Vi som tänker bli nyktra (alkohol)

Tjenare! Ny vecka, nya tag

Hur går det för dig?
mvh

Ja. Tar cola istället blir mkt billigare, man är mer klartänkt och köper inte en drink för 250 spänn osv

Ett år nykter nu. Tänk vad vackert livet kan vara.

Grattis, bra jobbat.

Tack så mycket! En stor fet kram till er alla som kämpar där ute!

Ja. Grattis. Ett år nykter är fan en evighet...

Tackar :-) Jo, ett år är en lång tid. Dock så tyckte man innan(när jag drack) att två veckor nykter var som ett helt år. Det känns helt enkelt inte så längre av naturliga skäl.

Det måste ju handla om hur fan du själv tänker. Du kan ju inte ha varit nykter ett år p.g.a någon annan person. Jag är själv alkoholist och sitter och super nu. Jag vet fan inte vad det handlar om. Jag kanske inte har supit färdigt än...Jag har slutat att förvånas över någonting i mitt missbruk. Om jag super bort 1500 kronor på en vecka så är det ändå ingenting jag kan göra något åt.

Jag har blivit alkoholist precis som vissa blir rökare eller snusare...

Jag är nykter för att jag själv vill vara det. Jag är färdig med drickandet. Bestämde mig för att värdera saker annorlunda samt fylla livet med bara bra saker(motion/bra kost/bra relationer). Att ge det en chans och se vad som kan finnas där. Att ha tålamod, och där är jag nu.

Du har kanske,som du säger, inte supit färdig. Ibland måste man kanske det? Men det kan också vara så att du har, likt mig, tappat bort dig i livet. Slutat älska dig själv och fastnat i det där destruktiva hjulet som bara snurrar på. Hoppas att du hittar ut ur det.

Älska mig själv. Hur fan kan jag älska mig själv?? Det är fan omöjligt. Jag är så jävla trasig så att jag inte ens skulle kunna ha sex. Så djävla sjukt är det...Jag kan inte få fanskapet att stå....Det ända som spelar någon roll är alkoholen...

Skummat igenom några sidor och har förstått att det finns ordentliga f.d supare här.

Jag har en fråga:

Är mellan 20-25år, dricker inte ofta nu men gjorde det förr. När jag drack förr, drack jag mycket och blev rejält berusad. Nu, på senare år dricker jag långt ifrån lika ofta men i ungefärliga mängder som förr.

Som en utekväll förra helgen. Jag drack en halv spritflaska fördelat på 2 grogg, 7.2% öl 2st á 50cl och två fisherman shots- inom en tidsram på 3-4 timmar.

Det jag grundar på är- när jag druckit denna mängd alkohol är jag relativt klar i sinnet, går rakt, upplevs nykter av andra men synar de mina ögon ser jag berusad ut. Det som däremot är mitt största problem är att om jag samtalar med en kvinna, som jag upplevs nykter av- kan jag säga rena dumheter till. Ex-
Du är ju fruktansvärt kär i mig, erkänn.
Fan vad du ser ut.
Feministjävel.
Det där gör du ju enbart för publicitet, attention whore.

Min hypotes är att min kropp har blivit tolerant under åren, men hjärnan och omdömet är inte toleranta.

Någon mer än jag som upplever det här?

Jag läser detta och det hade kunnat vara jag som skrev det för 76 dagar sedan. Jag hade levt med mig själv och alkohol uteslutande så ofta det gick i princip i två år. Jag var fruktansvärt trasig och hade gett upp. Det har hänt vidriga saker i mitt liv och självdestruktivitet och alkohol var mina synonymer numera. Jag har historia av överdoser och önskan om att dö så länge jag kunde minnas.
Jag vet inte var du är just nu i livet eller vad som har hänt dig. Men jag är mer på väg någonsin nu att ta tillbaka mitt liv och ge det hela en chans - utan alkoholen.

Det är det bästa jag gjort även om det inte alltid är en dans på rosor.
Det kan vara så att du inte har druckit färdigt, att du måste till ett vägskäl. Jag var där. Det var jävligt skönt att erkänna sitt problem, och ta hjälpen som finns. Tolvsteg fungerar inte för mig. Men jag är på öppenbehandling nu och tar antabus.

Håller med föregående talare om att två veckor DÅ kändes som år och dar när man höll sig nykter. Jag kan inte alls förstå hur närmare 80 dagar redan passerat.. Men JÄVLAR vad skönt det är att se ut och bete sig som en normal människa igen.

Jag trodde att jag var ett undantag. Just jag ska dricka alkohol tills livet tar slut, och leva ett misslyckat liv.. men NEJ. Jag är inget undantag och du är det inte. Livet ÄR bättre utan alkohol. Man måste bara ut ur skiten för att se med egna ögon. ALLA kan och alla borde. För livet med alkohol är inte bra för någon om det gått så långt till missbruk.

Du läser denna tråden, så du måste ha en inre längtan efter att bli nykter?
Ge alkoholen en spark i röven långt bort ifrån dig. Du förtjänar bättre.