Juristprogrammet

Betyg är generellt mycket viktiga för jurister, betydligt mer än inom vissa andra discipliner där möjligheterna är betydligt jämnare bara man tagit examen. Betygen är dels viktiga för att få tingsplats, som krävs för vissa yrken, men också för att konkurrera om prestigefyllda jobb som inte kräver tingsmeritering. Att ha B(godkänt) rakt över gör att man får det svårt. Juristbranschen är dessutom konservativ, så ja, en fil. kand. i rättsvetenskap är rätt värdelös. Satsa på att komma in på ett juristprogram om du inte vill slåss i uppförsbacke resten av livet.


Som redan sagts så har Luleå inget juristprogram, men mellan juristprogrammen går det att byta. Hur lätt det är vet jag inte, men man kan nog inte räkna med att få göra det. Jag känner dock till en handfull här i Uppsala som har bytt från Umeå, så omöjligt är det ju inte. Man bör nog vara inställd på att ta sin examen på Örebro eller Umeå om man börjar där och se ett eventuellt byte som en bonus.

När jag pratade med Uppsala om att byta från pol.kand i Umeå (inga antagningspoäng) till Uppsala (19.6? i antagningspoäng) sa de att jag var välkommen, men måste söka precis som vanligt med de som söker till termin 1, och sen när jag är antagen får jag hoppa på lämplig termin, så länge tidigare terminer ser ut på motsvarande sätt. Jag skulle bli ytterst förvånad om det fungerade olika på juristprogrammet.

Man behöver alltså samma antagningspoäng som andra sökande, det går alltså inte att ta sig in på en lättare utbildning och sen bara byta universitet, om man inte har betygen.

Billigt sätt att citera två flugor i en post.

Betyg har generellt stor betydelse för jurister ja. Dels till ting, men nu är det bara en liten del som får sitta ting ändå, men även för de flesta första jobben (som i sin tur får betydelse för efterkommande). Det går att klara sig utan bra betyg ja- men det blir väsentligt lättare om man har betygen.

Det finns vissa möjligheter att byta utbildningsort. Dock är det idag mycket svårt att få en transfer utan att komma in den vanliga vägen (dvs. exv. läsa T1 i Örebro och sen få förflyttning direkt till T2 i Uppsala), detta för att utbildningarna ofta ser mycket olika ut på de olika orterna. Det vanliga sättet att byta utbildningsort är som redan sagts att läsa på en ort, sedan söka och komma in på T1 som vanligt på en annan ort och därefter ansöka om att få tillgodoräkna sig det man redan läst. Förmodligen får man tillgodoräkna sig vissa delar, men inte allt. Det är mycket svårt att komma ifrån intagningspoängen.

Jag motsätter mig att det är lättare att få höga betyg på de mindre utbildningsorterna. Jag har dels egen erfarenhet av en termin i Örebro, dels har jag många vänner som läser på andra orter och har diskuterat detta ganska mycket. Min uppfattning (hoppas att jag inte trampar på några tår nu) är att bland de lättaste ställena att få höga betyg på är Stockholm och Lund. Jag trodde också att Örebro skulle vara frikostigare med högre betyg, men det känner jag nu att de inte var.

Sen om utbildningsorten spelar eller inte spelar någon roll har tvistats i alla tider. Vissa arbetsgivare bryr sig om utbildningsort, andra inte. De allra flesta fäster större vikt vid andra saker, men att det kan ha en viss inverkan går inte att utesluta. Anmärkningsvärt är dock att när jag själv har frågat runt bland yrkesverksamma jurister så är det advokater och affärsjurister som verkar fästa minst vikt vid det, medan domare och åklagare verkar tycka att det är viktigare att man läst vid en välrenommerad skola. Hörde nyligen också att enligt en undersökning av Jusek så har uppsalajurister lättast att få jobb efter examen. Det torde blåsa lite liv i elden
(har dock ingen källa på det, någon kanske har tid att hitta)

Jag minns en undersökning med ett par år på nacken, som jämförde just skillnaderna i betygssättningen bland studieorterna, och som kom fram till att frikostigast med betygen var man i Göteborg.

Tyvärr minns jag inte så mycket mer, och har inte heller lyckats hitta den. Störigt.. Någon som kan verifiera, eller ännu bättre, hitta undersökningen?

Minns också denna undersökning.

Vad jag kommer ihåg låg alla lärosäten relativt nära varandra (36-39%AB) medan Göteborg chockade genom att dela ut mer än 50% AB.

https://www.flashback.org/sp20983649

/mod

Skall söka in till juridik till hösten blir antingen Lund eller Umeå. Känner redan någon som gått i Umeå så har hyfsad koll på hur saker fungerar där. Däremot är jag intresserad av att veta lite mer om Lund. Hur är sammanhållningen mellan jurist studenterna i Lund?

http://www.dagensjuridik.se/sv/Artiklar/2010/03/Hogskoleverket-Okat-overskott-pa-jurister--/

"Högskoleverket: Överskott på jurister

Hälften av Sveriges utbildade jurister jobbar inom yrken som formellt inte kräver en juridisk examen, och fler kan det väntas bli. En ny rapport från Högskoleverket tyder på ett ökat överskott på jurister de kommande åren.

Rapporten, som presenterades idag, visar att antalet förvärvsarbetande med en juridisk utbildning har ökat under flera år och idag uppgår till omkring 30 000. En stor andel jobbar inom rättsväsendet, övrig offentlig förvaltning och på advokatbyråer och juristbyråer.

Men ungefär hälften jobbar inom yrken som formellt inte kräver en juridisk examen. Inom dessa yrken konkurrerar juristerna med ekonomer och andra samhällsvetare. Enligt prognosen kan denna trend komma att fortsätta.

Verket gör bedömningen att tillgången på jurister beräknas stiga med 15 000 fram till år 2025 och då uppgå till 44 000. Även om efterfrågan också beräknas öka kommer den inte att göra det i samma omfattning som tillgången.

Enligt prognosen kommer antalet nyexaminerade bli större än rekryteringsbehovet samtliga år fram till år 2025. Högskoleverket gör därför bedömningen att överskottet av jurister gradvis kommer att öka."

Slutsats: Sök inte till juristlinjen. Satsa på något säkrare.

Det är en slutsats man kan dra. Dock är det väl ändå så att det utexamineras många gånger fler statsvetare och ekonomer vilket gör att man även till jobb som formellt sett inte kräver en juristexamen ändå är lite mer exotisk? Sen är det ju också så att man, om man går ut med sunda betyg och har någon slags social förmåga har goda chanser att få jobb på ställen som definitivt kräver en juristexamen.

Jag oroar mig inte.
Mitt intryck är att det är god sammanhållning. Om jag tittar på andelen studenter på min termin som jag utan problem kan spendera en eftermiddag med är det ganska många. Sen finns det givetvis de man umgås mer med. Detsamma verkar gälla terminen över mig, där de flesta är hyggliga och även där verkar de ha schysst sammanhållning.

Det finns massor med undersökningar som visar på motsatsen. De flesta undersökningarna verkar visa på en marknad i hyfsad balans vad gäller tillgång/efterfrågan. Det beror väl alldeles på hur man vinklar det, och om jag läser rätt så känns det här lite vinklat.

"Hälften av Sveriges utbildade jurister jobbar inom yrken som formellt inte kräver en juridisk examen"- men vilka jobb har formellt krav på juristexamen? Det är väl typ domare, åklagare, kronofogde och advokat. Är det något annat jobb som formellt kräver juristexamen? Tror faktiskt inte det.

Så att 50% av alla jurister skulle ha jobb som formellt inte kräver en juristexamen är väl knappast särskilt uppseendeväckande. Jag vet redan att det finns massor av jurister som jobbar som bolagsjurister, organisationsjurister, med EU-rätt, folkrätt, affärsrätt, på myndigheter, kommuner, etc. Dessa arbeten har inget formellt krav på juristexamen, men i praktiken är det mer eller mindre ett krav. Läste i Metro för ett år sedan att det skulle bli svårt att få jobb som nyexad jurist om 5-10 år, sedan kom det några andra liknande undersökningar. Senaste halvåret tycks det dock ha varit motsatt. Undersökningar och rapporter har visat på stora pensionsavgångar om 5-10 år varför alla som tar juristexamen skulle få jobb. Det beror nog som sagt helt och hållet på vad man mäter. Finns det fler jurister än vad som behövs för de jobb som formellt kräver juristexamen (domare, åklagare, kronofogde, advokat) i så fall har jag inget problem att se att svaret blir ett rungande ja, precis som i artikeln ovan. Är det svårt för en jurist att få jobb för det? Probably not

Det finns ju ett antal olika tjänster lite här och var som även de i princip kräver en juristexamen. Men håller i princip med dig att det finns ju väldigt många yrken som inte kräver en juristexamen men som ändå har med juridik att göra och där det definitivt är bra att ha en juristexamen.

Sedan tror jag inte heller på att det skulle bli svårt för jurister att få jobb generellt. Jurisutbildningen är ju en av de utbildningarna med högst status i Sverige inte minst inom den samhälls vetenskapliga delen. Man kan ju i princip göra lite vad som helst efter utbildningen. Finns ju ett antal halvflummiga utbildningar i Sverige som t.ex fred och konflik program genusvetenskap etc etc och de flesta yrke de personer som har dessa utbildningar kan jobba med kan ju även en jurist jobba med och många gånger säkert vara bättre på det än någon som läst en flumnig 3 års utbildning med mediokra betyg och som inte lärt sig särkilt mycket.

Det är nog bättre att satsa på en internationellt gångbar utbildning.