Vilken film såg du senast?

Verkar hur bra som helst och klippet haha stört, kul och spännande allt på en gång.

Ska helt klart se den ikväll

Såg just Split och det är nog den hemskaste filmen jag sett. Ingen feel-good film direkt.
Inget gore och mycket lite blod men riktigt otäck ändå.
Bara för de som gillar att se en psykopat med kluven personlighet plåga oskyldiga tonårsflickor.
Jag trodde det skulle komma något lycklig twist på slutet men tji fick jag.

Inget jag kan rekommendera om ni inte gillar att må dåligt.
Se hellre om När lammen tystnar om två lika galna onda figurer. Hannibal Lecter är visserligen intelligent men ändå galen.
Buffalo Bill är bara galen. Alla hans drag är tagna från riktiga massmördare.

Att det var en uppföljare var ju Shamalamadingdong twisten, men det är ju något man går miste om när man har nyheterna om glass i åtanke.

Har inte sett de tidigare.

The Clovehitch Killer
Lite förutsägbar på en punkt men annars är filmen både bra och spännande.

Night on Earth
Bästa filmen av Jim Jarmusch jag sett hittills. Stämningsfull och oväntat rolig.

8/10

Between Worlds (2018)

Franka Potente som spelar en av rollerna i filmen förstör det mesta med sitt usla skådespel.
Blir nästan bisarrt då hon agerar så jävla dåligt i vissa situationer.
Jävligt många oönskade sexscener med Nicholas Cage, haha.
En dålig B film med dåliga effekter och skådespel.
Fick väl några skratt med polaren men det var nog pga en jolle vi rökte innan.

3/10

https://www.imdb.com/title/tt7295450/?ref_=nv_sr_1

Close-Up (1990)

https://www.imdb.com/title/tt0100234...=nm_flmg_dr_29


En film- och konstälskare utger sig för att vara en känd filmregissör och våldgästar (?) en familj under kändisskapets förklädnad. När det uppdagas att han inte är den riktiga filmregissören dras det hela inför rätta.

Är det på riktigt eller är det fejk? Abbas Kiarostami gör ett lysande jobb med att sudda ut gränsen mellan film och dokumentärkänsla i Close-Up. Särskilt fotot och klippningen är oerhört välgjort och suger in en i filmen. Mitt största klagomål är rättegångsscenen som är för lång och utdragen. Nästan hela filmen består enbart av denna rättegångsscen och till slut tryter engagemanget och uppmärksamheten även för undertecknad, trots att filmen är knappt en timme och 40 minuter lång.

Ett välgjort hantverk och visst, ämnet kan vara intressant med vad är konst och identitet etc. men överlag blir det ett tjatigt repeterande av samma ståndpunkter. Blandat omdöme som slutar någonstans i svagt godkänt.

Såsom i en spegel (1961)

Bergmanfilm vari en föfattare är på en ö med sina barn.

Sedan händer ingenting särskilt.

Urtråkig 2-/5

He's Out There
Riktigt bra och välgjord skräckis där det händer saker hela tiden. Yvonne Strahovski gör ett riktigt bra jobb dessutom.

Split (2016)
En drama, thriller och skräck film.

Thriller delen funkade inte för min del, ingen av antagonistens personligheter är speciellt hotfull/skrämmande. Och andra bitar var inte bra heller. Önskar mycket av det tagits bort och kortat ned speltiden.

Drama delen var bra speciellt dom mörka med återblickar på karaktärers uppväxt.

Skräcken ja den får man vänta med ända tills slutet men var bra.
Betyg 6/10

Riten (1969)

https://www.imdb.com/title/tt0064897/?ref_=nv_sr_1


En trio framgångsrika skådespelare tvingas inställa sig till förhör gällande ett sedlighetsbrott. Var och en av dem visar upp dolda sidor av sig själva under respektive förhörssession som förs av en domare med ett högst nyfiket intresse.

Först och främst är det ganska stört att detta ska ha visats på TV 1969.
Suveränt vassa och fräna dialoger framfört av lysande skådespelare. Klassisk Bergman, han kan skapa stor konst i det lilla utrymmet. Några skådisar i ett rum med ett bra manus, det är allt som krävs för att göra en bra film.

Med det sagt så innehåller några av scenerna lite för starka känsloyttringar imo. Helt plötsligt kan finhandskarna tas av och råa inre sanningar förs på tal som kulminerar i handgripliga former. Fascinerande och fängslande att titta på även om det som sagt känns som att det går över gränsen.

Det är en njutning att höra det svenska språket framföras här i Riten. Replikskiften som skulle göra vilken manusförfattare som helst avundsjuk. Gunnar Björnstrand, Anders Ek, Ingrind Thulin och Erik Hell blottar sina innersta i gestaltningen av karaktärerna som de spelar. En av de bättre teaterfilmer som jag har sett.