Vilken film såg du senast?

Blitz (2011)

Polismannen Tom Brant (Jason Statham) har fått uppdraget att stoppa seriemördaren "The Blitz" som systematiskt mördar poliser. När han gång på gång misslyckas med att rädda sina kollegors liv blir han tvungen att ifrågasätta sin kompetens och pressa sig till det yttersta för att stoppa mördaren.

Helt OK action med Statham i högform.

Betyget blir 6/10 eller 3/5 på Filmtipset.

The Grudge (2004)

Filmen var läskig, ja det var den, väldigt atmosfäriskt läskigt mest och alla lustiga ljud i filmen. Jag satt spänd hela filmen. Jag är väldigt imponerad av The Grudge, det var en väldigt bra film med mycket mysko. Som sagt, filmen är läskig. Gillar du skräck så ska du se denna filmen.

8/10

The Iceman (2012)

Michael Shannon gör en riktigt bra roll som torpeden Richard Kuklinski. Om det fanns någon som kunde gjort det ännu bättre så skulle jag sätta mina pengar på James Gandolfini. Tycker Gandolfini som Tony Soprano påminner en hel del om den verklige Kuklinski i intervjuerna på Youtube.

8/10

Cat Run (2011)

Den lyxprostituerade Catalina "Cat" Rona (Paz Vega) har anlitats till en orgie i Montenegro med ett antal andra prostituerade, där mäktiga politiker och en amerikansk senator. Något går fel och värdens säkerhetsvakter mördar de prostituerade. Cat lyckas dock fly och får med sig en hårddisk med hemligt innehåll. En erfaren lönnmörderska skickas efter Cat, som får oväntad hjälp av två amerikanska män som just öppnat en privatdetektivverksamhet.

Ganska seg men en del småroliga idéer här och var.

Betyget blir 4.5/10 eller 2/5 på Filmtipset.

Europa Report

En mycket bra rymdfilm som handlar om en expedition till månen Europa. 4/5.

30 Days of Night (2007)
I en stad i norra Alaska är det mörkt i en hel månad om vintern. Vilket ju är rätt passande om man är ett " children of the night". Det tappra bybor som bor över vintern får snart träffa på sina hundar, som ser ut att ha körts genom en köttkvarn. De är inte de sista att se ut som sådana.
En helt okej vampyrrulle med ok skådisar där de fläskar på med rätt mycket blod. Man kände definitivt lite stark spänning då och då. Fånigt dock med mansvampyren som såg ut som Marilyn Manson som stirrade upp i luften hela tiden när han anföll.

2.5/5

Mad Max: Fury Road

Hyfsat underhållande, men ack så överskattad. Bra action, sköna miljöer och kostymer, men inte mycket mer. Det den gör gör den bra dock! 7/10

Överraskande bra film. Shannon är som sagt riktigt bra.

Ant-Man (2015)
Av Peyton Reed

Just filmer om superhjältar, något man ser fler och fler varianter av i dagsläget, utgår från dagdrömmar av en särskild typ. Jag tror att vi alla blivit frågade eller själv ställt frågan om vad vi hade velat ha för kraft. Superstyrkan ser vi i Hulken och Stålmannen, The Flash är supersnabb och X-Men sköter hand om alltifrån magnetiska krafter till självläkande. Superhjältefenomenet kan man vrida och vända på hur länge som helst ur kulturella och psykologiska vinklar, faktum är att det är stort, och verkar bara bli större. Beror det på människans små dagdrömmar om alla häftiga saker man kunnat göra om man bara hade dessa förstärkta egenskaper? Det är vad jag tror. Marvels allra nyaste film, Ant-Man, har dock fått något om bakfoten. Den verkar tro att vi drömmer om att krympa ihop och kunna kontrollera myror.

Scott Lang, också kallad Paul Rudd, är en inbrottstjuv som åkt dit en gång för mycket. Han behöver pengar för att få träffa sin dotter och motvilligt tackar han ja till ett sista jobb. Det ska ligga ett enormt kassaskåp däri, men till sin besvikelse är det enda han hittar en konstig dräkt. Det hela visar sig vara en plan av ägaren av huset, Hank Pym, som jag framöver kommer att kalla Michael Douglas. Douglas är en vetenskapsman som kan krympa sig med hjälp av dräkten, samt styra var myror ska gå, men behöver nu en efterträdare för att göra ett heist mot forskningscentret han hjälpte till att skapa när filmens skurk tänker lansera en massproduktion av Ant-Man dräkter.

Som konceptet, för att inte tala om filmens titelnamn antyder, är det här en helt klart mer rofylld historia än Marvels andra superhjältefilmer. Det är en action-komedi, fast ändå inte. Ant-Man är fast i en dimension mellan action-komedi och dramatisk, allvarlig action likt det vi ser i Avengers. Briljanta filmer som Shaun of the Dead lyckas riktigt bra med att blanda detta, men som ni kanske förstått vid det här laget är Ant-Man inte en briljant film. Det är dock en djupt förvirrad film. Den försöker vara lite meta men vill ändå att man ska ta meta-scecnen seriöst. Ett exempel är när Michael Douglas pratar om något ärorikt (kommer inte alls ihåg vad) med svulstig musik i bakgrunden och en kamera som sakta rör sig fram. Paul Rudd utbrister: 2Wow, vilket häftigt tal” och är sååå nära att kolla in i kameran. Men det är inget jag som ser filmen tycker. Och visst, jag skrattade till filmen, fast mest åt filmen. Ett Thomas Tåg i leksaksstorlek råkar träffas av en förstoringsgranat så att Thomas Tåg växer till äkta storlek och rasar ut på gatan utanför. Det är en helt klart komisk scen, och en scen jag skrattade riktigt gott åt. Men bara några minuter tidigare skrattade jag ännu hårdare åt att ett gäng ondingar knöstar och flyr platsen för att Ant-Man skickat ett dussin myror på dem. Och detta hände utan en gnutta självironi.

Men det blir riktigt roligt och riktigt uppfinningsrikt när Ant-Man lever upp till sitt namn. Actionscenerna i miniatyrstorlek tar plats i badkar, nattklubbar och på en tågräls i ett lekrum, och jag hade skitkul med att se hur filmskaparna lekte med idéer under dessa sekvenser där Ant-Man flyr från råttor och undviker klackeskor. Tyvärr kommer filmens olidligt tråkiga struktur i vägen för detta och vi får istället höra Michael Douglas prata i en tom, rik villa om vad han gjorde på sin tid. Och visst, det är en liten (höhö) Marvel-film. Men vi vill ju se Marvel-action, inte Marvel-drama.

Jag blev riktigt besviken när själva heist-delen av filmen stod på agendan. Den del som ska vara filmens klimax passerade nästan obemärkt förbi. Det saknas också ett riktigt motiv, det sägs att skurken kommer sätta hela världen i kaos med sina små myrdräkter, men det känns aldrig av. Marvel brukar vanligtvis köra på att hjältarna ska rädda världen, och om än ett redigt urvattnat motiv så är det i alla fall stora saker som står på spel. Skurken är otroligt tråkig också. Nej, det här var inte alls bra. Jag kan Inte Rekommendera Ant-Man

Under Belägring.

En mycket bra actionrulle som helt klart håller Die-Hard mått. 4/5.

The Crush

Nick (Cary Elwes) har precis fått ett nytt jobb som researcher och journalist på en tidning och har hyrt ett rum hos en familj. Familjens 14-åriga dotter Darian (Alicia Silverstone) blir förälskad i Nick och börjar göra sexuella närmanden, vilka Nick avböjer. Till slut börjar Darian terrorisera Nick och gör allt hon kan för att sabotera för honom vilket får allvarliga konsekvenser för Nick.

Filmen är ganska spännande och Alicia Silverstone gjorde sin första filmroll här - hon hade börjat gästat ett avsnitt av en TV-serie innan. Klart sevärd rulle.

Betyget blir 6 av 10.

Hajen

Den lilla ön Amity lever av turism men de får problem i och med att en haj terroriserar badplatsen. Den som lyckas fånga och döda hajen kommer belönas med en summa pengar. En forskare, en polis och en fiskare bestämmer sig för att på egen ta tag i hajproblemet innan hajen kräver fler liv.

Det här är onekligen en klassiker som tyvärr fått en rad katastrofalt dåliga uppföljare. Men ettan är ju ett mästerverk och uppföljarna behöver man ju inte titta på. Väldigt välgjort, spännande och välspelat. Det här var första gången jag såg filmen på Blu-ray och dessutom med 7.1-ljud. Tidigare har jag bara sett den på VHS så det blev en väldigt skillnad vid jämförelse.

Betyget blir 9/10.

Har sett ännu en Titanicfilm (eller miniserie, men jag såg den som en fil): Titanic från 1996. Man såg att den var lågbudget, såklart, men annars var den inte illa alls! Tidsandan var perfekt fångad, dialogen var intelligent och välskriven, människoödena och relationerna intressanta och gripande, och det var även lite humor. Som när Kapten Smith före avgången var med på presskonferens, och fick frågan om han skulle skriva sin självbiografi när han gick i pension. Och han svarade, att det var ingen idé för alla hans turer som han var kapten på var så händelselösa, att det inte kunde finnas något som skulle intressera eftervärlden!

Scenen när fartyget slutligen sjunker och man får se många klipp i ultrarapid, som ett collage, av vad som händer de förtvivlade människorna som är kvar när vattnet störtar över dem, är drömliknande och suggestiv. Att väva in strofer från "Närmare Gud till Dig", som ju är så starkt förknippad med Titanics undergång, var ett genidrag - bidrar verkligen till den både vackra och ödesdigra stämningen. Jag fick lite knip i hjärtat, och det händer sällan numera när jag ser på film.

Bättre än miniserien från 2012 och minst lika bra som storfilmen med di Caprio och Winslet, var den. (Bäst av alla Titanicfilmer är dock "A Night to Remember". En fantastisk film som jag tror att många missar, på grund av den inte har "Titanic" i namnet.)

Ger den 8/10.