Frågor om Jehovas Vittnen

Wow, alltså fucking wow är det enda man kan säga om den saken.

Jävla hycklare!!! Och denna gris har varit direkt ansvarig för mångfaldiga människors död när de tror de måste välja bort blodtransfusion.

Det borde väl spekuleras om saken on JV- leden. De flesta borde väl veta att gamla medlemmar av styrande kretsen formellt sitter kvar när de är döende. De flesta borde väl kunna dra slutsatsen att han fått kicken. Eller träder den kognitiva dissonansen in och säger att han måste vara svårt sjuk eftersom Morris aaaldrig skulle göra något dumt.
Min gissning är att runt 70-80 procent av medlemmarna sitter fast i dissonansen. Givetvis tillhör vår värderade broder "Titties" till denna kategori och förbigå det hela med samma tystnad som rörande fallet med de 1006 JV-pedofilerna i Australien.

Förresten ryktades det i några trådar att Morris är inblandad i några rättsfall i staten Pennsylvania. Men då alltså som företrädare för organisationen.

Folk hanterar det olika. Att flytta till en universitetsstad kan säkert hjälpa somliga, eller en valfri ort åtminstone.

Jag vet bara att jag känner en person som i viss mån fortfarande är påverkad av JV. Det är inte så mycket just nu. Det är mest att personen fortfarande inte firar jul tex. Men det beror inte bara på JV. Nu är det en ateist som tycker att det är fel att fira jul av religiösa skäl. Annars framstår personen som social och ’normal’.

Det var nog värre förr, då det blev en flytt till en helt annan del av landet. För att komma långt bort ifrån församlingen. Bland annat för att det var jobbigt att höra tjat om att återvända till möten etc, vilket personen inte ville.

Men ensamheten hade nog varit ett faktum ändå, oavsett var personen skulle bo. Det var länge tufft att lära känna nytt folk. Sociala koder var en del av det, precis som ”hjärnspöken” och felaktiga uppfattningar om icke JV. Nu är personen gift, har barn samt vänner. Men det dröjde länge innan livet blev någorlunda normalt och det blev bra med umgänge.


Jag pratar inte om någon som har begått synder. Jag pratade om en person som var odöpt och valde att lämna JV. Det berodde inte på synder. Det fanns personer som ansåg att det var en synd, oavsett anledningen till ’avgång’. Så de valde att ta avstånd till personen som valde att lämna. De ser ingen skillnad på uteslutning, ett döpt vittne som begär utträde eller ett odöpt vittne som väljer att lämna. Oavsett anledningen till varför personen lämnar. De anser att det är en synd att lämna JV ändå. Andra i personens omgivning tyckte inte att det var en synd, men de vill inte umgås med utomstående/icke-JV privat. Just för att de är ”världsliga” människor som de bör ha minimal kontakt med. Resten ville att personen skulle återvända till JV.

”Dem” i detta fallet är odöpta personer som lämnar JV, då du pratade om att det var ganska lätt för dem att lämna JV. Det kanske är så för vissa, men troligen inte alla. Skrev lite snabbt tidigare, så det blev dåligt formulerat.

Nu handlar det om en person som helt enkelt inte tror på Gud, JV’s läror etc. En ateist. Personen ville inte vara kvar i organisationen pga avsaknad av tro. Så det handlade inte om fester, droger, alkohol eller liknande.

Andra kan absolut ha en mer positiv upplevelse när de väljer att lämna som ett odöpt vittne. Jag ville bara berätta att det inte är särskilt lätt för alla.

Jo, det är skillnad mellan att bli utesluten och "lämna Jv", och att vara odöpt och "lämna Jv".

Sedan beror det på hur du menar att personen "lämnar Jv", om personen lämnar genom att flytta till en ny stad eller ett annat land, så blir ju det automatiskt svårt att umgås med personen, eller om personen "lämnar Jv" i affekt, att personen inte vill prata med Jv, då kan man ju inte anklaga Jv för att inte vilja ha kontakt, eller hur?

Men du ger inte en detaljerad beskrivning av vad som har hänt, så det är svårt för mig att kommentera.


Nej, det stämmer inte, att välja att inte bli döpt är inte en synd. Det beror på vilket sätt du menar att personen "lämnar JV", om personen lämnar genom att t.ex. börja röka, så är själva rökningen en synd. Och det skulle nog vara avgörande för många Jv att inte vilja umgås med personen, men det är fortfarande individuellt om man vill umgås med den personen eller inte, eftersom personen är odöpt.

Men om personen hade varit döpt och börjat röka och på det sättet "lämnat Jv", ja då blir personen utesluten, och ingen i församlingen ska umgås med det personen, så det är en stor skillnad mellan att vara döpt och att inte vara döpt.


Det är fortfarande svårt att förstå hur du menar, du ger inga detaljer och fakta om vad som har hänt. Det är svårt för mig att veta varför vissa av dessa Jv inte ville umgås med personen som vad odöpt och "lämnade JV".

Men det är ingen synd att vara odöpt och "lämna JV", kanske du har missuppfattat när någon sagt: "oh! det var synd att h*n lämnade", men det har ju inget med synd mot Guds lagar och bud att göra.


Som sagt, detta är individuellt för varje Jehovas vittne om man vill umgås med en viss person eller inte. Det är väl samma sak med dig? Du vill väl inte heller umgås med vilken person som helst? Du väljer väl vilka som är dina vänner, eller hur?

I alla fall har Jehovas vittnen baserat sitt val på dessa skriftställen:

"Låt inte bedra er. »Av dåligt sällskap blir den bäste snart förstörd.« " (1 Kor 15:33 Bibel2000)

"Gå inte i par med de otroende. Vad har rättfärdighet med laglöshet att skaffa, och vad har ljuset gemensamt med mörkret?
Hur rimmar Kristus med Beliar, och vad förenar den troende med den otroende? " (2 Kor 6:14-15 Bibel2000)

Vilka dessa är som är ett "dåligt sällskap", vilka man vill umgås med eller inte är upp till varje Jehovas vittne att bestämma själv om nu personen är odöpt, medans om en person är döpt och blir utesluten, så är det hela församlingen som har bestämt detta.

Så det är skillnad att vara döpt och odöpt om man väljer att "lämna JV" (som du uttrycker det).


Jag har ingen statistik, men min erfarenhet är att dom flesta som är odöpta har ett bra förhållande till familjen och församlingen, det finns ingen anledning att göra det svårt för odöpta utan orsak.
Jag tror att om man "har det svårt" när man är odöpt, så handlar det om undantag.

Men som sagt, det är svårt att kommentera detta när det inte finns en detaljerad beskrivning om vad som har hänt.

Sociala koder, för bövelen Karl. Är det så svårt att förstå? Växer man upp inom JV riskerar man att bli ett socialt UFO.
En som lämnar i 20-årsåldern har inte haft en normal tonårstid med vanliga kompisar, festande, sexuella äventyr och erfarenheter. Vederbörande kanske aldrig ens haft en pojk- eller flickvän.

I och med att du gick med i den sekten, så omyndigförklarades du. Grattis.

Förutom det Jesus sa i Joh 5 är det som i varje krig vissa som dras in i det för att de är värnpliktiga, och de kanske inte ens vill strida mot Gud men hotas med döden om de deserterar. Därför behövs en uppståndelse av ALLA oavsett vad de har gjort och när. Tanklösa, obarmhärtige människor, hela sekten!

..eller så är du helt enkelt bara lika knäpp som den som skrev boken.

Det som jag menade var att enligt personens omgivning så fanns det folk som inte ansåg att det var någon skillnad mellan att vara odöpt och lämna JV, eller vara döpt och antingen begära utträde eller bli utesluten. Jag pratade inte rent allmänt, utan om folk som personen kände.

Däremot verkar JV inte göra någon skillnad på döpta vittnen och om de blir uteslutna eller begär utträde.


En flytt behöver inte automatiskt leda till att man sällan ses eller har dålig kontakt. Jag känner en JV-familj. Två vuxna barn. Båda två har vid olika tillfällen flyttat till olika städer, och haft ett långt avstånd till syskonet och föräldrarna (som alltid bott kvar på hemorten). De har bra kontakt, pratar ofta via telefon och internet. Ses någorlunda regelbundet. Så det behöver inte vara något hinder.

Men nu var det JV som inte ville ha kontakt med personen i mitt tidigare exempel. Nåja, de flesta. En liten minoritet kan tänka sig kontakt, men de vill helst att personen återvänder till JV för bättre umgänge. Personen flyttade inte i ren affekt, eller för att slippa ha kontakt. Personen ville själv fortsätta ha kontakt med familj, släktingar och vänner. Men de flesta tog avstånd. Så det beror verkligen inte på något som personen gjorde i affekt eller att hen inte ville ha kontakt.

Men detta verkar vara ganska typiskt för JV. Det är inte första gången jag hör ett aktivt JV försöka skylla på den som lämnar, att den personen inte ville ha kontakt. Och liknande. Att det alltid är fd vittnens fel att de inte längre har någon kontakt.


Nu var det inte pga rökning eller annat. Personen hade helt enkelt ingen gudstro etc. Så länge hen var minderårig och bodde hemma, så valde personen att fortsätta gå på möten etc. För att föräldrarna ville det. Senare flyttade personen hemifrån, och valde att sluta gå på möten, sammankomster etc. Sedan lämna helt. Personen hade säkert kunnat vara kvar som ett inaktivt vittne, men avstod. Personen ville inte det när det inte fanns någon gudstro eller tro på organisationen. Inaktiva vittnen behandlas inte alltid särskilt mycket bättre heller, då de anses vara andligt svaga. Det var åtminstone inget dramatiskt som ledde till varför personen valde att lämna, eller varför de andra avstod från kontakt.



Det var inte något missförstånd, eller att någon sa att det var synd att personen lämnade. Istället för att faktiskt prata om en biblisk synd.

Jag har redan förklarat att vissa JV ansåg att det var en synd att lämna organisationen, och andra inte ville ha kontakt med icke JV. Räcker inte det? Det var deras uppfattning och anledning till att ta avstånd. Sedan kanske det skiljer sig åt jämfört med din egen uppfattning eller den allmänna uppfattningen inom JV. Men det verkar åtminstone finnas en allmän uppfattning om att JV inte bör ha kontakt med utomstående. Officiellt sett så är det inte förbjudet, men det påstod jag inte heller.

När det gäller JV, så bör de inte umgås med utomstående, vilket även kallas världsliga personer. Så vissa tog avstånd på grund av det. Andra tyckte att det var en synd att lämna ”Sanningen”, och att det är osunt att ens ha tvivel om Gud och/eller organisationen. Att inte ha någon gudstro alls, det ansågs vara illa. Bland annat för att det finns skriftställen i bibeln som handlar om ”otro”. Så de betraktade det som synd, och tog avstånd.

Det är möjligt att det inte är en allmän uppfattning inom JV, att det bara var så inom personens omgivning. Men det gjorde det ändå inte lättare för personen att lämna.

Jag vet att jag inte har kommit med många detaljer. Men mitt fokus var aldrig på personen ifråga. Jag svarade ursprungligen på ett inlägg om det är ganska lätt att lämna som odöpt vittne, och då valde jag att fokusera på hur andra JV valde att reagera. Att många valde att ta avstånd etc. Då det var en bidragande orsak till varför det var så svårt att lämna organisationen. Inte den enda anledningen, då det var annorlunda med det sociala livet. JV umgås tex helst med andra JVn, vilket gör att de har sina sociala koder. Det inkluderar dejting, som jag nämnde tidigare. Men det gäller även andra relationer (tex vänner). Det kan vara tufft att lära sig umgås på ”vanligt sätt” med andra. Sedan kan religionen och organisationen påverka en på andra sätt även när man har lämnat. Detta kanske är lite mer individuellt.


Vad är annars en lämplig term för odöpta JVn som väljer att ”lämna” JV då? Ett döpt vittne kan lämna på två sätt, antingen begära utträde eller bli utesluten. Jag vet inte vad man ska kalla det när det gäller odöpta JV, så ansåg det enklast att säga att personen lämnade.

Sedan får man själv bedöma vem som är dåligt sällskap. Jag har även förståelse för att de drabbade (de som blir socialt utfrysta) mår dåligt av situationen.

Jag har personligen aldrig sagt upp kontakten med någon för att personen är (eller blir) ateist, och/eller lämnar ett trossamfund. Jag anser inte att personen blir ”dåligt sällskap” per automatik på grund av detta. Men samtidigt delar jag ju inte riktigt JV’s syn på saken.

Jag tror jag redan har förklarat personens omgivnings uppfattning, att de inte riktigt anser det vara någon skillnad om ett odöpt eller döpt vittne lämnar (oavsett anledning till döpta vittnen, om det är utträde eller uteslutna). Men inget JV verkar göra någon skillnad på om ett döpt vittne begär utträde eller blir utesluten, då de anser det vara i princip samma sak. Då det åtminstone får samma effekt (aktiva JV tar avstånd).

Om personen ifråga tydligt sagt att han vare sig tror på Gud eller JV-organisationen så kan det mycket väl tänkas att de flesta ser honom som dåligt umgänge. Han skulle ju kunna tänkas komma med argument mot JV- läran vid eventuellt umgänge.

Sola fide, endast tro räddar är typisk paulunsk teologi som kommer till uttryck på många ställen. JV gillar inte detta, och bortser också ofta läran om tron som gåva.
Sen har man mer eller mindre tagit bort ordet nåd ur JV-vokabulären. Allt för att kravbelägga medlemmarna. En upplaga av äldsteboken sa i klartext att en medlems andlighet ses i månadsrapporter.

Det lustiga och bisarra är att hon pratar nedlåtande om “pånyttfödda” kristna medans hon samtidigt säger att de 144K är alla pånyttfödda. Ett begrepp jag tror hon nyligen lärt sig eftersom det är inget de brukar ta upp inom organisationen och hon vill inte heller veta av bibelstället där Jesus säger att vi alla måste bli pånyttfödda.

Det är så mycket i bibeln man måste rata som ett vittne.