Annas bravader. Samtidigt har det också gett mig någon skev form av tröst att läsa den här tråden, att upptäcka att så många andra följer den på grund av liknande barndomsupplevelser. Förjävla skadat, men åtminstone skönt att skratta åt eländet.
När sen nån oinsatt då och då dyker upp för att ta Anna i försvar och tillrättavisa övriga användare här... jisses. Hade Anna varit sådan hon kanske kan verka om man bara sett henne i lite skit på tv, dvs dramaqueen men "trevlig", hade den här tråden varit ganska död. Men så är det inte. Anna är genuint elak. En fruktansvärd människa.