Juristprogrammet

Stämmer väldigt väl utifrån mina erfarenheter. Har till och med väntat nästan en månad någon gång om jag minns rätt.


Mer än 90 % av alla nyexaminerade är anställda inom första året om jag minns rätt. Om det nu var ett sånt svar du sökte. Jag tror att du får vara mer specifik om det är någon annan information du vill åt.

Då blir det adlibris/bokus/juristernas bokhandel för de andra böckerna då, synd med en så billig sida.

Fast ofta har det för mig tagit 1-2 veckor förutsatt att de har boken inne, gäller bara att beställa i god tid du vet ju oftast vad du behöver långt innan du behöver det. De är överlägset billigast på juridisk litteratur oftast.

Hej,
Jag är också lite intresserad av spåret Jök/Jik/Grunk och deras likheter med juristprogrammet.

Jag planerar att påbörja juristprogrammet i Uppsala till våren men vill innan jag flyttar och drar igång hela den stora process som det är att börja läsa ett 4½-årigt program i en ny stad få en liten uppfattning om hur jag kommer att klara mig.
Jag ser inte mig själv som en överdrivet smart person. Jag är förvisso ganska analytisk och verbal, men tämligen ologisk (.. ). Jag har också en del problem med självdisciplinen och att få "tummen ur".

Dock läste jag juridisk grundkurs vid Handels, GU, i våras, vilket gick bra. Jag gick på alla seminarier och föreläsningar (sammanlagt ca 6-9 h/vecka) och gjorde uppgifterna inför seminarierna. Utöver det var sammanlagd pluggtid per vecka typ 0 timmar, med undantag för dagarna innan tentan. Med andra ord var jag långa vägar från de 40 timmar heltidsstudier ska innebära. Trots det gick tentan väldigt bra och jag skrev VG med god marginal och hade bland de bästa resultaten i "klassen" (=150 pers typ). Jag undrar vad för slutsatser jag kan dra av det;

1) Är grundkursen mycket lättare än juristprogrammet och mina kursare dåliga?
2) .. Eller har jag väldigt lätt för att lära mig juridik?
3) En kombination? (mest troligt)

Vad tror ni om mina chanser att orka med och klara ett så tufft program som juristprogrammet ändå anses vara?

Sen undrar jag också vilka personliga egenskaper ni som är jurister känner att ni har mest nytta av i yrkeslivet?

Nu blev det rörigt men jag hoppas att vi kan få igång en diskussion rörande de förberedande kursernas likheter med programmet!

smaaaaaack

Hej,
Funderar lite över hur jag ska göra till hösten, jag kommer förmodligen aldrig komma in i Uppsala på jur.kand med mitt hp, däremot förmodligen i Örebro och Umeå. Jag undrar om det är värt att läsa jöken och diverse andra kurser för att ta mig in på juridikII i Uppsala och hoppas på juristprogrammet via där eller bara börja direkt på nån kass ort? Jag trivs i Uppsala men vill inte gärna plugga flera år för att ta mig in på jur.kand. Hur ser möjligheterna för arbete och lyckad karriär ut i Umeå och Örebro, och vilken av dem är bäst?
Ber om ursäkt för stavfel och konstiga formuleringar, sitter på iphone.

Grundkursen (jik/jök/whatever) är lättare än juristprogrammet i både det avseendet att en kurs på några poäng av naturliga skäl är lättare att pressa sig igenom än ett program på 270 poäng och i det avseendet att sådana kurser är introduktiva och översiktliga vilket överlag inte brukar vara så värst extremt för någon. Huruvida dina kursare var dåliga har jag ingen aning om.



Ingen aning, dra inte får långtgående slutsatser utifrån en grundkurs och är det något du ska titta på är det väl främst om du tyckte det hela var intressant, inte hur lätt du lärde dig skiten.



Kanske det.



Det är vad man gör det till. Många gör det tufft för sig själva (men kan också få fina betyg och fina karriärmöjligheter) när en del inte lägger ner överdrivet mycket tid (men å andra sidan kanske inte har ambitionen att sitta ting i någon större stad) så om din inställning är att jaga AB och sitta ting i Stockholm eller glida in på Vinge likt du äger stället, då blir juristprogrammet tufft för dig och då har jag ingen aning om du som person har den drivkraften i dig. Om du bara vill ha en examen och struntar i om du har B i alla ämnen, då kommer du förmodligen att klara dig fint. Överhuvudtaget är det bästa att testa och se, antingen går det eller så vet du iaf att det inte gick.



I mitt nuvarande yrkesliv fyller jag ingen traditionell juristroll (är för övrigt fortfarane student) men jag skulle säga att egenskapen att vara analytisk är guld värd, men den är å andra sidan förmodligen finslipad av just utbildningen och inte nödvändigtvis en personlig egenskap ifrån tidigare.




Möjligheterna att få arbete och lyckad karriär är lika stora för någon ifrån Umeå eller Örebro som för någon ifrån Uppsala. En bra jurist är en bra jurist och Uppsala har inte ensamrätt på att examinera bra jurister. Och som antytt, en bra jurist får jobb. Visst finns en lärosätesdebatt men den handlar mer om prestige och mellan just Örebro och Umeå är det ganska hugget som stucket.

Jag ser ingen som helst anledning för dig att slösa energi och tid på att försöka komma in i Uppsala om du kommer in i Umeå eller Örebro. Du kommer att trivas oavsett var du studerar och yrkesmässigt spelar det ingen roll varifrån du har din examen. Kör på Umeå eller Örebro!

Hade jag valt mellan UmU och ÖU hade nog mitt val fallit på UmU. Jag inbillar mig att man får en större spelplan när det kommer till extrajobb och liknande om man läser på ett ställe där konkurrensen är begränsad.

Hur tänker du nu? Visst, det bor färre människor uppe i lapphelvetet, men å andra sidan så är ju även arbetsmarknaden av den orsaken mindre, varför möjligheten till meriterande extraknäck är begränsad.

Jag hade nog också valt Umeå, men av andra skäl. Örebro är ju lite rookie när det gäller utbildning av jurister, varför jag inbillar mig att kvaliteten eventuellt kan vara snäppet bättre i Umeå.

Umeå har dock haft en del problem med konflikter på institutionen jag kan dock inte uttala mig direkt om hur allvarliga de varit enligt den information vi fått från officiellt håll ska det dock inte gå ut över utbildning om detta är sant eller inte kan det självklart spekuleras om. Det är mest bara något att ha i åtanke. Annars har ju Umeå problembaserat lärande viket Örebro inte har? Det kan ju därför vara relevant att fundera kring vad man föredrar. Vad du än väljer om det nu blir Uppsala, Umeå eller Örebro får du som tidigare sagts i vilket fall som helst en juristexamen.

Om juridiska institutionen vid Umeå universitet bara rensar ut alla batik-kärringar och genuspladdrande babianer så kan nog den juridiska utbildningen även där excellera.

Tackar för svaren. Vilken studieort tror ni är roligast? Örebro känns som en riktig pissstad, men från umeå är det väl säkert 100mil till sthlm(har ingen aning). Däremot känns det som damerna i umeå håller ganska mycket högre klass.
Hur ser möjligheterna ut att byta lärosäte till uppsala? Går det efter t1,t2? I såna fall skulle jag ju kunna behålla mitt nuvarande studentrum och slippa krångla med det en gång till.
Mycket frågor, kan bara inte bestämma mig för hur jag ska göra, jag trivs ju så bra i uppsala, men en karriär är väl viktigare än vänner och nationer, antar jag.