Vi som tänker bli nyktra (alkohol)

Jag tror folket här på FB inte är ett dugg representativa för just alkoholister eftersom det ju är ett drogrelaterat forum i första hand. För min del har jag aldrig brukat några droger alls, bara provat cannabis några gånger för 10 år sedan eller så. Jag är högst laglydig och skulle aldrig börja deala med "skummisar" för att få tag i något annat som funkar. Alkohol är lättillgängligt och lagligt, så det är bara därför jag håller på med skiten. Skulle det förbjudas över en natt så vore det antagligen ganska lätt att sluta för mig.

Någon reell "abstinens" har jag inte heller när jag är nykter. Det är det som gjort det så svårt att sluta dricka. Man åker bara till systemet och ställer sig in kön helt enkelt, utan att hjärnan har något att säga till om. Det är som om någon annan bestämmer över en. Faktum är att det är svårast att inte dricka när jag mår riktigt bra.

Nu är jag inne på tredje kvällen utan alkohol i den här försöksomgången. Det känns väldigt bra faktiskt. Imorse mådde jag dock helt sjukt dåligt. Ont i hela kroppen och ett tryck över bröstet som heter duga. Antar att det är den totalrubbade balansen när alla organ plötsligt inte behöver arbeta under förgiftning.
Ikväll har jag motionerat lite försiktigt och det fick de värsta krämporna att mildras något. Men jag börjar verkligen känna den där bekanta tristessen knacka på dörren. "Ska det verkligen vara såhär tråkigt?" Det ska det nog, tills man fått skiten ur kroppen och vant sig.

Jag bävar inför helgen. Trots att jag inte kommer att träffa folk, men det är nästan det som är värst. Jag älskar att sitta och supa ner mig själv och inte behöva bry mig om att tiden bara går. Så jag måste planera in något att pyssla med.

Och på den femte dagen sket det sig. Fick panikångest och orkade inte med tanken på att sitta och stirra in i väggen en fredagkväll. Nåja, 4 nyktra dagar är bättre än inga alls. Det är bara att försöka bita ihop imorgon igen. Det SKA gå.

Hoppas ingen störs av min monolog. Jag tror det är många här som behöver motivation men inte orkar skriva själva. Jag vill också visa att jag inte är så jävla stursk och stark. Det är nog väldigt viktig att vara ärlig mot sig själv. Kanske det viktigaste av allt.

Nu ska jag drömma om en vacker flicka. Kämpa på där ute!

Dricker du nu?

Ja, tyvärr. Har avverkat en liter rosé 13-procentigt och är inne på en folköl av två inköpta. Jag gör ofta så att jag köper "en dos" på systemet och sen fyller på med folköl senare om jag känner att jag inte kommer att bli "färdig" med fyllan innan läggdags.

Det kanske inte låter som så mycket och det är det inte om man inte dricker så ofta. Men det här är min normala dagsdos, varje dag hela tiden. Det bryter ner kroppen och psyket sakta men säkert.

I alla fall är jag ganska lycklig nu och samtidigt väldigt motiverad att återuppta försöken att sluta, redan imorgon. Så länge viljan finns så finns också hoppet. Jag hade hellre varit nykter om det inte vore för tristessen och ångesten, som fanns när jag bestämde mig för att kliva in på systemet.
Inom en timme kommer jag att gå till sängs. Jag behöver inte mer alkohol än såhär. Hade jag haft mer hemma så hade jag dock fortsatt att dricka. Det är en märklig balansgång.

Helt korrekt, jag personligen försöker leva med en "endast dricka under helg" mentalitet, vilket innebär att jag endast brukar alkohol under helgdagar. Jag ser inte det som ett problem, tvärtom. Om du endast försöker hålla dig till alkohol under helgen, kan du leva som vem som helst.
Detta kräver dock att du försöker.

Lyckas du med det så är du nog inte särskilt allvarligt alkoholiserad. Jag vet alltför väl att det är omöjligt i längden för min del.

Nån som har tips på något man kan ta istället för alkohol för att ja, må lite bättre under första tiden man nyktrar till? Får sån ångest och tvångstankar(tål inte SSRIpreparat)

Förresten, om man söker hjälp för alkoholberoende, kan det ge några konsekvenser? Typ problem med att ta körkort, vapenlicens, jobb och så?

Med risk för att låta tråkig så är mitt råd till dig att bita ihop och härda ut. När man slutar dricka alkohol kan nykterheten till en början tyckas väldigt hemsk, men det värsta går snabbt över. Med detta vill jag inte säga att det är lätt att sluta dricka.

Läkare har anmälningsplikt om en person som har barn, körkort eller vapenlicens missbrukar droger, inklusive alkohol.
Barn och körkort är jag säker på, vapenlicens har jag bara läst på Flashback.

Jag har dock fått uppfattningen att de flesta läkare inte anmäler körkortsinnehavare till trafikverket eller vapenlicensinnehavare till polisen om de ser att patienten vill och försöker göra något åt sitt mittbruk. Arbetet är en fredad zon och din arbetsgivare får aldrig reda på att en anställd har sökt hjälp för alkoholism.

"endast under helg" kan även det vara ganska problematiskt. Pengar som ryker, idiot saker man gör/säger och saker som man tappar. Dessutom istället för normal fylla är det ett antal som istället super sig dunder raka då istället. Har man inga spärrar fungerar det sällan att bara supa på helgen. Brukar lätt ställa till problem iaf.

Jag får väl lov att rapportera lite hur det gick sen sist. Både bra och dåligt kan man säga.

Efter de fyra dagarnas uppehåll kunde jag inte hålla mig på helgen och drack fredag, lördag, söndag och måndag. Sen höll jag uppe i tre dagar, men nu sitter jag här igen. Just helgen är en svår nöt när man är helt ensam. Man vet att alla andra har det kul och trevligt och det blir en extremt svår plåga att åka hem och sätta sig och göra ingenting. Särskilt när man är trött efter arbetsdagen och vill ha något att trösta sig med.

Det positiva är förstås att jag ändå lyckades hålla uppe några dagar väldigt snart efter återfallet. Dessutom utan större problem och jag har mått väldigt mycket bättre än på länge. Hade helgen inte kommit så hade jag utan tvekan fortsatt nyktert.

Funderar starkt på att kontakta en läkare och försöka få Antabus utskrivet, för det skulle onekligen hjälpa att veta att det inte är någon idé att ens försöka dricka. Någon abstinens är det nämligen inte fråga om, utan bara tristess och lite lagom ångest som jag innerst inne vet att den går över rätt snabbt.

Vart vänder man sig? Vårdcentralen? Jag är som sagt en sån som aldrig har kontakt med sjukvården. Det var nog 10 år sen jag sist behövde ha med den att göra.

[quote=Elefantpung]Funderar starkt på att kontakta en läkare och försöka få Antabus utskrivet, för det skulle onekligen hjälpa att veta att det inte är någon idé att ens försöka dricka. Någon abstinens är det nämligen inte fråga om, utan bara tristess och lite lagom ångest som jag innerst inne vet att den går över rätt snabbt. Vart vänder man sig? Vårdcentralen?[quote]

Antabus hindrar dig ju bara från att dricka ett kort tag, eller så lär du dig några sätt att dricka på Antabus och har åter igen lurat dig själv. Du har ju problem, sök hjälp hos AA eller Länkarna eller någonstans där det sitter nyktra alkisar, de fattar vad du pratar om, en läkare, psykolog eller socialassistent kan inte dessa problem. Vad skall du med en hjärnskrynklare till? Du har ju inte problem med psyket, du är ju beroende av alkohol. Att det inte är abstinens det är frågan om bevisar att din kropp "klarar av" alkohol, tristessen går över... Varför börjar du om med alkohol då?
Jag har skrivit annat inlägg på FB och klistrar över det hit...

"Jag har supit i 25 år, först kontrollerat och socialt sedan okontrollerat och osocialt.
Jag har fått sparken från vartenda jobb jag haft och mitt konto hos kronkalle var oändligt stort. Jag fick tuppjuck och slog mig halvt fördärvad när kramperna kom, jag hade inget jobb, körkort, ingen bostad och inget egenvärde. Varje dag tackade jag Gud för att det finns alkohol i den här jämmerdalen, annars hade jag inte pallat att leva, så pissigt var mitt liv. Jag var helt styrd av alkoholen och började snegla på amfetamin när den enda molekylen sunt förnuft jag hade kvar frågade om jag ville ha mer problem eller om jag ville ha något annat... Allt annat var bättre än det jag hade! Jag har varit nykter och drogfri i 12 år nu och jag jobbar med missbrukare/beroende i behandling, ingen av de jag jobbar med kan sluta själva, en del tar återfall men många får ett bättre liv än de hade med alkohol/droger.
Jag läser trådarna här och blir mörkrädd hur naiva en del inlägg är, alla tror att det är en lek att supa o knarka och att ALLA kan lägga av den dag det inte är roligt längre, när det inte är roligt längre är det försent! Då sitter man fast i skiten och livet blir som mitt, det jag beskrivit. Det är lixom därför det är illegalt att droga, hade de hittat på alkohol idag hade det klassats som narkotika det också, gäller ju nikotin också. Ta en riktig funderare på hur du vill att ditt liv skall se ut, gör sedan det val du finner mest attraktivt och var beredd på att leva med det valet. BTW, jag har jobbat i behandling i sex år och varit med på 18 begravningar på jobbet sedan jag börjat, sedan är det mina gamla polares begravningar också som är många fler. Skulle inte byta en minut nyktert liv mot tio år med alkohol/droger idag!"

Mitt hopp är att detta tag räcker för att jag ska hålla uppe så länge att det blir svårare att återfalla.

Vad ska AA eller Länkarna hjälpa mig med, om inte på ett psykologiskt plan? Jag skulle aldrig drömma om att kontakta sådana grupper. Jag vill inte vara med i nån slags sekt där man ska intala sig hur kul och trevligt livet är inför varandra.

Alkohol är mitt substitut för ett socialt liv. Det är alltså knappast något jag behöver om jag har det bra i övrigt.

Jag har aldrig trott att det skulle vara lätt att sluta med alkohol. Jag har bara inte haft någon större anledning förut. Det är dock jävligt surt att det inte finns något vettigt ställe att vända sig till eftersom det är så enormt stigmatiserat att vara beroende av alkohol. Bryter man benet behöver man inte smyga med det. Det är bara att åka till sjukan och få det gipsat utan att någon frågar vad som hänt. Vill du sluta röka så går du till apoteket och inhandlar nikotintuggummin (om du inte har psyket att sluta rakt av), men vill du sluta dricka så måste du få eventuella mediciner utskrivna. Jag fattar verkligen inte detta. Det är som gjort för att man ska skjuta på det så länge så att det blir omöjligt att sluta. Man SKA tydligen skämmas. Hur jävla smart är det om man vill undvika att folk förblir alkoholister?