Vilken film såg du senast?

Broken Flowers är riktigt bra. Länge sedan jag såg den men Bill Murray är klockren. Vafan har du inte sett Ghost dog heller? Skynda...

Sensate filmen jag såg var en fransk, Point Blank. Meh, helt OK. 6/10

precis, typ 2/3 delar in i filmen hade man ju förstått hur det låg till, typ som att filmskaparna ville att vi skulle veta. Så satt o vänta på nån twist i slutet men så hade man redan fått reda på det innan. lite tråkigt, annars bra film

Mr. Hockey: The Gordie Howe Story.

Fy satan vad bra den är. Fullkomligt fenomenal i hur den återberättar historien om hans comeback till hockey tillsammans med sina söner i WHL. Verkligen en speciell film, då jag verkligen tycker den lyckas där många andra sportfilmer misslyckas och det är att vara sparsam med själva sportmomenten. Speciellt i hockey-filmer tycker jag det oftast blir lite väl mycket tunnelseende i filmandet och man ser inte riktigt vad som händer, därför gör denna film så jäkla bra i att istället berätta om hur han och hans familj upplever hans comeback, hur de reagerar vid bakslag och framgångar.

En fin film helt enkelt, en sådan man kan tänka sig se några gånger till. En bra film helt enkelt med en väldigt fin historia.

Projekt 90-tal

Film: 9/50

In the Name of the Father (1993)

Irländaren och småskurken Gerry Conlon flyr från Dublin till London efter att upproren blivit för tuffa hemma i Irland. Väl i London blir han snart oskyldigt anklagad för att ligga bakom en bombning i centrala London och döms till 30 års fängelse för detta.

Detta var verkligen en stark, känslosam och otroligt väl genomförd film. När tanken slår mig att detta är någonting som hänt på riktigt, så påminns jag ännu en gång om vilken dysfunktionell värld detta är, har varit och kommer att vara.

Daniel Day-Lewis gör bland sina bättre roller och då måste jag säga att jag älskar verkligen allt denna mannen gör. Day-Lewis kan ta känslor och komprimera dem in till skådespel på ett fullständigt unikt sätt som är väldigt sällsynt att se.

Hela rollbesättningen är ju förövrigt fullständig lysande och Pete Postlethwaite gör en livstids insats, en svår roll som sticker ut och Postlethwaite är den precis rätta personen att casta i denna rollen.

Trots att filmen överlag har en deprimerande svart aura över sig, så har den precis rätt mängd med roliga och sköna scener, som behövs för att lätta upp stämningen lite under de 130 minuterna. Bland dessa scener tillhör bland annat när Gerry droppar LSD från ett pussel i fängelset, samt när upproret i fängelset ägde rum. Den lilla mängd av de mer avslappnade scenerna gör att tiitaren fortfarande kan hållas i ett allvarligt grepp filmen igenom.

I slutändan sitter man där, frustrerad, irriterad, berörd, fylld av känslor. Detta är verkligen en film som berör på ett djupare plan.

Jag är tveksam till det där betyget. Nian känns något för långt ifrån medan åttan känns alldeles för långt bort. Just nu, stark åtta. Det kan ändras när jag sovit på det.

Betyg: +8/10

Har svårt att välja ut en absolut favorit, men håller med om att den är riktigt bra. Jarmusch kan.

Ghost Dog är en sjukt bra film, var inte så gammal när jag såg den för första gången och har sett om den kontinuerligt sedan dess! soundtracket av RZA är outstanding.

Better Living Through Chemistry En ny film med Sam Rockwell i vilken han spelar Doug, en apotekare i en liten håla, som gör en kvällsleverans vilket blir början på ett äventyr med en kund och pillren i apoteket. Ibland påminner Sam Rockwell och Owen Wilson om varandra i sättet de spelar sina karaktärer och det hade lika gärna kunnat vara Owen som spelade Doug istället för Sam.

Det var tyvärr lite för mycket av sådant man har sett i tidigare filmer.

4/10

Den är skitbra!

Min favorit med DDL och hans bästa film i min mening, även Sheridans bästa film, äger den på brittisk VHS i hyllan någonstans tror jag närmare bestämt.

Jag håller There Will Be Blood och Lincoln något högre när det kommer till DDLs rollprestationer. ITNOTF innehar dock en stabil tredjeplats följt av My left foot!

Hans tidigare filmer är bättre och betydligt mera underhållande i min bok!

Projekt 90-tal

Film: 10/50

Orlando (1992)

En resa på 400 år genom tidsepoker, genom samhällsförändringar, genom maktskiften, genom livet. Vi reser med odödliga fantastiska Orlando, genom hens förändringar i könstillhörigheten, genom hens förändrade livsstil, livsinställning, kärlek, härkomst och genom hens liv.

Orlando är en kostymfilm utan dess like. Den extravaganta, ambitiösa och absolut slående kostymen är bland de vackraste jag beskådat. Orlando är kostymfetisch, 400 år av kostymer, alla lika välgenomtänkta, lika välgjorda och lika vackra.

Vår tidsresa är uppdelad i olika kategorier, vi får en resa genom, döden, kärleken, poesin, politiken, samhällen, sex och födelsen. Detta absolut unika förhållningsätt till att skapa film är har en sådan otrolig effekt på tittaren och rent ut sagt golvar en totalt.

Scenografin och fotot är bländande vackert och hela filmen är rakt igenom en njutning både för kroppen, själen, hjärnan och ögat. Den poetiska dialogen, tillsammans med den förtrollande kostymen, det bedårande fotot samt det imposanta skådespelet skapar en komplex dynamik som gör filmen utomordentligt unik i sin helhet.

Tilda Swinton är en unik skådespelerska, hon är alltid förtrollande i sina rollprestationer och i Orlando gör hon en av de bästa kvinnliga huvudrollsinstatser någonsin. Hon är förtjusande på alla sätt och vis i Orlando och det finns ingen som skulle kunna ta hennes plats här.

Orlando hör till en av mina absolut mäktigaste filmupplevelser någonsin. Kontrasten mellan dramatiken, romantiken och komedin är säregen och jag är frälst.

Den första tanken som slog mig efter att det humoristiska och helt galna slutet spelats förbi var – mästerverk, tio utav tio, osv. Det blir dock en väldigt stark nia som Orlando betygsmässigt slutar för mig. Men jag vet att denna film kommer att ses om, förhoppningsvis många gånger. En höjning kanske då är möjlig.

Betyg: +9/10