SSF:
The Highwaymen (2019) | 🌑🌑🌑🌓🌕 |
Bonnie och Clyde går inte att stoppa. Trots att enorma resurser har satts in för deras infångande så kommer de hela tiden undan, och kropparna de lämnar efter sig är uppe i tvåsiffrigt. Som en desperat åtgärd återkallas den pensionerade Texas Rangern Frank Hamer för att hitta dem och sätta stopp för deras våldsturné, en gång för alla.
Jag gubbgnällde lite förra året när jag recenserade klassikern Bonnie and Clyde (1967). En bra film, men den spädde ju bara på den romantiska bilden av dem som karismatiska turturduvor som busade lite när de i själva verket var kallblodiga mördare som absolut inte förtjänade den status de hade på 30-talet. Det verkar som mina böner blivit besvarade för här kommer en film som fokuserar på jakten, helt från polisens perspektiv där Bonnie och Clyde reducerats till just ansiktslösa mördare.
Så jätteintressant blir inte jakten i denna film som är alltför utdragen och periodvis ganska seg. Men det är svårt att inte njuta av Kevin Costner och Woody Harrelson tillsammans som två gamla rävar med tveksam kondis och pricksäkerhet. Costner är som gjord för en roll som den här, och Harrelson är nog min favorit-sidekick som lyfter allt han är med i. Jag trivs i deras sällskap. Deras jakt blir aldrig riktigt spännande men det är nära nog en njutning att se dem snubbla runt på brottsscener och klå upp vittnen.
30-talet är också trovärdigt återskapat och flera scener är filmade från där sakerna faktiskt skedde - som det slutliga bakhållet där över 100 skott avfyrades. Ljud, bild och detaljerna från depressionen är på topp. Däremot lämnar klippningen en del att önska då en del scener känns poänglösa, de dryga två timmarna kunde gott ha kapats med 20-30 minuter.
Överlag så trivdes jag tillsammans med den här filmen. Jag fick ju min önskan - Bonnie och Clydes gloria blev brutalt nedplockad. Hur tråkigt det än kanske är att följa polisarbetet istället för mördandet så uppskattar i alla fall jag den här vinkeln och med solida prestationer från fantastiska skådisar så blev det för mig aldrig tråkigt. Dock, den är nog inte för alla.
