Juristprogrammet

Exkluderat föreläsningar, seminarium, gruppövningar och whatnot, cirka 4-5 timmar egen studietid per dag, oftast varje dag i veckan med undantaget för mina "lediga" dagar vilka inträffar då och då. Vid tentaplugg så får man väll lägga på en timme eller två, detsamma om något PM eller annat obligatorium är å färde, men jag har svårt för att studera mer än 7-8 timmar per dag, både vad gäller föreläsningar/seminarium och egen studietid.
Det hela funkar skitbra än så länge. Det enda jobbiga är att cirka 3-3,5 (ibland 4 timmar) läggs på att åka kollektivtrafik. Med två bussbyten, två byte av tunnelbana och oftast under rusningstid blir det inte lätt att för en som redan har svårt att plugga på resande fot bland skrikiga småbarn, mörka bussar och tjocka medpassagerare slänga upp lagboken och ett kompendium för att försöka lära sig något.

Odrägliga människor finns överallt, men själv har jag inte träffat på någon här än, alternativ så är jag själv en skithög som hittat mina gelikar och passar in som handen i handsken

Att jurister konkurrerar med ekonomer har jag inte hört förut. Syrran min studerar till civilekonom och jag har kikat lite i hennes kurslitteratur för skojs skull och ser ingen direkt koppling till vad jag själv läser, även om både ekonomi och juridik har vissa gemensamma nämnare här och där. Statsvetare vet jag inte så mycket om, men till viss del tror jag nog att både en statsvetare och en jurist kan göra samma jobb och att det till en annan del inte alls skulle funka så bra.

Tror också juridik och statvetenskap är relativt likt med någorlunda samma tankesätt. Största skillnaden är väll att man som jurist är mer van vid att det finns ett någorlunda rätt svar och en form av facit med lagar och förarbeten medans statvetenskap saknar detta utan enbart består av olika teorier och synsätt.

Skall man svara på en juridik fråga utgår man ifrån vad som står i lagar och förarbeten och prejudikat medans om man skall svara på en statsvetenskaplig fråga utgår man ifrån olika perspektiv att se på det och utifrån detta sedan skapa någon egen uppfattning..

Juridiken är ju mer lik det naturvetenskapligt tänket med bestämda svar och rätt och fel svar än vad statsvetenskapen är.

Jag skulle snarare säga att juridiken är så långt från naturvetenskap man kan komma. Eller snarare, den är så långt från all slags vetenskap man kan komma, eftersom juridiken saknar teoretiska grunder som utgångspunkt.

Och juridiken är inte svart och vit, den är en stor gråzon.

Du har självklart rätt men juridiken har trots allt lagar förarbeten och prejudikat att utgå ifrån när man skall göra en bedömning.

Medans statsvetenskapen enbart har en mängd teorier som ser världen på helt olika sätt. Dessa teorier skall man sedan försöka använda på den givna situationen och du kan aldrig ha något form av rätt svar utan allt beror på vilka utgångspunkter du har och vad du lägger vikt vid.

Det är lättare att hitta paralleller mellan t.ex olika rättsfall även om de är olika har de trots allt ofta mycket gemensamt än vad de t.ex är att dra paralleller mellan två krig som ofta är betydligt er komplicerade och med orsaker som kan sträcka sig hundratals år bakåt i historien och som ofta saknar logiska följder.

Pluggar du juridik? För det där låter inte som att det kommer från någon med juridisk skolning. Bland det första man brukar få höra på juristutbildningen är att det finns inga rätt och fel i juridiken. Man kan inte riktigt säga att det finns "facit" i lagar och förarbeten.

Jag förstår vad du menar och du har absolut en poäng, dock skulle jag vilja betona att juridiken många gånger saknar ett givet svar. Vi har våra rättskällor visst, men det finns så många olika sätt att använda dessa. Gällande rätt är ibland väldigt svårt att komma fram till och ledamöter i HD är t.ex. skiljeaktiga titt som tätt, olika tunga professorer är inte alltid överrens och ibland är något varken rätt eller fel.

Utryckte mig klumpigt självklart finns det inget ”rätt eller fel” inom juridiken och lagar och förarbeten är inget facit i vanlig bemärkelse. Men det är ändå en fast utgångspunkt som alltid finns. Tittar du på ett mord fall är det helt irrelevant vad det står i lagstiftningen om fildelning eller eko brott utan den givna utgångspunkten är vad lagen säger om mord vad förarbetena till lagen om mord säger och prejudicerade fal som handlar om mord. Sedan är detta ju inga rätt eller fel eller fascist men det är någon form av fast utgångspunkt att starta på.

Statsvetenskap saknar däremot denna utgångspunkt och allting går mer in i varandra. Du kan inte förklara varför två länder krigar genom en utgångspunkt eller ens några utan du har tusentals faktorer som spelar in och är sammanflätade. Skall du tita på varför USA invaderar Irak tittar du t.ex dels på vad Iraks olja har med saken att göra men även vad Al-Quida har att göra med saken inhemska terrorister Sadam den historiska bakgrunden i Mellanöstern det politiska lägget i mellanöstern historiska händelser. Samhällsutvecklingen i USA förre kriget 9/11 förändringar i den politiska kulturen etc etc. Du kan inte från början säga en av dessa saker är viktigast och utgå där ifrån utan du får se ifrån olika teorier som lägger vikt vid olika saker och värderar alla dessa händelser som mer eller mindre viktiga för att Irak kriget startade.

Vad som är lättast/svårast etc etc låter jag vara osakt eftersom det enbart beror på vad man personligen tycker.

(Nej jag pluggar inte juridik jag studerar statsvetenskap för tillfälet men planerar att börja studera juridik nästa termin.)

Givetvis finns det inga rätt eller fel inom juridiken och allt beror på tolkningar och hur man ser på det. Skillnaden där är väll snarare att juridiken har ett mindre spektrum av skilda åsikter. Om man försöker göra en ranking där 1 innebär att X situation är helt fel 5 är någon medel väg och 10 är X helt rätt. Är man inom juridiken mer närmare varandra Där den ena kanske säger 2 och den andra 3 och den tredje 4. Medan man inom statsvetenskapliga teorier ofta kan vara totalt oense och den ena säger att något är helt rätt medans den andra teorin säger att något är helt felaktigt. Sedan någon medel teori i mitteln som placerar sig vid 5.

Många gånger är det säkert så, men du kan ju i en hel drös juridiska spörsmål hamna på både 1 och 10 beroende på vilken tolkningsmetod du använder. Nu är ju mina egna erfarenheter högst begränsade, men hittils upplever jag att gråzonen är enorm.

Du har ju t.ex ofta frågor inom juridiken där nästintill alla är överens om att personen skall dömas till brott frågan är däremot om personen skall dömas till 2.5. år eller 3 år fängelse. Sedan händer det ju självklart ofta att man är helt oense med. Men även då är det ofta inte om personen inte gjorde det alls eller om personen gjorde det utan om det är bevisat tillräkligt att personen gjorde det eller inte.

Visst, men ofta är det väl intressantare att titta på om personen brutit mot någon rättsregel, och isf för vilken än att bara konstatera att en rättsregel brutits och att sedan dividera om påföljden.

Jag menar - statsvetenskapliga teorier kan ju användas likadant. Beroende på vilken teori man anser vara den rätta så landar man antingen på 1 eller 10, och sen beroende på hur man anser att den bör tillämpas så kan man flytta sig ytterligare på din skala.

Juridiken handlar ju om så mycket mer än att konstatera exakt vad människor gjort och inte gjort.

Fast juridiken om man ser på den straffrätsliga delen handlar nästintill alltid om en händelse som inträffat som sedan utifrån lagboken kan klassas som en eller ett antal olika saker. Om X dödar någon kan man diskutera om det var mord dråp vållande till annans död etc men det finns ingen som argumenterar för att det egentligen var en stöld eller ett brott mot upphovsrätten utan det rör sig ändå alltid inom det specifika området som handlingen + lagboken fastält. Lagboken mm är självklart inget facit. Men det utgör ändå en ram för vad det handlar om.

Statsvetenskapen saknar uppenbarligen denna ram och det kan ofta finnas extremt skilda åsikter om vad som påverkar något. Den ena säger att nästan allt beror på kampen mellan klasser medans nästa nästintill förnekar att denna kamp finns och säger att allting beror på att staten vill skydda sig själv etc etc.