"Sverige går mot en systemkollaps" - vilka är bevisen?

Även Sovjetunionen hade tydliga lagar och regler som sitt metafysiska ”samhällskontrakt”. Att politbyrån konstant ljög, stal, utövade våld och hjärntvättade människor var en variant på ”deep state” där nomenklaturan explicit fick frikort att åsidosätta lagar och förordningar.

Det här ”samhällskontraktet” är totalt värdelöst och har aldrig i någon egentlig mening existerat där statsapparaten når en kritisk massa likt den i Sverige och Sovjetunionen.

Det är meningslöst att fortsätta mala på om icke-existerande metafysiska begrepp.

Kina (världens största ekonomi) också

Det är hyfsat meningslöst att delta i en diskussion om ”systemkollaps” utan att veta vad systemet består av. Du visar själv att du inte har en aning om hur systemet är uppbyggt och tänkt att fungera. Därmed saknar du också förutsättningar att kunna bedöma det.

Det är bara ”icke-existerande metafysiska begrepp” i din begreppsvärld. Mer kunniga människor vet vad det handlar om.

Politbyrån i Peking har koll på läget. Till skillnad från de maktgalna, pretentiösa byfånarna och potemkinfabrikörerna i den svenska varianten av totalitarism.

”Samhällskontrakt”!?

BWHAHAHAHA

Jag tror du inte begriper skillnaden på systemdesign och systemrealisering.

Varför är inte kommunism realiserbar? Därför att systembeskrivningen inte går att realisera i den objektiva verkligheten.

Detsamma gäller uppdraget för den fläskiga svenska statsapparaten. Den går inte att realisera. ”Kontraktet” är inte värt pappret som det är skrivet på.

Innan du ens har läst och förstått kravspecen är det meningslöst att diskutera design och realisering.

Kravspecifikationer, systembeskrivningar, rutiner för avvikelser och så vidare finns sedan länge. Men de människor som ska implementera och driva systemen klarar inte jobbet. Istället fuskar och ljuger de. Och tystar kritik med maktmissbruk och mobbarmetoder.

Ja, det jag menar är att det är en konsekvens av att systemet inte går att realisera oavsett designdokument, kravspecar, lagar, fan och hans moster. Patrasket kommer alldeles oavsett infiltrera systemet och förvrida det till sin egen vinning.

Den Svenska statsapparaten är inget annat än en illegitim despoti. Alltså existerar inte något metafysiskt samhällskontrakt.

Tekniken existerar för att implementera en distribuerad demokrati med åtaganden som kan utföras antingen direkt av medborgarna eller läggas på entreprenad. Det behövs ingen explicit [korrumperbar] klass, nomenklatur, för att utöva det här arbetet.

Problemet är att de kravspecifikationer, systembeskrivningar och rutiner för avvikelser som NPM-byråkraterna formulerat inte har någon kontakt med verkligheten. Bara för att någon ritar boxar på ett papper eller en dataskärm och förbinder dem med pilar betyder det inte att verkligheten ser ut så.

Det finns en gammal anekdot om den sovjetiska fabriken som gjorde korrugerad takplåt. Första femårsplanen fick de betalt per kilo takplåt. Då hade alla nybyggda hus pansarplåt på taken.

Nästa femårsplan ändrade man kravspecifikationen och fabriken fick betalt per kvadratmeter plåt. Då fick husen staniolfolie på taken.

New Public Managenent såsom det implementeras i Sverige fungerar precis så. De kravspecifikationer som NPM-byråkraterna formulerar är dåligt genomtänkta, motstridiga och ofta omöjliga att implementera. Sovjetunionen 2.0. Då är det fel att skälla på de stackars lärare, läkare, socialarbetare, poliser och andra som är satta att implementera eländet.

NPM 1.0, 2.2, 3.7, 4.5 eller ej, systemet går ej att realisera med en nomenklatur som främst ser till sin egen vinning och därifrån sätter agendan.

UT med patrasket på gatan, det är det enda sättet.

Varför skulle något bli bättre om politiker, som är sämre utrustade, börjar mikro-managera sådant de saknar kunskaper och insikter om?

Det politiker kan göra är just att formulera krav, och ta emot feedback från utförande instans.

Det är så det fungera i det framgångsrika näringslivet.
Där har vi produktledare (som här motsvarar politikerna) som talar med kunderna, och sedan formulerar krav som riktas mot den utvecklande organisationen. Där systemeras kraven och bryts ned till krav på lägre nivå och implementeras av de som förstår sig på hur det skall göras.

Varför skulle de processor som konkurrensen pressat fram som de mest effektiva, bli en katastrof i offentlig sektor.

Själva tanke här är att man ställer krav, på den nivå som man förstår sig på, nedåt i organisationen. Det är vad du och andra förvirrade gnällspikar menar är fel. I stället skall man alltså styra och ställa på en nivå man INTE förstår sig på. Varför skulle nu det vara bättre.

Varför skulle kravställning på den nivån man förstår sig på inte fungera i offentlig sektor?

Bra, nu börjar vi närma oss kärnan: VARFÖR fungerar det inte?

Något förenklat kan man säga att kravspecifikationerna utgörs av de lagar som gäller för de olika verksamheterna. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) är ett exempel bland mängder av exempel.

Kravspecifikationerna är allmänt hållna, förnuftiga och fullt möjliga att implementera.

New Public Management (NPM) är i grunden också något förnuftigt som bygger på tanken att skapa maximal nytta på ett kostnadseffektivt sätt. Mycket baseras på idéerna om ”Lean Production”:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Lean_production

Uppdraget har varit att använda NPM för att implementera kravspecifikationerna. Och det har gått käpprätt åt h-e i stora stycken. VARFÖR?

Jo, DÄRFÖR att de personer som satts att leda verksamheterna har saknat nödvändig kompetens. Och det har bara blivit värre och värre. Det är helt j-a otroligt vilka klåpare det finns därute.

Tricket är rimligen att ersätta klåparna med dugligt folk, göra om och göra rätt. Hur svårt kan det vara?

Varför bemödar Du dig med att tjafsa med någon som uppenbarligen har Aspergers?