Juristprogrammet

några saker som fastnat i hjärnan efter snart 1,5 termin på juristlinjen i uppsala är:

1. Det finns inget rätt svar, men i den mån det skulle finnas så är egentligen svaret ointressant,

2. Juridisk metod är i det närmaste släkt med matematik

Nr 2 låter ju konstigt med ju mer man tänker på det så kan man ju dra en hel del liknelser...

Man plöjer obscena mängder text varje vecka, och detta är det som fastnar...jag finner det ganska komiskt. Seminarium tidigt imorgon, godnatt

Man skulle ju kunna se det som att man inom juridiken konstruerat (och konstruerar) ett tillvägagångssätt för att se på en specik situation och lösa ett problem. Inom statsvetenskapen finns även där tillvägagångssätt för att göra samma sak. Skillnaden är väll att statsvetenskapen troligtvis har fler tillvägagångssätt att tillgå, men att jämföra en väldigt banal situation inom straffrätten, att mord inte utgör ett brott mot upphovsrätten, med statsrätten på dess generella plan är enligt mig inte nödvändigtvis en rättvis jämförelse. Det är ju en specifik juridisk komponent jämfört med den generella övergripande statsrätten. Jag menar, inom statsvetenskapen är ni väll ändå hyggligt överrens om att en statskupp inte är detsamma som ett demokratiskt val? Men det innebär ju inte att ni i ett större perspektivet styrs av ramar.

Personligen tror jag en av de största skillnaderna mellan juridik och statsvetenskap är att juridik till stor del tar sikte på vad som sker inom samhället och där sätter upp ett oumbärligt system av lagar och regler, när statsvetenskapen har friare ramare just därför den inte är bunden av exakt samma nödvändighet, även om statsvetenskap är nödvändig, dock inte på samma plan. Poängen är att bara för att en specifik lära strävar efter ramar och tydliga svar blir inte alltid så fallet.

Fast skillnader mellan t.ex en statskupp och det demokratiskt val kan vara väldigt omtvistade och beroende på vem du frågar kan de tycka det antingen var demokratiskt eller inte. Är det amerikanska president valen demokratiska när dem som får flest röster inte alltid vinner valet? Kan det ändå vara ett demokratiskt val eller vad är det annars kan du ju se villt skilda åsikter på inom statsvetenskapen.

Skall du sedan försöka förklara varför statskuppen inträffade får du ett extremt spektrum av villt skilda åsikter.

Nu pratar du straffrätt som är förhållandevis normbundet och inrutat precis som du verkar försöka göra gällande att all juridik är. Straffrätten är speciell eftersom att vissa juridiska principer är viktigare där än på de flesta andra områden för att skapa förutsebarhet och rättssäkerhet. Straffrätt brukar kunna klaras av på en termin (av 9) på juristprogrammet och då brukar det dessutom delas med processrätt (därmed inte sagt att det är enkelt).

Om du kommer in på andra rättsområden där man kan göra mer extensiva lagtolkningar, e contrarioslut, analogislut, teleologiska tolkningar, etc. så blir det en annan femma. Eller varför inte ta folkrätten (som jag antar ligger rätt nära vissa delar av statsvetenskapen). No offence men det känns som att du spekulerar en hel del om rättsvetenskap trots att du aldrig studerat det. Det första du skrev i just den här diskussionen var:


... och det stämmer inte nån stans.

Som jag sa tidigare finns det självklart olika delar inom juridiken vissa är mer utifrån en bestämd form medans andra som du ger exempel på har ett bredare område och mer skilda åsikter och där mer börjar linka statsvetenskapen där folkrätt är ett utmärkt exempel som vi och för sig inte enbart är juridiskt utan även kommer in på internationella relationer eftersom många internationella avtal är friviliga men det en annan fråga.

Sedan står jag fortfarande fast vid att överlagg är spektrat med skilda åsikter större inom statsvetenskapen. Där marxisten säger att kriget beror på klasskampen som finns överallt i samhället och därför startades ett krig medans realisten anser att det knappt ens finns en klasskamp utan kriget startades enbart på grund av att staten ville skydda sina intressen.

Däremot inte sagt att juridiken inte även har liknande scenarium precis som du så klokt påpeka. För att förtydliga bara för att X har mer soldater än Y betyder inte det att Y har lite soldater.

Sedan bara för att än en gång undertrycka det ena är på inget sätt enklare eller lättare än det andra utan båda har olika problem som måste övervinnas.

För om du tror att jag menar att juridik på något sätt är enklare än statsvetenskap är du helt fel ute

Vi har ett land i vilket en gruppering stormar presidentpalatset, slaktar ledarna och tar över makten med våld. Torde inte de flesta vara hyggligt överens om att det är en statskupp och inte ett demokratiskt val?
Jag syftade inte på skillnaderna mellan demokrati och demokrati eller varför en statskupp sker, utan på att i den förevarande situationen borde det för de flesta ligga närmare till hands att kategorisera det hela som en statskupp snarare än som ett demokratiskt val. Det finns väll knappast någon teori som påstår att själva handlingen i sig, att springa in i ett presidentpalats och skjuta ihjäl alla ledarna för att med våld tvinga till sig makten, de facto är ett demokratiskt val? Oaktat bakgrund, orsak osv. Det är handlingen jag syftar på och dess kategorisering. Precis som slakten i presidentpalatset ur ett juridiskt perspektiv är mord och inte brott mot upphovsrättslagen.

Man skulle kunna argumentera för att om en överväldigande majoritet av folket stödjer det är det en demokratisk process som sker utanför de officiella strukturella ramarna inom staten. Många diktaturer anser ju att de har demokratiska val när folk går och röster ja eller nej till presidents fortsatte styre fast om de röstar nej straffas de.

Känns iofs ganska motsägelsefullt med en demokratisk process som sker utanför ramarna för en demokratisk process.
Dock tröstpris för formuleringen "de officiella strukturella ramarna inom staten", helt klart ordbajseri på statsvetarnivå.

Gillar själv formuleringen ”de officiella strukturella ramarna inom staten" det låter bra och viktigt men har själv ingen aning om vad det skulle betyda

Poängen med statsvetenskap är att man kan säga och tycka lite vad man vill, vilket skappar det enorma spektrum jag pratade om tidigare.

Absolut en intressant diskussion, men jag tror att vi börjar glida för långt utanför topic för tråden nu. Bör man kanske bryta ut den till en egen tråd?

Skvaller om företagsledare raderat som off-topic.

/mod

Nu har jag postat en tråd i Arbetsliv och arbetsmarknad som fortsättning på diskussionen om jurister är lämpliga för chefsposter, ni får gärna komma dit och säga ert: https://www.flashback.org/p21411021#p21411021

Jag gick första terminen på pol kand innan jag kom in på Uppsalas juristutbildning nu, och jag vågar påstå att tankesätten är slående lika.

Inkluderat föreläsningar, seminarier och basgruppsmöten så studerar jag kanske 5 timmar varje dag, och jag upplever det som att jag ligger förhållandevis bra till i min klass. Det låter kanske inte mycket, men jag gled genom termin 1 på pol kand utan att plugga en minut mer än inför tentor och liknande. På pol kand så gav föreläsningarna mycket, och litteraturen kändes mest som att man köpte för att kunna referera till, och så upplever jag verkligen inte juristprogrammet. Det sistnämnda upplever jag som att fokus ligger på att eleverna ska bli självständiga på ett annat sätt än vad pol kand gjorde.

Dra inte automatiskt slutsatsen att pol kand skulle på något sätt vara ett mindre kvalificerat program - tvärt om upplevde jag att dess avsaknad av prestige-status gjorde att bara genuint intresserade människor sökte det.