Vi som tänker bli nyktra (alkohol)

Grymt bra jobbat! Låt nu dessa 5 månaderna förvandlas till 12 års nykterhet också =)

Har rökt cannabis och druckit varje helg i drygt 1 år och på loven så har de varit mycket mer.
Har haft uppehåll nu i 3 månader men det börjar kännas jobbigare och jobbigare, ser inte fram emot sommaren då jag vet att mina kompisar kommer röka mer då. Känner att jag vill egentligen röka men har lovet föräldrarna att inte röka mer(jag är 19 år). dom tycker det har gått överstyr vilket jag också tycker att de blivit en period.
aja, ville bara snacka av mig...ska fortsätta vara nykter

Hejsan, vill bara lägga till mig i klubben. Har bestämt mig för att det får vara nog nu. Var med om en kväll för några veckor sedan då jag hamnade i Delirium Tremens. Värsta tillståndet jag befunnit mig. Det slår lätt en AT efter en veckas race på amfetamin. Låg och skakade och grät av smärtor på golvet, min sambo fick släppa mig till sängen och ringa vårdcentralen. Drog ner på spriten i typ 4 dagar men hamnade snart igen på samma konsumtion.

Nu räcker det. Jag mår skit varje dag, är konstant trött och det känns som jag börjar bli dement. Glömmer av saker och har svårt att skilja på verklighet och drömmar varenda dag. Inget av dessa har någonsin hänt förr. Jag är 23 år och borde vara i bra mycket bättre skick.

Jag vet att jag är beroende. Detta bland annat eftersom jag tycker det är precis lika gott med alkoholfri öl som starköl. Ändå föredrar man givetvis alkohol för att slappna av. Alkoholen får mig även att ta för mig av det mesta i drogväg som ligger framme på bordet på fest. Tyvärr faller ja i en kategori som knappt behöver sällskap för att uppskatta en ordentlig fylla. Jobbar mycket utomlands och satt häromveckan på ett hotellrum i Wales och drack vodka rakt ur flaskan och grät över hur jävla patetisk jag var.

Jag uppskattar även sprit hellre än öl eftersom det "slår" hårdare. Ölen gör mig bara illamående eftersom ja oftast dricker så fruktansvärt stora mängder.

Nu åker all sprit ut ur lägenheten och investerar istället pengarna i en jävla massa böcker bland annat. Jag ska bli normal i huvudet igen. Alkoholen har spelat en central roll i mitt liv alldeles för länge nu.

Glömde givetvis fråga hur det går för er andra i tråden, även om den vart inaktiv ett tag Man ska inte bara tala om sig själv!

Varit drogfri i 5 dagar nu... Första gången på TVÅ jävla år som jag lyckats... Har gått på Opiater konstant och -09 så var jag nog inte ifrån Opiaterna i mer än 3-4 dagar på HELA året! I början gick jag på Tramadol som senare byttes ut mot sub! Efter det så övergick det till Fentanylplåster, oxy mm.... Spårat ur väldigt mycket senaste månaderna med skulder osv! Känner mig väldigt motiverad att sluta och smärtorna i kroppen börjar gå över, och konstigt nog så känner jag mig ganska OK... Riktigt förvånad då jag tidigare nästan flippat ur av ATn..

Idag kände jag energi för första dagen utan Opiater på 2 år och har lagat mat, diskat samt utfört lite trädgårdsarbete osv... Är positiv för framtiden men vet att återfallsrisken är jävligt hög men jag ska verkligen kämpa nu! Less på att jaga Opiater dagligen och förnedra sig så som man gör ibland för att komma över skiten... Kommer att uppdatera hur det går för mig framöver!

Må väl alla!

Skönt att du orkar sätta dig vid datorn och till och med skriva ett inlägg!

När jag slutade med tramadol och sub var det ett helvete första veckan och andra veckan var bara tråkig, men orkade fortfarande sätta mig vid datorn.. men absolut inte skriva något

och nu när jag bara tar tjack och alkohol i princip så sätter jag mig inte ens vid datorn dom nyktra dagarna..både nojig och känns bara jobbigt och förjävligt tråkigt.
Man svarar inte i telefonen och knappt på sms heller..

Är helt på att bli nykter från alkoholen nu och jobbar stenhårt på det! och så tjacket försöker jag dra ner på, och håller mig bara till concertan och de fungerar som humör och motivationshöjande för tillfället!

Jag har själv slutat och det funkar hur bra som helst. Jag tror man behöver förstå hur farligt och onödigt det är för att kunna sluta och hålla sig ifrån det helt och hållet.

Jag har nästan tappat kontakten med alla mina vänner för det ända dom gör på helgerna är att dricker och det går inte att umgås med onyktra personer när man själv är nykter.

Synd att hela Sveriges befolkning stirrar sig blinda på missbruket. Man drar ju sin egen gräns till missbruk, min gräns har sjunkit rejält sen jag började tänka utanför lådan och förstå hur trångsynt man var.

Folk tycker att till exempel: hosta, feber eller lätt förskylning är farligt och borde ta det försiktigt framöver tills det är över, men när man spyr, vilket är en MYCKET allvarligare och synligare signal som även ger mera konsekvenser ifrån kroppen att något är snett; "Det som alla andra gör, är normalt".
Det är ju som sagt ett gift!

Kan ju tillägga att mitt bank konto har blivit fet samtidigt som att jag inte missat NÅGOT som hänt på fest när jag stannat hemma eller gjort något annat, det händer ju bara samma sak varje gång, kanske någon ny tjej eller någon ny som däckar, nu pratar jag inte om dom som aldrig kommer ihåg något. Det kommer ju knappast att hjälpa mig i framtiden.

Ursäkta om du går vilse i texten, jag redigerade lite hit och dit.

Håller med om precis allt du skriver. Är så jävla less på det där. Alltid är de samma jävla visa. Komma till förfest, dricka sig full, gå till krogen, minneslucka, bränna pengar, fyllekäk, gå hem, somna och sen vaknar man. Noll variation på festandet.

En fråga bara, jag har den senaste veckan upplevt ett visst fysiskt obehag såsom illamående, huvudvärk, ångest, skakighet och känslan av att "det saknas något". Är detta något du känner igen och vet du hur länge man bör räkna med att det är så?

Still going strong!

Väldigt bra inlägg.

Jag har aldrig känt att jag har haft ett alkoholmissbruk. Jag har inte känt att jag behöver dricka. Däremot kan jag inte hantera alkoholen när jag väl dricker, och har jag alkohol hemma så dricker jag upp den. Ett barskåp hade jag inte klarat av att ha. Detta har givetvis lett till en del problem. Under min värnplikt vaknade jag upp på logementet en lördag utan att ha något minne alls av kvällen innan. Hur jag tog mig till logementet från staden har jag ingen aning om. Nån gång då jag jobbade var jag på fest en söndag och trodde jag kunde hålla drickandet på en nivå så jag skulle vara nykter inför nästa dag, så blev det inte. Jag har vandrat förvirrad genom en stad och ut på en leråker (förmodligen korsade jag då ett par väldigt trafikerade vägar, lite pinsamt sätt att dö på) utan att ha någon aning om var jag var. Jag var på fest i en lägenhet ett par trappor upp en gång och fick nån jävla fylleångesttanke om att hoppa från balkongen. Jag har rätt många mer händelser att nämna, men de skäms jag mer över och jag tror poängen går fram.

Jag har aldrig känt att alkoholen har varit till min fördel då jag gått ut. Ändå har jag druckit.

I början av februari i år tog jag beslutet att sluta dricka helt. I mars drack jag ett sexpack under en veckas tid (så en öl om dagen). Nu känner jag att jag kan hålla mig från alkohol, men i början av uppehållet insåg jag att jag kanske var mer beroende av alkohol än vad jag tidigare trott. Jag är glad över att jag kom till denna insikten innan det eskalerade.

Jag vill inte döma andra. Det finns säkert männikor som kan hantera alkohol, jag är inte en av dem. Jag hoppas att jag om ett par års tid kan se tillbaka på tiden som gått och säga att jag lyckades hålla mig från alkoholen. Förhoppningsvis dricker jag aldrig igen, men den typen av löften har jag kommit med tidigare. Nu känns det dock annorlunda på något sätt.

Jag har en polare som avstått alkoholen i ett par år nu. Han har varit något av en förebild för mig. Att se att någon annan i min närhet har självdisciplin och klarar av det har motiverat mig mer.

Det här kändes bra att skriva Jag önskar alla er som vill sluta, lycka till. Efter att ha läst denna tråden inser jag hur illa det kunde gått om jag fortsatt i samma mönster som tidigare. Denna tråd har givit mig mer motivation till att vara nykter. Återigen, lycka till!

still going strong! Undantaget är totalt 3 treo comp (1st idag och 2st i förrgår pga smärta i benen.) Dock ingen fara då jag behöver minst 15st för att få ett rus!

Så ja, still going strong!

Återigen inspirerad av den här tråden gjorde jag ett nytt försök, den här gången höll det i två veckor faktiskt, men i torsdags var det dags för ett fyra-dagars-race igen. Konstant packad från torsdag morgon till söndag kväll. Avtändningarna blir bara värre och värre, nu ikväll har jag i alla fall kunnat äta lite. Men det återstår ett par tunga dagar och (svettiga) nätter. Helt sjukt att man utsätter sig för det här gång på gång, men det händer något i skallen efter ett par veckor utan alkohol. Borta är minnena av hur jävla risigt man mådde förra gången, så nu kan jag nog ta mig en liten jävel...! Visst, troligt. Några dagar senare ligger man man och kvider igen.

Så förbannat korkat och onödigt.