Barmhärtighetsmord? Läkare friad av Solna Tingsrätt 21/10 -11

Jag har ett minne men vågar inte ta gift på att FUP kan beställas som CD från Solna Tingsrätt för en mindre summa kanske hundra spänn eller så.

Det tror jag inte om de inte har ändrat sig senare.
Papperskopia för ca 1000 kr var den info som gick ut när den blev offentlig.

Men det kan väl alltid vara värt ett försök? Notera att Bustopher beställde från Polisen, men det är inget som säger att Solna Tingsrätt skulle vara lika njugga.

En liten fråga till er som vet mer om spädbarn än jag och en följdfråga:

Av LHW:s sammanställning framgår det att flickan den aktuella dagen fått bröstmjölksersättning (ent-pre NAN hy) 60 ml klockan 09:40 och 12:43. Därefter finns inga noteringar om mat. Som bekant innehåller FUP:en ett antal förvirrande och motsägelsefulla beskrivningar i förhören av de närvarande (anhöriga, läkare och uskan) beträffande huruvida flickan under kvällen sondmatades eller inte. En intressant observation är då att enligt obduktionsprotokollet innehöll magsäcken "…*c:a 20 ml tunnflytande vätska".

Fråga: Kan dessa 20 ml härröra från matningen klockan 09:40 och 12:43 eller är det sannolika att det är "mat" som hon fått i samband med den beramade sondmatningen under kvällen? Gissningsvis någon gång mellan runt 21.

Följdfråga: Varför har inte maginnehållet skickats till laboratoriet i Linköping för analys?

Men, tyvärr är inte saker riktigt såsom Ni tror. En sökning på google.com ger (idag) tillgång till FUP i aktuellt mål. Det har vare sig att göra med frågan om det finns någon teologisk övertygelse (likt eloge föreskriven med lydelsen om "Den Enda Sanna Tron",) eller att åklagaren (i dagsläget) önskar "strypa debatten" (såsom av Bustopher antyder)...

FUP finns för den med medelmåttiga fattningsgåvor att tillgå på internet, samt för den med blygsamma ekonomiska insatser - att beställa i digitalform hos tingsrätten i aktuellt mål. Ibland är den enklaste vägen underskattad. Men jag kan som eloge tidigare i tråden påtalat - vara en idiot. Därmed inte att lita på.

Jag fick heller ingen rätsida på det där, dvs om barnet fick mat på kvällen eller ej (däremot är det fullständigt orimligt att sondmata en patient som skall dö vilken sekund som helst, men det talar väl för att de anhöriga har varit extremt påstridiga). Rent allmänt kan man säga att en döende människa kan ha extremt förlångsammad peristaltik. Magsäcken utsöndrar ju också vätska (saltsyrelösning) men jag vet inte hur mycket det blir i småbarn, dvs. om det är normalfynd eller ej.

Men man hade väl inget skäl att analysera den vätskan med den brottsfrågeställning som var för handen vid obduktionen, och egentligen inte heller senare. Förstår inte med vilken misstanke man borde ha analyserat den, man brukar ju inte ge tiopental per os.

Nu föreligger det dock en väsentlig skillnad mellan juridik och medicin. Juristen ska tillämpa en nationell lagstiftning och har inte så särskilt mycket hjälp av att läsa en vetenskaplig artikel från Usa där amerikanska regler tillämpas. Vi har helt olika rättssystem, t.o.m. olika slags rättskällor. En människokropp i Sverige ruttnar dock lika snabbt som en kropp i Guatemala, och en diabetessjuk patient här borde väl reagera ungefär likadant som en rysk patient på en ändrad kost.

En delförklaring till det mindre intresset hos jurister kan alltså vara att man har ganska så mycket mindre att vinna på de här systemen än vad de andra yrkesgrupperna har.

Jag tror inte att vi är en så homogen grupp att det går att hitta en gemensam grund för vad vi tycker, men låt gå:
Jag är ingen kalenderbitare på haverikommissioner... Men såvitt jag förstår så utreder väl en haverikommission orsaken till att en olycka inträffat. Man kan i en sån utredning också slå fast att någon eller några människor bär skuld till att olyckan inträffade, t.ex. glömt att fälla ner bogvisir, surrat last dåligt etc. Men haverikommissioner har inte - såvitt jag vet - mandat att utkräva ansvar. Den biten ligger fortfarande kvar på domstolar befolkade av jurister.

Dvs. jämförbart med det här fallet. PRA utreder vad som har hänt såsom ämneskunnig expert (intar samma roll som en haverikommission, eftersom hon är bara en person tar hon in ytterligare hjälp, GT). Det hon kommer fram till underkastas rättslig prövning av åklagare / domstol.

Vad jag vill säga är inte att haverikommissioner är fel på något sätt, utan endast att inkompetens förekommer på alla nivåer, och enbart att omorganisera hur de ämneskunniga experterna tillfrågas kommer inte råda bot på detta. Grava fel förekommer tydligen även i rapporter av haverikommissioner:
http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&task=view&id=2014&Ite mid=34
http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?artikel=2459237

Om man istället skulle ha haverikommissioner som utför det arbete som nu anförtrotts åt RMV och PRA - så skulle detta innebära ökade kostnader och förmodligen skulle det ta längre tid. Kanske skulle rättssäkerheten öka (jag är dock osäker på det), men som bieffekter skulle alltså handläggning av ärendet ta längre tid och kosta mer. Jag kan tänka mig att som anklagad läkare så finns det ett värde i sig att utredningen tar slut.


Därför att det finns ett behov av förutsebarhet hur man kommer döma, och som i vart fall jag tycker förutsätter att man är juridiskt skolad och tillämpar en juridisk metod. De här yrkesgrupperna du nämner passar bra som sakkunniga och expertvittnen etc, men inte att själva avkunna dom. Det jag kan tycka är synd är att vi inte har de här rediga, vanliga sunt-förnuftsmänniskorna som jury eller liknande istället för de helt hopplösa nämndemännen.


Beats me. Självklart bör polisen anlita sakkunnig hjälp. Det är litegrann som att förhöra någon som bara pratar polska. Varför skulle polisen göra ett sånt förhör utan en tolk? Man kommer ju inte begripa vad den man förhör säger. Samma sak här.


Nej, det vore ju fint. Vad jag säger är bara att haverikommissionstanken - eller modellen med SoS som anvisar experter, tror jag det var Datja som förespråkade - inte borde spela någon större roll. Om PRA tagit sig till den position hon har idag så skulle hon kunna göra det även i en sådan organisation.

P R A har ett rykte om att aldrig vika sig så ............
Jag tror varken en polis eller åklagare har en chans att ifrågasätta henne. Hon kan det mesta om intensivvård av prematurer, journalföring, dokumentation och inte minst inom rättsmedicin.
Jag tycker nog att det verkar vara något tragiskt över henne och den illvilja hon visar för andra specialister och kompetenser.
Återigen förhöret med henne är en sorglig läsning!

Tack för förtydligande!

Nu talar vi 15 oktober 2008 och då fanns så vitt jag funnit inga som helst (konkreta) misstankar om att flickan utsatts för någon form av förgiftning. Då var det sviterna av hjärnblödningen som gällde men tydligen ville rättsläkaren för säkerhets skull göra även en rättskemisk undersökning och beställde därför en standard screening av blod och urin på narkotika, läkemedel och alkohol. Thiopental hade överhuvudtaget inte nämnts vid den tidpunkten.

Vad jag kunnat se av de rättsmedicinska rapporter som finns tillgängliga via internet och litteraturen så är det rätt vanligt att man även analyserar maginnehållet. Att man inte gjort det i det här fallet är litet synd eftersom det (kanske) skulle kunnat kasta litet ljus över det här med matningen under kvällen. På den punkten är ju förhören virriga och motsägelsefulla och detbgör att man måste ifrågasätta vem som egentligen sett vad. Det här bör ha varit en så pass distinkt händelse att man kunde förvänta sig rätt samstämmiga uppgifter. Så är det nu inte och då undrar man naturligtvis hur det är med annat som de närvarande påstår sig ha sett. Därav min fråga.

Som du ser i det stycke du citerade av mig så skrev jag att en friande dom "i viss utsträcking", och "i någon mån" talar för att systemet fungerar. Jag menar inte att det räcker för att vara helt rättssäkert att den enskilde i slutändan frikänns. Oskyldiga ska inte behöva gå och vara anklagade för brott och kanske t.o.m. utsättas för tvångsmedel (häktning, hämtning på arbetsplatsen osv).

Jag tror inte någon inom rättsväsendet lugnt lutar sig tillbaka med att ha använt makt mot en oskyldig. De har säkert även inom åklageriet värdeord, nöjd-medborgar-index osv och som de högre cheferna ska piska i alla att förska bidra till att förbättra.

Det system vi har i samhället idag för att pröva den här typen av frågor är att gå via domstol. Domstolen slår fast skuld, eller friar därför att åklagaren inte klarar att leda i bevis. Jag har faktiskt ingen förståelse till varför läkare skulle undantas från att kunna bli dömda för brott som de begår i tjänsten. Liksom alla andra ska de dock inte dömas när de inte har begått brott, och helst inte heller utsättas för misstanke och brottsutredning. Det är ett rimligt krav. Oavsett yrke.

Jag ska återkomma litet mer till de övriga delarna i ditt svar. Just nu måste jag iväg för att ta tag i litet annat men jag kunde unte låta bli den här:

Om det nu är så att omsorgen gäller att med en "haverikommission" skulle "… handläggning av ärendet ta längre tid och kosta mer" förstår jag inte varför det inte ställs krav på att skrota systemet med haverikommissioner helt och i besparingssyfte och istället överlåta även de ärendena åt de lokala poilsmyndigheterna.

För övrigt så anser i vart fall inte jag att PR-A + GT + JA fyller rimliga krav på en "haverikomission" i det aktuella fallet. De har ju allat tre själva sagt att de saknar erfarenhet av en thiopentalkoncentration på den aktuella nivån och de har heller inte kommit med någon förklaring eller ens ett allvarligt menat försökt till förklaring till hur det gått till. De är säkert OK på att analysera läkemedel i blod och bedöma utseendet på mänskliga organ men de är uppenbarligen inte lämpade att utreda vad som hänt. Resultatet av deras undersökningar är lika mycket värda som fyndet av ett tappat bogvisir eller en förvriden stålbit från en flygkrasch men för att komma därifrån till en förklaring till hur det man funnit egentligen uppstått krävs uppenbarligen annan sakkunskap.

Som du verkar ha förstått så förespråkar jag inte att den typen av utredningar läggs på vanliga poliser.

Sen är det ju naturligtvis en sak att välja en lösning som är billig "i besparingssyfte", och något helt annat att uppmärksamma att det finns en kostnadsaspekt. Jag är alltså inte en förespråkare av billighetslösningar som gör att Sverige inte känns (är) rättssäkert.

Däremot finns ett egenvärde i att ett utlåtande kan komma någorlunda snabbt. Och det är inte heller dåligt om kostnader kan hållas nere. Och har vi då sammantaget ett tillräckligt rättssäkert system, och förbättringen av rättssäkerheten endast blir marginell med haverikommissions-modellen, ja då tycker jag det talar emot en förändring.


Nej, fast egentligen skulle det väl inte heller gått att hitta någon expert som har erfarenhet av tiopental på den aktuella nivån ens om det vore i en haverikommissions-form, då detta aldrig förekommit