Jehovas vittnen

Jag LOVAR!
Det vore jätte gulligt av dig...

Nej jag går inte på några möten mer. Har svårt att se att det kommer att hända nån gång mer. Inte för att jag har nåt emot människorna där, tvärtom. Men det är en liten värld för sig som känns allt mer verklighetsfrämmande.
Jag får litteraturen av välmenande anhöriga som hoppas att "andlig föda" ska få mig på rätta tankar. De kan skicka litteratur till mig men inte prata med mig(?).
Konstigt nog så när jag läser den nu så har jag svårt att förstå hur jag nånsin kunde tro att den var sann. Jag antar att när man väl en gång har genomskådat fasaden så kan man aldrig mer se det på samma sätt igen.
Jag känner också igen mig i det du skriver. Jag hoppas verkligen att du hittar den väg som känns rätt för dig.

Oj.
Var hittar du allt?

Alltid två L i alltid...

Jo du har säkert rätt att det ska vara Jv men jag vill skriva JV. Vem vet -jag kanske förkortar JEHOVAS VITTNEN...du vet, stora bokstäver.

Kan så vara, bara menar på att vittne bör stavas med små bokstäver eftersom Jehov är större än vi, kanske bara en petitess!?
Du ska vara glad att jag kör stavningskontroll, annars hade du inte förstått vad jag skrev, har dyslexi.

Jag kan hålla med dig om att det är en liten värld.
På ngt sätt är JVs tro trång och begränsad.

Det känns som om det finns så mkt mer utanför ramarna...jag kan inte riktigt förklara hur jag menar...

Ok, det va inte meningen att kaxa mig om din stavning.
Jo jag vet att Jehova är större än oss, absolut är det så. Men ska jag förkorta "Jehovas vittnens" i ngt sammanhang blir det bättre med JVs än Jvs.
Tycker jag.
För mig betyder det inte att jag nedvärderar Gud eller höjer upp människor till hans nivå.

Vem kan motstå ett sådant vädjande?

Här kommer lite citat i frågan.
Obs jag citerar direkt från litteraturen, skriver av, inget klipp och klistra.

Där fetstil används är det gjort av mig.

I Vakttornet 1 Jan 1962, i Frågor från läsekretsen ställs frågan:

"Finns det något i bibeln som talar emot att man skulle lämna sina ögon (efter döden) till att genom transplantation överföras till någon levande människa?"

Svaret lyder:
"Tanken att en människa skulle erbjuda sin kropp eller delar av sin kropp åt vetenskapsmän eller läkare, för att de efter hennes död skall kunna använda den för vetenskapliga experiment eller för transplantation på andra människor, ogillas skarpt av vissa religiösa organisationer. Det förefaller dock inte som om någon skriftenlig princip eller lag skulle stå i vägen. Fördenskull måste varje individ själv avgöra hur han skall handla. Om han i sitt eget sinne och samvete är förvissad om att det är tillbörligt att göra ett sådant avtal, så kan han göra det, och ingen annan bör kritisera honom härför. Å andra sidan bör ingen bli kritiserad om han vägrar att träffa ett sådant avtal."

Här har jag citerat frågan och svaret i sin helhet.
Ingen tvekan alltså, det var en samvetssak 1962.

Men 1968 tar man åter upp detta ämne i Frågor från läsekretsen i Vakttornet 15 feb 1968.

Frågan lyder:
"Finns det stöd i bibeln för att man inte bör donera sin kropp att användas vid medicinsk forskning eller ta emot organ för transplantation från någon annans kropp?"

Svaret denna gång är väldigt långt, 2 tätskrivna sidor, så det orkar jag bara inte skriva av fullt ut.

Men man börjar så här:
"Den här frågan inbegriper flera problem, t. ex. om det är tillbörligt att gå med på transplantationer av olika organ och obduktioner. Mycket ofta är känslorna den enda faktor människor bryr sig om, då de tar ställning i sådana här frågor. Men det är lämpligt att de kristna begrundar de bibliska principer som är tillämpliga och sedan fattar beslut i överensstämmelse med dessa principer, för att kunna behaga Jehova. - Apg. 24:16."
Sedan ett stycke om att det när bibeln skrev inte fanns möjlighet till transplantationer, som slutar med att "detta innebär inte att det i bibeln saknas uppgifter om vad Gud menar om detta."

Nästa stycke talar om att Gud gav människor tillstånd att äta djurkött.

Sedan nytt stycke:
"Gud tillät människorna att äta djurkött och att uppehålla sitt mänskliga liv genom att ta djurens liv, men de fick inte tillåtelse att äta blod. Innebar detta att de också fick äta människokött, uppehålla sitt liv genom en annan, levande eller död , människas kropp eller kroppsdelar? Nej! Det skulle vara kannibalism, en sedvänja som förefaller alla civilicerade människor motbjudande. Jehova gjorde en klar åtskillnad mellan djurliv och människoliv, i det han skapade människan till Guds avbild...."

"Om ett organ är sjukt eller skadat, kan det vanligen göras friskt igen genom att man tillför kroppen näring......När vetenskapsmän anser att denna normala process inte fungerar längre och föreslår att man ska ta bort organet och ersätta med ett organ från en annan människa, går de bara en genväg. De som låter operera sig på detta sätt lever alltså av en annan människas kött. Detta är kannibaliskt Men när Jehova Gud tillät människan att äta djurkött, gav han människorna ingen tillåtelse att försöka förlänga livet genom att på kannibaliskt vis tillföra sina kroppar människokött, vare sig tuggat eller i form av hela organ eller hela kroppsdelar tagna från andra."

Nästa paragraf tar upp bruk i olika kulturer men att ge sjuk kött från släktingar och liknande, och sedan kommer en genomgång av hur läkarna provar olika metoder.
Och sedan:
"Men vad skall en kristen göra, om han uppmanas donera ett organ för att det skall användas i en annan människas kropp eller gå med på att en kroppsdel från en död anförvant används på det sättet? Låt oss ställa den här frågan: Om en kristen själv beslöt att han inte skulle vidmakthålla sitt eget liv genom köttet av en annan ofullkomlig människa, skulle han då med gott samvete kunna tillåta att en del av hans eget kött användes på det sättet för att uppehålla en annans liv?"

Flera paragrafer till i samma stil, och vad olika läkare och tidskrifter har sagt, och hela utläggningen slutar så här:

"Av det som här har sagts bör det stå klart för var och en att de kristna, som har bl nyck eller med ledning av sina känslorivit upplysta genom Guds ord, inte behöver fatta dess beslut enbart på grundval av någon personlig. De kan begrunda de gudomliga principer som finns nedtecknade i bibeln och ha dem till rättesnöre, då de fattar sina personliga beslut, medan de vänder sig till Gud för att få vägledning, litar på honom och sätter sina förhoppningar till den framtid som han har i beredskap åt dem som älskar honom. - Ords. 3:5, 6; Ps. 119:105.

1968 hade alltså det som var en samvetssak 1962 blivit kannibalism.

Och det ansågs att man hade fått "nytt ljus" i frågan.
Men hade verkligen ljuset gått framåt?

Det här blir långt, så jag väljer att fortsätta i nytt inlägg!

Det kommer mera...

Ingen ifrågasätter väl att Gud är större än vi? Men blir inte just såna här saker lite... hm.... fariséeiskt?

Kanske jag kan förstå hur du menar.
Iaf så upplever jag det att som ett JV så kunde mycket av fokus när jag pratade med "utomstående" ägnas åt kors eller påle, jul och födelsedagar, blodtransfusioner mm. När jag sen pratade med andra JV så kunde mycket energi läggas på "lämplig" och "olämplig" musik och film och sajter, klädval och frisyrer, vad andra JV gjorde eller inte gjorde eller borde göra mm. Det kändes som jag tappade bort vad det innebar att vara kristen.
När jag skippade JV's litteratur och läste bibeln som den är så blev allt så mycket enklare. Bibelns budskap är så enkelt och klart om man inte hakar upp sig på de små obetydliga detaljerna och blåser upp dem till lärofrågor.
Känns nåt av detta igen eller menar du nåt helt annat?

Bara för att du ber så snällt kommer fortsättningen här:

Vakna 8 sept 1968 har temat "Medicinskt experimenterande och din hälsa"
Och här tar man upp transplantationer, bla hjärttransplantationer, som ju började utföras vid denna tid.
Man framhåller att de första patienterna dog efter några timmar,dagar eller veckor. Och säger att många läkare är motståndare till sådana transplantationer.

I artikeln skriver man också om den typ av ögonoperationer som behandlades i det första av mina citat:
"Det må vara att tusentals hornhinnetransplantationer utförs årligen, men resultaten lämnar dock mycket övrigt att önska, något som framgår av den här uppriktiga rapporten: "Proportionellt dåliga resultat av ögontransplantationer. Stor uppståndelse omger de framgångsrika hornhinnetransplantationerna och återställandet av människans synförmåga. Men utgången meddelas sällan..."

(I sammanhanget kan jag inte låta bli att berätta om en äldre JV-broder jag kände, som efter 1980, när sådana transplantationer åter blev tillåtna, fick en sådan operation, och var alldeles lyrisk över resultatet. Tänk att kunna se, och tom läsa bibeln igen! )

I den här artikeln tar man alltså upp riskerna med hjärttransplantationer, hud- ögon och njurtansplantationer. Att det sällan lyckas, tillstötande sjukdomar osv.
Argumenten påminner en hel del om JVs invändningar mot blodtransfusioner!

I detta Vakna, 8 sept 1968, säger man också ang olika transplantationer:
"Man bör heller inte bortse från de religiösa, skriftenliga problem som uppstår. Det finns människor, t. ex. de kristna vittnena för Jehova, som betraktar alla transplantationer mellan människor som kannibalism; och är det inte kannibalism att livnära sig av en annan människas kött?"

Märkligt!
I mitt förra inlägg menade Sällskapet att de som tycker att transplantationer är fel inte följer skriften:
Tanken att en människa skulle erbjuda sin kropp ....... för transplantation på andra människor, ogillas skarpt av vissa religiösa organisationer. Det förefaller dock inte som om någon skriftenlig princip eller lag skulle stå i vägen.

Men nu är det tvärtom:
Det finns människor, t. ex. de kristna vittnena för Jehova, som betraktar alla transplantationer mellan människor som kannibalism; och är det inte kannibalism att livnära sig av en annan människas kött?"

Hade ljuset gått framåt, eller tillbaka.

Det kommer mera...