Jehovas vittnen

Sista delen, hoppas jag, för jag är trött nu!

1980, Vakttornet 15 Juni återigen Frågor från läsekretsen:

"Bör församlingen ingripa, om en döpt kristen genom transplantation tar emot ett mänskligt organ, såsom en hornhinna eller en njure?"

Svaret:
"Frågan om att transplantera mänsklig vävnad eller ben från en människa till en annan är en samvetsfråga, som varje enskilt Jehovas vittne själv måste avgöra. En del kristna kan mena att det är kannibalism att föra in i sina kroppar vilken som helst vävnad eller kroppsdel från en annan människa. ........"
"Andra uppriktiga kristna i vår tid kan anse att bibeln inte med bestämdhet utesluter medicinsk transplantering av mänskliga organ......."

"Det står klart att personliga åsikter och samvetsuppfattningar varierar i fråga om transplantation...........Det är en angelägenhet dät man måste fatta ett personligt beslut."

Ja, här citerar jag inte allt, är för trött, och antar dessutom att du redan vet att detta är JVs nuvarande uppfattning.

Men hur är det, har ljuset nu, 1980 gått framåt, eller har det släckts?

Ja, det finns en frihet i Kristus. Frihet under ansvar....
Som jv tycks man vara slav under regler

Luk 4:18"Herrens Ande är över mig, ty han har smort mig till att predika glädjens budskap för de fattiga. Han har sänt mig för att ropa ut frihet för de fångna och syn för de blinda, för att ge de betryckta frihet *

Som sagt var bara en reflektion.

Hur skriver sällskapet "Jehovas vittnen, JV eller Jv, tror inte de anväder de två sistnämnda.?

Tusen tack för allt

Nu har jag läst .. och jag har läst .. och funderat ... och läst ...

Men hur jag än vrider o vänder på allt så kan jag bara se att det alltid har vart en samvetsfråga, sen att man tar upp hur olika personer kan se på saker och hur man skulle kunna se på det osv .. det gör det ju inte till ett förbud?

Am I wrong?

Levictus - Har du läst Gitte´s inlägg ... Vad säger du om det?

Wilda webben. Men ska försöka hitta en pdf på hela artikeln, för jag litar inte själv på lösryckta citat.

Okej, jag är inte mycket värd i dina ögon, men jag tar mig ändå friheten att förklara för dig...Gör vad du vill med informationen! Uppskattar dock om du åtminstone läser....



Det står inte uttryckligen att det är förbjudet, men du ser vad jag har strukit under. Att ta emot en annan människas organ är kannibalism. Är kannibalism tillåtet inom Jv? Nej, det är väl ganska självklart men det står ju också i stycket. Alltså: Att ta emot en annan människas organ = kannibalism = förbjudet.

Hur man kan få en organtransplantation att bli kannibalism är mig en gåta...Jag har varit med vid en njurtransplantation och kan intyga att patienten inte åt njuren. Hon tog sig inte ens en liten smakbit, faktiskt. Fast å andra sidan är jag ju, som sagt, inte mycket värd så jag ljuger säkert...Hepp!

Men se helheten, detta stod ju innan:
"Gud tillät människorna att äta djurkött och att uppehålla sitt mänskliga liv genom att ta djurens liv, men de fick inte tillåtelse att äta blod. Innebar detta att de också fick äta människokött, uppehålla sitt liv genom en annan, levande eller död , människas kropp eller kroppsdelar? Nej! Det skulle vara kannibalism, en sedvänja som förefaller alla civilicerade människor motbjudande. Jehova gjorde en klar åtskillnad mellan djurliv och människoliv, i det han skapade människan till Guds avbild...."

(Sen vet jag inte vad som står här ... men skulle gärna vilja veta)


"Om ett organ är sjukt eller skadat, kan det vanligen göras friskt igen genom att man tillför kroppen näring......När vetenskapsmän anser att denna normala process inte fungerar längre och föreslår att man ska ta bort organet och ersätta med ett organ från en annan människa, går de bara en genväg. De som låter operera sig på detta sätt lever alltså av en annan människas kött. Detta är kannibaliskt Men när Jehova Gud tillät människan att äta djurkött, gav han människorna ingen tillåtelse att försöka förlänga livet genom att på kannibaliskt vis tillföra sina kroppar människokött, vare sig tuggat eller i form av hela organ eller hela kroppsdelar tagna från andra."

OK, nu kan man tro att sällskapet förbjuder organdonation ... men det står endast att man skulle kunna likställa detta med kannibalism...

Här saknas även text som jag önskar få!

"Men vad skall en kristen göra, om han uppmanas donera ett organ för att det skall användas i en annan människas kropp eller gå med på att en kroppsdel från en död anförvant används på det sättet? Låt oss ställa den här frågan: Om en kristen själv beslöt att han inte skulle vidmakthålla sitt eget liv genom köttet av en annan ofullkomlig människa, skulle han då med gott samvete kunna tillåta att en del av hans eget kött användes på det sättet för att uppehålla en annans liv?"

VART TOG SVARET VÄGEN??

Gitte skrev att det var några paragrafer till och så kom detta:


"Av det som här har sagts bör det stå klart för var och en att de kristna, som har bl nyck eller med ledning av sina känslorivit upplysta genom Guds ord, inte behöver fatta dess beslut enbart på grundval av någon personlig. De kan begrunda de gudomliga principer som finns nedtecknade i bibeln och ha dem till rättesnöre, då de fattar sina personliga beslut, medan de vänder sig till Gud för att få vägledning, litar på honom och sätter sina förhoppningar till den framtid som han har i beredskap åt dem som älskar honom. - Ords. 3:5, 6; Ps. 119:105.


Så återigen inga förbud utan en samvetssak!

Det börjar lukta lite !1975" om eta påstående i detta fallet oxå

Med tanke på diskussionerna om organtransplantation och blodtransfusioner, känner ni till hur praxis i Sverige är för barn drabbade av JV?

Om ett omyndigt barn behöver blod och föräldrarna motsätter sig detta av religiösa skäl så fråntar sjukvården dem kvickt vårdnaden och genomför de nödvändiga ingreppen. Efter operationen så återfår föräldrarna vårdnaden.
Detta sker rutinmässigt och är i mitt tycke väldigt bra, låt folk bli martyrer om de vill men tvinga inte på barn detta innan de har fått förmågan att tänka själva.

(Jag själv växte upp i JV och även om jag aldrig behövde en blodtransfusion så är jag tacksam för att jag isåfall hade sluppit dö p g a mina föräldrars ofullkomliga val av livsåskådning.. Är religionsfri sedan 19 år tillbaka.)

Ja, du har fullständigt fel!

Det var INTE en samvetsfråga åren 1968 - 1980, och det hade du insett om du ärligt hade sett vad de skrev.
Men du försöker hela tiden försvara Sällskapet när du läser!

Nej, jag kommer inte att ödsla ytterligare en kväll på dig, för att citera det jag utelämnade ur den långa artikeln!
Det hade jag kanske gjort om du hade varit ärlig!

Men det kanske kommer mer, i små portioner, för det finns mera!

Tar ett litet exempel med en gång.
Vakna 22 nov 1972:

I en artikel om att avhålla sig från blod.
Här tar man även upp transplantationer, och skriver om de många dödsfallen bland de första hjärttransplantationpatienterna, de flesta dog ju ganska snart efter operationen vid den här tiden.

Och i det sammanhanget säger man:

"Det kan framhållas att här visade sig återigen Jehovas kristna vittnens ståndpunkt - att sådana transplantationer i själva verket är en form av kannibalism - vara ett skydd." Hur så? Genom att den besparade dem mycket besvikelse, sorg och oro...."


Detta kunde knappast ha sagts om det vid den tiden var en samvetssak?
Om vissa JV, trots att det gjorde dem till kannibaler, tackade ja till transplantationer vid den här tiden.

Nej, det här påståendet är i exakt samma anda som när man i samma artikel, och i andra artiklar än i dag, hävdar att JV genom sin blodvägran är skyddade mot många sjukdomar.

Det ligger i denna mening att JV tar inte emot transplantationer, lika lite som de tar emot blod.
Tror att alla, utom du och något annat JV här inser det.

Du menar att du ska lägga in mer lösryckta meningar för att försöka lura någon att tro på dig?


Nä du, lilla gumman, jag kan faktiskt läsa vad du har citerat.
Där finns inget förbud som du har påstått, du bara önskar att det vore så

Föregångare på medicinens område

VID 61*års ålder fick José, en belgare från den lilla staden Oupeye, veta att han behövde få en ny lever. ”Det var mitt livs chock”, säger han. För bara 40*år sedan var levertransplantationer något otänkbart. Så sent som på 1970-talet var andelen som överlevde bara omkring 30*procent. I*dag utför man levertransplantationer rutinmässigt, med långt större utsikter att lyckas.

Men det finns ännu ett stort problem att övervinna. Eftersom levertransplantationer ofta medför omfattande blödningar, brukar läkare ge blodtransfusioner i samband med operationen. På grund av sin religiösa övertygelse ville José inte ha blod. Men han ville få en lever inopererad. Var det en omöjlighet? Somliga kanske tror det. Men chefskirurgen ansåg att han och hans team hade en god chans att lyckas väl med att operera utan blod. Och det var precis vad de gjorde! Bara 25 dagar efter operationen var José hemma igen hos sin hustru och sin dotter.

Tack vare ”medicinens hjältar”, som tidskriften Time kallar dem, och deras medicinska kunnande är blodfri medicin och kirurgi numera vanligare än någonsin.

[Fotnoter]

Jehovas vittnen betraktar organtransplantationer som något var och en får besluta om efter sitt eget samvete.



Så ingen kan döma någon annan.

En tanke är om det tas ett organ från en som är död enligt läkares synsätt, vad göres då?

Nu blundar du faktiskt hårt för att slippa se det uppenbara.
När Sällskapet anser något vara en samvetsfråga så skriver de det. Lägg märke till det som Gitte citerade från artiklarna från 1962:
"Det förefaller dock inte som om någon skriftenlig princip eller lag skulle stå i vägen. Fördenskull måste varje individ själv avgöra hur han skall handla."

och 1980:
"Frågan om att transplantera mänsklig vävnad eller ben från en människa till en annan är en samvetsfråga, som varje enskilt Jehovas vittne själv måste avgöra.

båda från den tid då det var okej att transplantera. Hittar du nåt liknande i det som skrevs 1968?

Nej för där skriver man istället:
"Man bör heller inte bortse från de religiösa, skriftenliga problem som uppstår. Det finns människor, t. ex. de kristna vittnena för Jehova, som betraktar alla transplantationer mellan människor som kannibalism; och är det inte kannibalism att livnära sig av en annan människas kött?"

Hur skulle det här kunna tolkas som en samvetsfråga? Är det en samvetsfråga om man vill vara en kannibal? Alla som känner till lite om JV vet att det är så här det skrivs när något anses vara förbjudet. Det går aldrig att läsa ett uttryckligt förbud i Sällskapets litteratur även när det i praktiken är det. Så som det skrevs om transplantationer 1968 skrivs det även om julfirande, födelsedagsfirande, blodtransfusioner. Menar du att dessa också är samvetsfrågor?