Även om jag som sagt kan uppskatta sättet som den är gjord på så stannar den inte kvar i min minnesbank något längre tag. Betyget blir en enkel tvåa.
2/5
Jag gav den förvisso en trea när det begav sig men så här ett och ett halvt år senare minns jag inte särskilt mycket av vare sig handling eller något annat. Det som dyker upp är en flashback på ett hotell och en skottlossning mot ett hus på landet i ett snötäckt landskap och... det är väl ungefär det. Charles Aznavour som spelar huvudrollen (och tyvärr gick bort 2018) lyssnar jag däremot på då och då, han har gjort en del bra låtar som t ex Désormais.
En konståkare med tuff uppväxt och ett väldigt skakigt förhållande med sin make kämpar för att bli världsbäst i en sport som motsätter hennes image.
För att vara en film om konståkning, vilket man skiter fullständigt i, så var den rätt så överraskande bra.
För den fokuserar minst lika mycket på hängivenhet, misshandel och känslan att vara oönskad.
Hur mycket av det som var sant vet jag inte men det kändes ibland som att dom spelade med ett säkert kort genom att inte riktigt framhäva något konkret om problemen som uppstår och vad alla hade för koppling till det.
Men annars var det väldigt bra framträdanden från skådespelarna och ett par få gånger riktiga guldkorn till musikval.
Hur det dock bryts till en berättarröst från diverse personers perspektiv kändes ibland överflödigt. Vissa gånger var det lite småsmart klippt till den metoden men andra gånger kändes det som att det hade räckt med att bara visa det istället för att även förklara vad man redan ser händer.
7/10
__________________
Senast redigerad av Kickex 2019-04-14 kl. 16:04.
Jag gav den förvisso en trea när det begav sig men så här ett och ett halvt år senare minns jag inte särskilt mycket av vare sig handling eller något annat. Det som dyker upp är en flashback på ett hotell och en skottlossning mot ett hus på landet i ett snötäckt landskap och... det är väl ungefär det.
Ja, jag vill inte säga att den var substanslös eller svår att få nåt grepp om men det var som att man bara inte riktigt fastnade för den. Händer ibland med filmer som egentligen är helt okej men slutkänslan blir mest meh.
Citat:
Charles Aznavour som spelar huvudrollen (och tyvärr gick bort 2018) lyssnar jag däremot på då och då, han har gjort en del bra låtar som t ex Désormais.
Det där var en trevlig upptäckt vilket jag tackar för! Hade ingen aning om att karln var en så pass bra sångare.
I en tid då man ännu inte skickat ut bamannade farkoster i rymden pågår fysiska tester på försökspersoner, meningslösa, farliga tester.
NASA beslutar sig för att skicka upp en tränad robot, som får namnet Tobor (robot baklänges).
Dock finns det utländska spioner, dom kidnappar professorn och hans sonson.
Professorn börjar, motvilligt, skriva ner hemliga formler, men han använder sin egen penna som även är fjärrkontroll till Tobor, som kommer och räddar dom.
Sedan skickas en rymdraket iväg mot Mars, styrd av Tobor.
Faktiskt en riktigt trevlig familjefilm som tyvärr blivit bortglömd. 3/5
Det här känns som ett svenskt försök till en tidig Martin Scorsese rulle eller något åt det hållet. Det är flera kända skådespelare, budgeten är inte jättestor, dom har tänkt till för att undvika en del klichéer och våldet är brutalt.
Medan jag såg denna film svängde "betyget" i huvudet på mig. Dialogen är, som ofta i svensk film, krystad eller ganska usel. Det finns undantag, men bättre dialog hade gjort mycket. Scenerna är av varierande kvalitet.. Allt ifrån intetsägande/dåliga till oväntat bra. Handlingen är inte alls lika förutsägbar som man först kan tro, filmen har ett "meddelande" utan att vara övertydlig och filmen fick mig faktiskt att känna något (vilket långtifrån alla filmer får).
Ingen jättelätt film att rekommendera då filmnördar kanske kräver mer och den är inte av intresse för folk som mest ser på såpoperor eller mainstream-filmer, men när allt var sett och klart var den faktiskt inte så dum.
Ung växeltelefonista dricker sig berusad, och vaknar upp i tron att hon begått ett mord.
Fritz Lang med en film som till en början verkar vara en ganska normal historia (om nu mord är normala).
Anne har just fått ett brev från sin pojkvän som är i Korea och krigar, i brevet står det att han ska gifta sig med en annan. Anne ger sig ut på stan och super, följer med en man hem.
Mannen hittas död, ihjälslagen, givetvis tror Anne att hon har gjort det.
En tidningsman lovar bästa juridiska hjälp om damen polisen söker, kallad, Blå gardenia, mot en exklusiv intervju.
Anne kontaktar tidningsmannen då hon börjar förstå att det bara är en tidsfråga innan hon avslöjas.
Men även polisen läser tidningar, och har bara väntat på tillfället när Anne träffar tidningsmannen på en bar, då grips hon.
Men tidningsmannen kommer på en liten, helt avgörande, detalj, som leder in honom på ett annat spår, mot en ung dam som jobbar i en skivaffär.
Det visar sig att skivaffärsdamen ville gifta sig med den mördade mannen, och slår ihjäl honom medans Anne ligger och sover i rummet intill.
Anne frias.
En riktigt fin twist som man inte hade anat.
Spännande noirfilm, 4/5
Några skådisar från The Raid är med i denna film och har typ samma klass i fighting scenerna.
Jag kände inte för nån av karaktärerna och kunde inte bry mig om dem dog eller ej.
Riktigt jävla blodig o kreativa sätt att mörda folk på, kul att dem använder pinnar o svärd 2018 hehe.
För att vara en Netflix film är det väldigt bra, men har ett dåligt manus.
En underhållande rulle.
Några skådisar från The Raid är med i denna film och har typ samma klass i fighting scenerna.
Jag kände inte för nån av karaktärerna och kunde inte bry mig om dem dog eller ej.
Riktigt jävla blodig o kreativa sätt att mörda folk på, kul att dem använder pinnar o svärd 2018 hehe.
För att vara en Netflix film är det väldigt bra, men har ett dåligt manus.
En underhållande rulle.
Jag är personligen ganska intresserad av vietnamkriget och hade inte sett denna, läste massa reviews som löd att den skulle vara väldigt sanningsenlig med vad som egentligen hände samt jargongen mellan soldaterna under kriget, några välkända ansikten är även med. Då och då kommer någon riktigt schysst låt också. Tycker den var mycket bra, kanske inte en av dom vassare från detta kriget men det är såklart svårt att ta ner Apocalypse Now och Plutonen från toppen.
Jim Sturgess
Colin Farrell
Ed Harris
Gustaf Skarsgård
Saoirse Ronan
Mark Strong
Dragoş Bucur
Manus är från boken The long walk och handlar om en polsk krigsfånge som beslutar sig för att fly från ett Gulagläger i Sibirien. Tillsammans med några andra fångar får man följa deras flykt till fots, genom Sibirien, Gobiöknen och Himalaya till Indien.
Filmen blev Oscarsnominerad 2011 för bästa smink.
En helt ok film med bra skådespeleri och bra filmning i varierade miljöer.
Kanske förflyttas man lite väl snabbt igenom filmen. Det känns tex som man skulle velat se mer av vissa händelser.
Och vad hände med de som valde att lämna dom andra för att gå egna vägar?
Mer action i trailern än i själva filmen, men den blev inte direkt långtråkig men kunde haft mer dramatik och fart.
Jim Sturgess
Colin Farrell
Ed Harris
Gustaf Skarsgård
Saoirse Ronan
Mark Strong
Dragoş Bucur
Manus är från boken The long walk och handlar om en polsk krigsfånge som beslutar sig för att fly från ett Gulagläger i Sibirien. Tillsammans med några andra fångar får man följa deras flykt till fots, genom Sibirien, Gobiöknen och Himalaya till Indien.
Filmen blev Oscarsnominerad 2011 för bästa smink.
En helt ok film med bra skådespeleri och bra filmning i varierade miljöer.
Kanske förflyttas man lite väl snabbt igenom filmen. Det känns tex som man skulle velat se mer av vissa händelser.
Och vad hände med de som valde att lämna dom andra för att gå egna vägar?
Mer action i trailern än i själva filmen, men den blev inte direkt långtråkig men kunde haft mer dramatik och fart.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!