Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Frågan är om mindre is i Arktis kan påverka vintern i Norra Europa:

I observationer och klimatsimulationer kan man hitta samband mellan reducerad havsisutbredning under sensommaren och kalla episoder i Europa och Ryssland. Mindre havsistäckning i Arktis leder till varmare vatten, som i sin tur leder till senare isläggning och tunnare is med potentiellt ökade lufttemperaturer på ytan.

Vintrar i Europa med kalla perioder förekommer ofta under den vinter som följer en reducerad havsisutbredning under den arktiska sensommaren. Detta framgår dels av observationer och dels av framtids-scenario-simuleringar. Det omvända sambandet stämmer dock inte: det är inte alla arktiska sensomrar med reducerad havsis får en kall vinter som konsekvens.

De fysikaliska mekanismer som skapar sambandet är komplexa och undersöks inom forskningen. Ännu är de inte riktigt tydliga. Det verkar dock klart att någon form av utökat meridional cirkulation under perioder inverkar. Trots otydligheter verkar det finnas ett statistiskt samband. Det är intressant att effekten är beroende av storleken på is-reduktionen. Det gör skillnad om isen i Arktis reduceras med 20%, 40% eller 60%, och effekten är inte linjär.

Artiklar som ser ett samband mellan lite sensommar is och kalla vintrar i Eurasien är bland annat:
Petoukhov, V., and V. A. Semenov (2010), A link between reduced Barents-Kara sea ice and cold winter extremes over northern continents, J. Geophys. Res., 115, D21111, doi:10.1029/2009JD013568.
Francis, J. A., and S. J. Vavrus (2012), Evidence linking Arctic amplification to extreme weather in mid-latitudes, Geophys. Res. Lett., 39, L06801, doi:10.1029/2012GL051000.

Väldigt tydliga bilder med varm Arktis och kall land, visserligen från modeller, finns i:
Yang, S., and J. H. Christensen (2012), Arctic sea ice reduction and European cold winters in CMIP5 climate change experiments, Geophys. Res. Lett., 39, L20707, doi:10.1029/2012GL053338.

Om den senaste kalla perioden i Sverige:

Det väderläge som vi har haft den senaste 31-dagarsperioden kännetecknats av ett extremt negativt NAO. I en rangordning av 440 vintermånader (dec-jan-feb) under perioden 1865-2011 kom december 2010 och december 2009 på plats 3 och 8 (av total 440 vintermånader). De var alltså båda i den extrema negativa delen av fördelningen. Om nu den senaste 31-dagars-perioden är någonstans mitt emellan dessa två extrema värden betyder det att vi just har upplevt en period av extremt negativ NAO, som är orsaken till kylan.

"The sea ice is going rapidly. It's 80% less than it was just 30 years ago. There has been a dramatic loss. This is a symptom of global warming and it contributes to enhanced warming of the Arctic," said Jennifer Francis, research professor with the Rutgers Institute of Coastal and Marine Science.