Vilken film såg du senast?

Seven Days in May (1964)

USA:s president Jordan Lyman (Fredric March) är på gång att skriva under ett atombombsavväpningsavtal med Sovjet, men vissa högdjur inom amerikanska militären gillar inte detta och planerar en militär statskupp för att överta landet och förhindra att avtalet skrivs på. De är rädda för att Sovjet inte kommer att hålla sin del av avtalet och att USA då står utan muskler. Generalen som står bakom militärkuppen spelas av Burt Lancaster och hans medhjälpare Colonel Jiggs Casey spelas av Kirk Douglas. Det är Jiggs som anar ugglor i mossen, går bakom generalens rygg och meddelar presidenten.

Seven Days in Mays kändes ganska realistisk i hur det säkert hade kunnat gå till i verkligheten med ett motsvarande scenario. Ingen nagelbitare kanske, men den hade helt klart sina spänningsmoment när presidenten på ett så diplomatiskt vis som möjligt försökte nässla sig in och ha bevis för generalens kupplaner. Fredric March rolltolkning av presidenten var komplex och balanserad av en man som inte riktigt visste hur han skulle agera/vilken fot han skulle stå på i denna märkliga sits. Således befriande att han inte var en All American Hero-pappfigur som ofta amerikanska presidenter framställs som i amerikanska filmer. Nog det bästa med filmen, jag hade velat se mer av honom.

Det kunde vara lite rörigt att hänga med i all militärterminologi hela tiden men när storyn puttrade på förstår man ändå helheten. Slutet tyckte jag drog på sig lite och men när väl konklusionen nåddes var det starka scener med fina brandtal.

En thriller där knappt ett vapen avfyras kändes befriande och att man istället talar varandra till rätta. Denna typ av thriller hade inte kunnat göras idag utan ansetts för tråkig, när folk inte dör som flugor och skottsalvorna sprutar. More guns, less talk ungefär.

Betyg: 3/5

Take me out to the ballgame (1949)

I ett baseballag är Gene Kelly och Frank Sinatra de stora stjärnorna.
En dag kommer ett besked om att klubbens ägare, och ersätts av en ren amatör, som visar sig vara mer än så.

Sång och dansfilm, och i genren är den säkert rätt bra, nu är inte det min likör.
Med risk att verka snål, 2/5
Lustigt nog var den svenska titeln 9 män och en flicka, det låter snarare som en porrfilm.

Haywire (2011)

Genom hela filmen kunde jag nästan bara tänka på att "den här filmer ser ut som om Steven Soderbergh gjorde en action-film" -- och så visade sig att den är gjord av Steven Soderbergh! Och det, att jag kunde lista ut vem som regisserat den, var väl också den enda njutningen filmen gav mig. Det var annars en extremt tråkig film. Gina Carano är heller ingen bra skådespelerska.

Betyg: 1/5

Love Me (2014)

En dokumentär om fenomenet med "postorderbröllop" med fokus på amerikanska män och kvinnor från Ukraina. Intervjuer med företagen som arrangerar möten, med enskilda män och kvinnor. Det ingår en skildring av en gruppresa (med vissa drag av Torsk på Tallinn, men lyckligtvis inte allt för mycket) och sedan följer de upp vissa av de enskilda männen, som har olika grad av framgång i att hitta någon att gifta sig med.

Överlag en intressant film och det verkar (ungefär som väntat) vara en ganska oförutsägbar process att försöka hitta en partner på det här sättet.

Betyget blir 6,5/10 eller 3/5 på Filmtipset.

Barninfiltratören (2012)

Johan Falk kopplas in på ett fall där en rånarliga behöver tvätta bort färg från stulna pengar.

Nja, här tycker jag nog inte att man håller samma klass som de tidigare filmerna i serien.
2/5 får den nöja sig med.

Tjorven, Båtsman, och Moses (1964)

Djupt in i den svenska folkskälen lever dessa femtio år gamla filmerna om Saltkråkan.
I denna fick Tjorven en egen säl, som hon pysslade om.

Det är inte mycket till intrig eller spänning, ändå är filmerna behagliga att återse då och då.
En tid så fjärran från alla dagens problem.
3/5, kanske var jag lite snål nu.

Woody Allen "Interiors" (1978)

Bra film. Bra flyt. Bra fotografi och skådespeleri. Träffande om alienation i samhället och världen, men samhörighet tvingad genom till synes måsten som ändå har något äkta i sig.

Jag var inte helt koncentrerad när jag såg den men ger den 9/10.

Where to Invade Next (2015)

Den senaste filmen av Michael Moore handlar om hur han personligen "invaderar" diverse länder för att hitta idéer att ta med hem till USA. Italiens ledighetsregler, Frankrikes skolluncher, Finlands utbildningssystem, Tysklands industripolitik, Norges fängelsesystem, Tunisiens och Islands jämställdhetsideal och så vidare.

Ganska rolig, och vissa poänger har han uppenbart. Däremot är det naturligtvis inte så enkelt att USA bara kan börja efterhärma alla idéer och uppnå motsvarande resultat.

Betyget blir 6/10 eller 3/5 på Filmtipset.

Paranoid Park

En snubbe som uppskattningsvis är runt 15-17 bast råkar ut för en traumatisk händelse. Denna snubben är filmens berättare och vi får se vad som ledde upp till händelsen och hur det påverkar hans liv. Som titeln antyder är filmen en studie i paranoia.
Narrativet i denna filmen är fragmenterat, delvis det är berättat i icke-kronologisk ordning, vidare får vi se vissa scener flera gånger ur olika perspektiv vilket ger oss tillgång till ny information som inte gick att uppfatta förra gången.
Filmen är långsam och mycket visas med hjälp av bilder istället för dialog vilket jag uppskattar.

Jag är lite nörd när det kommer till såna här saker, så fort jag upplever att en film bryter mot konventioner så blir jag omedelbart inresserad.
Denna filmens styrka, förutom hur den är berättad är hur väl den skildrar tillvaron för tonåringar, igenkännhetsfaktorn är skyhög i vissa scener.

Jag blev positivt överraskad av detta och delar ut 7 / 10.

Somersby och maka till kass film kan icke skådas, enbart engelska förortsscener som tilltalar, resten är blahablaha - 3/10

vill se den danska filmen "pizzaboy (1999)" igen, den är rätt groovy.

Välskrivet så att det gör mig nyfiken på filmen. Även om jag aldrig lär se den.

Jurassic World (2015): http://www.imdb.com/title/tt0369610/?ref_=nv_sr_1

Många år efter Jurassic Park kommer en film som indirekt är en efterföljare. Jurassic Park nämns i filmen, men helt nya (och ointressanta) karaktärer är med. Nu har det blivit en "Sea World" liknande park med dinosaurier istället för den tidigare med "vildmarksletande parken". Mer USA än Afrika om man säger.

Dinosaurierna tycker jag är snyggt gjorda och fungerar för det mesta. Var någon enstaka scen som kändes FÖR datagjord ut. Dessa och själva parken är välgjord och mer än godkänd. Väntade mig något betydligt mer B faktiskt.

Men karaktärerna? Vissa känns som en parodi och andra skådespelare passar inte in alls. Den "äldre" huvudskådespelare har potential då.. Men hans förmåga att prata i andra filmer är värdelöst upplagt här. Kommer det en efterföljare tycker jag dom inte ska dumförklara publiken på det sättet. Även barn förtjänar bättre!

Handlingen? Mer eller mindre som Jurassic Park 2 och 3. Menat att vara något utav en barnfilm, men spårar ut. Inte på ett relativt läskigt sätt utan allt blir för överdrivet. Det finns en del scener som är smarta, men det räcker inte för att hålla uppe någon vidare spänning.

Betyget på IMDB är 7,1 / 10. Det är för högt för min smak. Jag skulle ge den 5,5 / 10 kanske. Tror den lämpar sig bättre åt barn som tänker mer på dinosaurier och fantasier än dialog och handling.