Disturbia (2007)
http://www.imdb.com/title/tt0486822/?ref_=nv_sr_1
Kale (Shia LeBouf) är en tonåring som blir satt under husarrest efter att han slår sin lärare då han nämner något som påminner Kale om sin förlust av sin far ett år tidigare. När han blir sysslolös och uttråkad i sitt hem börjar han med hjälp av en kikare spionera på sina grannar som bland annat består av en nyinflyttad familj med den snygga tonårsdottern Ashley (Sarah Roemer) och Mr.Turner (David Morse). Snart börjar han lägga märke till Mr. Turner's lite udda beteende och misstänker att han kan vara en seriemördare det skrivs om i tidningarna. Kale, Ashley och hans klasskompis Ronnie (Aaron Yoo) börjar tillsammans att observera Mr. Turner och försöker ta reda på om han verkligen är mördaren.
Det är kanske svårt att prata om filmen utan att bara nämna Rear Window där konceptet är taget men det går självklart inte att göra en jämförelse då den här inte är i närheten på något plan. Vår protagonist, Kale, är till stor del bara irriterande i hans konstanta tonårsutbrott som motiveras från hans fars död som filmen inleder med och romansen mellan han och Ashley är det mer skämskudde på än inte. Visst är tonårsromanser obekväma men den här kändes mer på ett billigt och dåligt sätt. Noll trovärdighet och bara jobbigt att se. Speciellt när det kommer till Ashley's beteende. När det kommer till huvudtråden byggs det inte upp någon riktig supense då vi direkt fattar att Mr. Turner är en mördare och det läggs ut på ett väldigt uppenbart sätt. Mr. Turner framstås som överdrivet creepy redan från början och vi sköljs över av en drös av dessa överanvända "bygga upp till något som inte visade sig vara något-scener". David Morse gör en bra rolltolkning men det är i manuset och regin det brister.
När allt kommer omkring och filmens störmoment är presenterade är det ändå en ganska trevlig filmupplevelse. Filmen försöker uppenbarligen inte vara en ny Rear Window utan bara en härlig thriller med samma upplägg och det är så man får bedöma den. Även om själva suspense-momentet är misslyckat så sitter man ändå på spänn i filmens tredje akt och det är lätt att ha kul med filmen. När jag bedömer den för vad den är får den betyget:
2.5/5