Igår såg jag
Min granne Totoro (1988). Det var min första anime någonsin, ja bortsett från diverse avsnitt av Pokemon och Mumintrollet vill säga.
Det var en helt magisk upplevelse. Precis samma känsla som gör att jag är lite kär i Mumin-serien infann sig när man fick träffa på Totoro, kattbussen och de glada barnen. Oerhört stämningsfullt. Filmen var riktigt snygg och känns som en ordentlig ögonöppnare, det finns alltså mer snyggt animerad, barnvänlig tecknad film än bara sådant som kommer från Disney! Välden är räddad!
Och musiken sedan! Hur bra som helst!
http://www.youtube.com/watch?v=yozxaGVn7DE
Filmens handling är... tja... hyfsat icke-existerande. Det är det enda negativa jag har att säga. Dessvärre känns det som en viktig komponent att man har något att hänga upp den mysiga stämningen på. Jag ger filmen glada
4.5 av 5, och hade det bara funnits mer av en handling så hade den utan tvekan fått full pott. Kanske kommer jag ändra mig imorgon och dela ut femman ändå. Verkligen en bra film. Jag ska fortsätta rota i anime-världen.
Spirited Away nästa, antar jag.