Juristprogrammet

Ah ok, jag förstår.

Tog nyligen min kandidat i statsvetenskap och massa annat flummigt men nyttigt (180hp tot.) och är 27år gammal, arbetslös, hur ser ni till detta att ha med i bagaget om man nu skulle börja läsa till jurist? För- eller/och nackdel(ar)?

Flikar in med en fråga om Lagboken här. Jag läser ekonomi i Stockholm, där det ingår en del juridik, bl.a. en introduktionskurs. De råder oss att köpa Lagboken 2010, vilket jag inte riktigt finner det värt. Till min fråga:

Hur bra klarar man sig med blåa Lagboken från 2008? Det är den jag lättast kan få tag på till ett bra pris. Har mycket förändrats sedan dess? Vi läser bl.a. avtalsrätt, skatterätt, mellanmansrätt, sakrätt, kontraktsrätt, konsumenträtt m.m.

Knappast nackdel att ha en kand. i statsvetenskap, tvärtom en intressant kombination om man tar en dubbelexamen och i vart fall lite extra kunskap att ta med sig till juridikstudierna. Som vanligt är det aldrig en fördel om det finns perioder av arbetslöshet i ett CV, men det beror ju lite på hur långa de är och varför de finns.



På rak hand känns det inte som att alltför stora förändringar har ägt rum på de områden du räknat upp som skulle göra en lagbok från 2010 oumbärlig. Min syrra läser civ.ek på SU och ska läsa jöken nu och mitt tips till henne var att i vart fall skaffa en lagbok från 2007 eller framåt. Tror absolut att man klarar sig utan senaste upplagan. Klarar vi oss utan 2010 klarar ni er utan 2010.

Jag läser allmän förmögenhetsrätt just nu (där avtalsrätt, sakrätt, kontraktsrätt, konsumenträtt m.m. ingår) och jag har inga problem med min blåa lagbok från 2009. Har kursare med en bok från 2008, och inte heller de verkar klaga.

Jag hade köpt boken från 2008 om jag vore i dina skor.

Saken är den att jag inte får något relevant jobb med min nuvarande examen, därför överväger jag att fortsätta studera. Att ta en master känns så torrt, därav har jag börjat intressera mig för juristprogrammet. Vad jag däremot tvivlar över är att jag har missat tåget då utbildningen är 4,5år lång och om det nu är det jag vill läsa - borde jag ha tänkt på det från första början. Därav mitt tvivel.

Inget att tvivla över tycker jag; kör på med juristprogrammet om du egentligen vill det. Man skall låta sitt intresse och sina rationella tankegångar styra en, och inte falla för negativa tankar i stil med "jag kommer vara för gammal" osv. Om du egentligen känner att du klarar 4,5 år till, så gå vidare med det. Det är i alla fall min åsikt.

Så du är klar när du är strax över 30? Inga problem. Finns flera personer som är strax över 30 nu när de börjar läsa. Senaste laget enligt mig är de som är uppåt 40 redan nu, vissa når t.o.m 50 års strecket (men just de sistnämnda tar juristexamen närmast av intresse). Tänk på att du kommer jobba tills du blir 65, klarar du 4.5 år till och känner att juridiken är värd att satsa på bör du i vart fall ge det ett försök. Det ska mycket till om du därefter fortfarande står arbetslös och inte hittar något relevant och intressant jobb, speciellt med en examen i statsvetenskap i bagaget.

Har du kapaciteten för det kan du även läsa 150%, blir inte alltför svårt om du nöjer dig med relativt "dåliga" betyg.

Jag läser fortsfarande på gymnasiet , har dock in gått in med full kraft på studierna och lär hammna på cirka hälften MVG och hälften VG. Kommer altså antagligen inte komma in via BG kvoten. Har dock 1.6 på Högskoleprovet jag skrev i våras och såvitt jag vet räcker det till att få en plats på ett flertal av landets lärosäten. Det jag undrar är , hur svårt är det att få AB på juristlinjens kurser? Hur mycket rekomenderar ni som redan läser att man lägger på studierna om har som mål att få minst 2/3 AB?

Sedan , hur står sig Göteborg bland andra juristlinjer ,vad är bra och vad är sämre? Tänker nämligen söka dit efter jag avslutat gymnasiet.

Tack på förhand!

Detta +: Rekommenderas det att man läser en eller två kurser innan man hoppar på juristlinjen? Är nämligen mycket intresserad av att läsa ett par kurser som finns...

Stockholm kör väl nån form av JIK första terminen? Det innebär att man har intro på en massa olika rättsområden och kör igenom dem översiktligt. I Uppsala börjar man med konstitutionell rätt, alltså grundlagarna, tillsammans med konstitutionell EU-rätt, lite folkrätt och sådant.

Antar att det är två olika filosofier om hur man ska börja studierna.

En viktig del av juristutbildningen är att kunna läsa stora mängder information, sortera ut den relevanta och sedan ta till sig detta. Du kan med andra ord redan nu börja öva genom att läsa tråden, eftersom alla svar står i den.