Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Ungefär 1 på 3000 molekyler i atmosfären är CO2. Totalt består atmosfären av 78% kvävgas, 21% syrgas och ozon samt 1% ädelgaser och återstående mindre mängder som är alla andra gaser, däribland CO2, vattenånga, metan och mycket annat.

Tänk på att maximal absorption i CO2 uppstår efter något hundratal meter, vilket är mycket mindre än atmosfärens tjocklek. Molekyler absorberar ju endast vissa passande våglängder. En ypperligt bra bild på var dessa absorptionsområden ligger samt vart solens infallande och jordens utgående strålning hittar du här:
http://www.te-software.co.nz/blog/auer_files/image001.gif

Liknelsen med människa/järn och CO2/atmosfär är aningen haltande då man med mycket enkelhet kan lägga fram vissa specifika egenskaper som endast järnkomplexen har i människorkroppen (förmåga att binda syre på ett effektivt sätt) medan CO2 knappast sticker ut med någon unik förmåga i atmosfären.

Jo. Det är alla växthusgaser sammanräknat som ligger bakom det.

Tänk på att ditt täcke i sängen är nästintill ogenomskinligt. Ändå blir det varmare om du tar på fyra till.


Liknelsen var inte kemisk eller fysisk, snarare matematisk. Vad som syftades på var att ibland är de små koncentrationerna viktiga. Man kan inte bara säga att eftersom talet är litet så kan det inte spela någon roll.

Den intressanta frågan är ju av en lite mer praktisk typ. Hur mycket varmare blir det? 1% 10% eller hur mycket då när vi tillför ett extra lager? Redan tre lager absorberar ju över 90% av all utgående strålning i rätt våglängd.

Den enda gången små koncentrationer är viktiga är när de har någon kemisk/fysisk process som är viktig och skiljer dem från andra. Gör vi en bomb med 99% TNT och 1% svartkrut så spelar ju inte svartkrutet någon roll, även om koncentrationen matematiskt sett är liten, eftersom TNT har precis samma egenskaper och smäller mycket kraftigare. Så det finns gott om tillfällen då små tal inte spelar någon roll.

Mäter vi atmosfärens massa exempelvis så är bidraget från freoner (någon promille typ) försumbart jämfört med kväve, syre och ädelgaser. Försumbarheten beror helt och hållet på de egenskaper vi studerar och tals rent matematiska värden är inte betydelsefulla alla gånger.

Kan inte du göra mig en tjänst och läsa om mina tidigare inlägg där jag förklarade hur det kan fungera med tjockare skikt.

http://www.flashback.org/showpost.php?p=8177688&postcount=2174
http://www.flashback.org/showpost.php?p=8178169&postcount=2176

Efter det tar vi om ditt senaste inlägg.

P.S. Tack för tipset om hur man länkar till gamla inlägg, det blev snyggt.

Grönland börjar att bli semesterparadis, oljebolagen ser en gyllene chans att börja exploatera de också.

Varför?

Därför att isen smälter, snabbt.................

Kan det göras tydligare?

Jag bemötte dessa här.

Säg till om jag ska rita en pedagogisk bild som förklarar texten. Det blev kanske lite rörigt med alla lager och studsningar mellan lagren.

Och för 10000-15000 år upphörde den senaste istiden då vi hade 3 km is ovanför Sverige. För 1 miljon år sedan var det +18 grader varmt på nordpolen och subtropiskt klimat. Naturen är sannerligen föränderlig...

Jag har läst vad du skrev tidigare och det låter bra. Innan jag funderar vidare
vill jag fråga om koldioxiden t.ex i en storstad med mycket trafik har inverkan
på miljön i allvarligt sammanhang. Mycket lokalt alltså.

Är inte det här Ångströms gamla teori som förkastades ( på 40-talet) när man förstod att atmosfären inte är en konstant blandning av gaser och att CO2 och vattenånga trots 100% absorption i de nedre lagren av atmosfären inte har så stor betydelse eftersom det är de övre tunna lagren som styr växthuseffekten?

Vattenånga ger det största bidraget till växthuseffekten. Halten vattenånga i atmosfären kan enkelt beskrivas som att ju varmare det är desto mer vattenånga, dvs den styrs främst av temperaturen. De flesta är överens att efter vattenånga så är det koldioxiden som bidrar mest till växthuseffekten.
Därav den något enkelspåriga förklaringen att koldioxiden är boven i dramat. Eftersom vi tillför koldioxid ökar temperaturen, det bildas mer vattenånga, temperaturen ökar ännu mer för att bilda ett nytt jämviktsförhålllande.
Sedan tillför vi mer koldioxid osv...
Samma sak gäller för metan som är det 3:e största bidraget (och också tillfört till stor del av mänsklig aktivitet).

På så sätt kan man förklara att de relativt små mängderna av dessa ämnen genom sk. feedback bidrar till den globala uppvärmningen.

Intressant, har du någon länk man kan läsa om det?